<\/span><\/h3>\n\n\n\nDen direkta grunden f\u00f6r denna skyldighet finns i artikel 356, stycke 1, punkt 1 i den japanska bolagslagen (Companies Act) <\/sup>. Denna best\u00e4mmelse f\u00f6reskriver att en styrelseledamot, n\u00e4r denne “avser att genomf\u00f6ra en transaktion som h\u00f6r till samma kategori som aktiebolagets verksamhet f\u00f6r egen eller tredje parts r\u00e4kning”, m\u00e5ste erh\u00e5lla bolagets godk\u00e4nnande i f\u00f6rv\u00e4g <\/sup>. Denna skyldighet g\u00e4ller inte bara verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer utan \u00e4ven icke-verkst\u00e4llande styrelseledam\u00f6ter som \u00e4r involverade i f\u00f6retagets drift <\/sup>. <\/p>\n\n\n\nMed “transaktioner som h\u00f6r till samma kategori som bolagets verksamhet” avses de transaktioner som konkurrerar p\u00e5 marknaden med den verksamhet som bolaget bedriver och som anges i bolagsordningen som dess syfte. Tolkningen h\u00e4rav \u00e4r bred, och det finns r\u00e4ttsfall som tolkar detta att inkludera inte bara f\u00f6rs\u00e4ljning av produkter om bolaget \u00e4r ett tillverkningsf\u00f6retag, utan \u00e4ven ink\u00f6p av r\u00e5material som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att genomf\u00f6ra verksamheten <\/sup>. <\/p>\n\n\n\nDessutom skyddar denna skyldighet \u00e4ven bolagets framtida aff\u00e4rsm\u00f6jligheter. Enligt r\u00e4ttspraxis anses \u00e4ven de aff\u00e4rsomr\u00e5den som bolaget \u00e4nnu inte har etablerat sig inom, men d\u00e4r det finns konkreta planer och f\u00f6rberedelser f\u00f6r att etablera sig, ing\u00e5 i “bolagets verksamhetskategorier”. Detta syftar till att f\u00f6rhindra att styrelseledam\u00f6ter, genom att utnyttja sin position, tar tillvara p\u00e5 strategiska aff\u00e4rsplaner som de f\u00e5r k\u00e4nnedom om och d\u00e4rigenom ber\u00f6var bolaget de f\u00f6rdelar (bolagets m\u00f6jligheter) som det annars skulle ha haft <\/sup>. Denna tankeg\u00e5ng visar att styrelseledam\u00f6ternas skyldigheter inte bara handlar om att skydda nuvarande verksamhet, utan \u00e4ven om att skydda bolagets framtida tillv\u00e4xtpotential, vilket ger en strategisk dimension till deras ansvar. <\/p>\n\n\n\n<\/span>Godk\u00e4nnandef\u00f6rfaranden Under Japansk Bolagsr\u00e4tt<\/span><\/h3>\n\n\n\nN\u00e4r en styrelseledamot i Japan avser att genomf\u00f6ra en konkurrerande transaktion, m\u00e5ste de f\u00f6lja l\u00e4mpliga godk\u00e4nnandef\u00f6rfaranden. Godk\u00e4nnandeorganet varierar beroende p\u00e5 om f\u00f6retaget har en styrelse eller inte. F\u00f6r f\u00f6retag med en styrelse kr\u00e4vs styrelsens godk\u00e4nnande, medan f\u00f6r f\u00f6retag utan en styrelse kr\u00e4vs aktie\u00e4garnas st\u00e4mmas godk\u00e4nnande. Detta regleras av artikel 365, stycke 1 i den japanska bolagslagen (\u5e73\u621018\u5e74(2006)).<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att erh\u00e5lla godk\u00e4nnande m\u00e5ste den ber\u00f6rda styrelseledamoten avsl\u00f6ja “v\u00e4sentliga fakta” relaterade till transaktionen. Denna avsl\u00f6jande har det viktiga syftet att tillhandah\u00e5lla information som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r godk\u00e4nnandeorganet att g\u00f6ra ett rationellt beslut om huruvida den konkurrerande transaktionen b\u00f6r till\u00e5tas. \u00c4ven om lagen inte ger en specifik definition av “v\u00e4sentliga fakta”, tolkas det generellt som information som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 helhetsbilden av transaktionen, inklusive typ av transaktion, motpart, f\u00f6rem\u00e5l, pris, kvantitet och varaktighet. Godk\u00e4nnande baserat p\u00e5 otillr\u00e4cklig information kan senare ifr\u00e5gas\u00e4ttas n\u00e4r det g\u00e4ller dess giltighet.<\/p>\n\n\n\n
