EU, eller Europeiska unionen, \u00e4r en politisk och ekonomisk union som bygger p\u00e5 f\u00f6rdraget om Europeiska unionen. Unionen arbetar med en rad fr\u00e5gor som ekonomisk och monet\u00e4r union, gemensam utrikes- och s\u00e4kerhetspolitik samt samarbete inom polisv\u00e4sende och straffr\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
EU:s huvudkontor, som \u00e4r navet f\u00f6r dess verksamhet, ligger i Bryssel, Belgien. En gemensam valuta \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att skapa ett enhetligt marknadssystem mellan EU:s medlemsl\u00e4nder. Den gemensamma valutan euro inf\u00f6rdes 1999.<\/p>\n\n\n\n
EU har f\u00f6r n\u00e4rvarande 27 medlemsl\u00e4nder (mars 2024). Ursprungligen bestod unionen av sex grundarl\u00e4nder, men efter den sj\u00e4tte utvidgningen har antalet medlemsl\u00e4nder \u00f6kat till 27.<\/p>\n\n\n\n\u00c5rtionde<\/td> Medlemsl\u00e4nder<\/td><\/tr> Grundarl\u00e4nder (1952)<\/td> Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederl\u00e4nderna<\/td><\/tr> F\u00f6rsta utvidgningen (1973)<\/td> Danmark, Irland, Storbritannien<\/td><\/tr> Andra utvidgningen (1981)<\/td> Grekland<\/td><\/tr> Tredje utvidgningen (1986)<\/td> Portugal, Spanien<\/td><\/tr> Fj\u00e4rde utvidgningen (1995)<\/td> \u00d6sterrike, Finland, Sverige<\/td><\/tr> Femte utvidgningen (2004, 2007)<\/td> Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien<\/td><\/tr> Bulgarien, Rum\u00e4nien<\/td><\/tr> Sj\u00e4tte utvidgningen (2013)<\/td> Kroatien<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n2020 l\u00e4mnade Storbritannien EU. Island, Serbien, Turkiet, Nordmakedonien och Montenegro \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande kandidatl\u00e4nder f\u00f6r medlemskap. EU har sina r\u00f6tter i Europeiska kol- och st\u00e5lgemenskapen (EKSG), som grundades av Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n
Tidigare bestod EU av tre pelare: Europeiska gemenskaperna (EG), den gemensamma utrikes- och s\u00e4kerhetspolitiken (GUSP) och polisi\u00e4rt och straffr\u00e4ttsligt samarbete (PJCC). Idag har dessa tre strukturer f\u00f6renats genom EU:s konstitutionella f\u00f6rdrag. EG har uppg\u00e5tt i EU, och EU har tilldelats en internationell juridisk personlighet. Alla tidigare gemenskapsorgan har ersatts av unionen, och EU kan nu underteckna internationella f\u00f6rdrag i unionens namn.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>EU:s r\u00e4ttsystem skiljer sig markant fr\u00e5n Japans<\/span><\/h2>\n\n\n\nEU:s r\u00e4ttsystem best\u00e5r av tre delar: prim\u00e4rr\u00e4tt, sekund\u00e4rr\u00e4tt och r\u00e4ttspraxis. L\u00e5t oss f\u00f6rklara inneh\u00e5llet f\u00f6r varje r\u00e4ttskategori.<\/p>\n\n\n\nR\u00e4ttskategori<\/td> Inneh\u00e5ll<\/td><\/tr> Prim\u00e4rr\u00e4tt<\/td> Grundf\u00f6rdrag s\u00e5som f\u00f6rdrag om EU:s bildande och \u00e4ndringsf\u00f6rdrag.<\/td><\/tr> Sekund\u00e4rr\u00e4tt<\/td> Lagstiftning som h\u00e4rleds fr\u00e5n prim\u00e4rr\u00e4ttens grundf\u00f6rdrag och som kallas EU-lag.<\/td><\/tr> R\u00e4ttspraxis<\/td> R\u00e4ttspraxis har inte bindande kraft, men genom r\u00e4ttspraxis utvecklas EU-r\u00e4tten. EU:s domstol, som har exklusiv beh\u00f6righet, tolkar prim\u00e4r- och sekund\u00e4rr\u00e4tten.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<\/span>Prim\u00e4rr\u00e4tt: F\u00f6rdrag som utg\u00f6r grunden f\u00f6r EU<\/span><\/h2>\n\n\n\nPrim\u00e4rr\u00e4tten best\u00e5r av grundl\u00e4ggande f\u00f6rdrag som EU vilar p\u00e5, s\u00e5som EU:s grundf\u00f6rdrag. Dessa f\u00f6rdrag utarbetas genom intergovernmental konferenser d\u00e4r alla medlemsstaters regeringar deltar och antas och stadf\u00e4stas genom enh\u00e4llighet av alla medlemsstater. Prim\u00e4rr\u00e4tten tr\u00e4der i kraft genom ratificeringsprocessen i alla medlemsl\u00e4nder. Inom EU-r\u00e4tten motsvarar prim\u00e4rr\u00e4tten det som i Japan kallas f\u00f6r konstitutionen.<\/p>\n\n\n\n
EU-f\u00f6rdraget och f\u00f6rdraget om EU:s funktionss\u00e4tt har reviderats genom Lissabonf\u00f6rdraget och utg\u00f6r nu de grundl\u00e4ggande f\u00f6rdragen. Protokoll och bilagor till EU-f\u00f6rdraget och f\u00f6rdraget om EU:s funktionss\u00e4tt \u00e4r ocks\u00e5 en del av de grundl\u00e4ggande f\u00f6rdragen. Eftersom Europaparlamentet och Europeiska kommissionen \u00e4r EU:s lagstiftande organ, m\u00e5ste de f\u00f6lja prim\u00e4rr\u00e4tten. Prim\u00e4rr\u00e4tten fastst\u00e4ller f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n
\nEU:s syften, m\u00e5l och grundl\u00e4ggande principer<\/li>\n\n\n\n Institutionella arrangemang<\/li>\n\n\n\n Lagstiftningsf\u00f6rfaranden<\/li>\n\n\n\n Viktiga aspekter av olika politikomr\u00e5den<\/li>\n\n\n\n R\u00e4ttigheter f\u00f6r EU-medborgare<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\nF\u00f6rutom ovanst\u00e5ende grundf\u00f6rdrag inkluderar prim\u00e4rr\u00e4tten \u00e4ven EU:s stadga om de grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheterna, som har samma r\u00e4ttsliga v\u00e4rde som grundf\u00f6rdragen, och de allm\u00e4nna principer som EU-domstolen f\u00f6rlitar sig p\u00e5. Prim\u00e4rr\u00e4tten har spelat en stor roll i utvecklingen av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter inom Europeiska gemenskapen.<\/p>\n\n\n\n
Dessutom \u00e4r alla internationella organisationer grundade p\u00e5 internationell r\u00e4tt, vilket ocks\u00e5 utg\u00f6r prim\u00e4rr\u00e4tt. Internationell sedvaner\u00e4tt refererar till de regler som b\u00f6r f\u00f6ljas inom det internationella samfundet. I EU finns det oftast skriftliga regler f\u00f6r de flesta situationer, s\u00e5 ibland betraktas inte internationell sedvaner\u00e4tt som prim\u00e4rr\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sekund\u00e4rr\u00e4tt: ‘EU-r\u00e4tten’ som \u00e4r fastst\u00e4lld p\u00e5 grundval av grundf\u00f6rdragen<\/span><\/h2>\n\n\n\nSekund\u00e4rr\u00e4tten \u00e4r lagstiftning som h\u00e4rleds fr\u00e5n prim\u00e4rr\u00e4ttens grundf\u00f6rdrag och kallas f\u00f6r EU-r\u00e4tten. Sekund\u00e4rr\u00e4tt som strider mot prim\u00e4rr\u00e4tten \u00e4r ogiltig. N\u00e4r sekund\u00e4rr\u00e4tt stiftas m\u00e5ste lagstiftningens syfte anges.<\/p>\n\n\n\n
Om lagstiftningens syfte inte anges eller \u00e4r otillr\u00e4ckligt kan det leda till att lagen f\u00f6rklaras ogiltig p\u00e5 grund av allvarliga f\u00f6rfarandefel. Nationell lagstiftning har f\u00f6retr\u00e4de och inneh\u00e5llet ber\u00f6r ofta f\u00f6retagsaktiviteter.<\/p>\n\n\n\n
Det finns fem typer av sekund\u00e4rr\u00e4tt: f\u00f6rordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. De skiljer sig \u00e5t i till\u00e4mpningsomr\u00e5de och juridisk bindande kraft.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>F\u00f6rordningar<\/span><\/h3>\n\n\n\nF\u00f6rordningar har f\u00f6retr\u00e4de \u00f6ver medlemsstaternas nationella lagar och till\u00e4mpas direkt p\u00e5 regeringar, f\u00f6retag och individer i medlemsstaterna. F\u00f6rordningar tr\u00e4der i kraft omedelbart i alla medlemsstater och kr\u00e4ver inte nationell lagstiftning, vilket ger dem direkt juridisk effekt gentemot regeringarna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna f\u00e5r inte hindra f\u00f6rordningarnas direkta effekt.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rordningar har n\u00e4stan samma kraft som lagar stiftade av parlamentet och anses vara en av de starkaste formerna av EU-lagstiftning.<\/p>\n\n\n\n
Exempel p\u00e5 en f\u00f6rordning \u00e4r REACH-f\u00f6rordningen, som \u00e4r en lagstiftning f\u00f6r kontroll av kemikalier inom EU. Kemikalier som tillverkas eller anv\u00e4nds inom EU m\u00e5ste registreras, utv\u00e4rderas, godk\u00e4nnas och begr\u00e4nsas.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Direktiv<\/span><\/h3>\n\n\n\nDirektiv har direkt juridisk effekt p\u00e5 medlemsstaternas regeringar. Direktiv fastst\u00e4ller politiska m\u00e5l och tidsfrister, och n\u00e4r de antas m\u00e5ste varje medlemsstat vidta \u00e5tg\u00e4rder som nationell lagstiftning f\u00f6r att uppn\u00e5 dessa m\u00e5l inom den angivna tidsfristen. Hur \u00e5tg\u00e4rderna ska genomf\u00f6ras \u00e4r upp till varje medlemsstat och direktiven till\u00e4mpas inte direkt p\u00e5 f\u00f6retag eller individer.<\/p>\n\n\n\n
Exempel p\u00e5 direktiv \u00e4r WEEE-direktivet och RoHS-direktivet. I februari 2003 offentliggjordes och tr\u00e4dde WEEE-direktivet och RoHS-direktivet i kraft. WEEE-direktivet \u00e4r en EU-lag om avfall fr\u00e5n elektriska och elektroniska produkter och syftar till att fr\u00e4mja \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning f\u00f6r att minska avfallet fr\u00e5n dessa produkter.<\/p>\n\n\n\n
RoHS-direktivet \u00e4r en EU-lag som reglerar anv\u00e4ndningen av vissa farliga \u00e4mnen f\u00f6r att inte skada m\u00e4nniskor och milj\u00f6n. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r tio \u00e4mnen begr\u00e4nsade.<\/p>\n\n\n\n