Dessutom har styrelseledam\u00f6ter i f\u00f6retag med en styrelse en skyldighet att, efter att ha genomf\u00f6rt en godk\u00e4nd konkurrerande transaktion, utan dr\u00f6jsm\u00e5l rapportera de v\u00e4sentliga fakta om transaktionen till styrelsen (enligt artikel 365, stycke 2 i den japanska bolagslagen). Detta g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r styrelsen att \u00f6vervaka genomf\u00f6randet av transaktionen och kontinuerligt \u00f6vervaka att f\u00f6retagets intressen inte skadas.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Effekterna av brott mot skyldigheter<\/span><\/h3>\n\n\n\nOm en styrelseledamot utf\u00f6r konkurrerande aff\u00e4rer utan godk\u00e4nnande, b\u00e4r denne ett allvarligt ansvar gentemot bolaget. F\u00f6rst och fr\u00e4mst, om bolaget lider skada p\u00e5 grund av konkurrerande aff\u00e4rer, \u00e4r styrelseledamoten ansvarig f\u00f6r att ha f\u00f6rsummat sina uppgifter och kan bli skyldig att ers\u00e4tta bolaget f\u00f6r skadan enligt den japanska bolagslagen (Companies Act of Japan) artikel 423, paragraf 1. <\/p>\n\n\n\n
S\u00e4rskilt viktigt \u00e4r best\u00e4mmelsen i artikel 423, paragraf 2 i den japanska bolagslagen. Denna paragraf stadgar att den vinst som styrelseledamoten eller en tredje part har erh\u00e5llit genom konkurrerande aff\u00e4rer “presumeras” motsvara den skada som bolaget har lidit. Vanligtvis \u00e4r det mycket sv\u00e5rt f\u00f6r ett bolag att konkret bevisa storleken p\u00e5 den skada som uppst\u00e5tt, men tack vare denna presumtionsregel beh\u00f6ver bolaget endast h\u00e4vda den vinst som den felande styrelseledamoten har erh\u00e5llit. B\u00f6rdan att bevisa att bolagets skada \u00e4r mindre \u00e4n denna vinst \u00f6verf\u00f6rs till styrelseledamoten. Denna best\u00e4mmelse underl\u00e4ttar bolagets m\u00f6jligheter att utkr\u00e4va ansvar och fungerar som en kraftfull avskr\u00e4ckande faktor mot konkurrerande handlingar. Presumtionsregeln f\u00f6r skadest\u00e5nd ersatte den tidigare “interventionsr\u00e4tten” i den japanska handelslagen (Commercial Code of Japan), vilken till\u00e4t ett bolag att betrakta en styrelseledamots aff\u00e4rer som sina egna, och anses vara en mer praktisk och effektiv r\u00e4ttsmedel. <\/p>\n\n\n\n
\u00c5 andra sidan, n\u00e4r det g\u00e4ller giltigheten av sj\u00e4lva de konkurrerande aff\u00e4rerna som utf\u00f6rts utan godk\u00e4nnande, anses dessa i princip vara giltiga i f\u00f6rh\u00e5llande till tredje part, det vill s\u00e4ga aff\u00e4rspartnern. Detta beror p\u00e5 att skyldigheten att undvika konkurrens prim\u00e4rt \u00e4r en intern reglering mellan bolaget och styrelseledamoten, och det anses inte l\u00e4mpligt att ogiltigf\u00f6rklara externa aff\u00e4rer till den grad att det skadar s\u00e4kerheten i transaktioner. <\/p>\n\n\n\n
<\/span>Konkurrensf\u00f6rbud efter avg\u00e5ng enligt japansk r\u00e4tt<\/span><\/h3>\n\n\n\nN\u00e4r en styrelseledamot avg\u00e5r upph\u00f6r i princip det lagstadgade konkurrensf\u00f6rbudet enligt japansk bolagsr\u00e4tt. Detta inneb\u00e4r dock inte att den avg\u00e5ende styrelseledamoten helt utan restriktioner kan engagera sig i konkurrerande verksamhet.<\/p>\n\n\n\n
Ett f\u00f6retag kan ing\u00e5 ett avtal med en styrelseledamot som inneb\u00e4r att denne, \u00e4ven efter sin avg\u00e5ng, under en viss tid inte f\u00e5r bedriva konkurrerande verksamhet (ett konkurrensf\u00f6rbud). S\u00e5dana avtal begr\u00e4nsar dock den frihet att v\u00e4lja yrke som garanteras i artikel 22.1 i den japanska konstitutionen, och deras giltighet pr\u00f6vas d\u00e4rf\u00f6r noggrant av domstolarna. I r\u00e4ttspraxis beaktas f\u00f6ljande faktorer n\u00e4r man bed\u00f6mer ett avtals giltighet:<\/p>\n\n\n\n
\n- L\u00e4ngden p\u00e5 den period d\u00e5 konkurrens \u00e4r f\u00f6rbjuden (vanligtvis anses perioder l\u00e4ngre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r vara ogiltiga)<\/li>\n\n\n\n
- Den geografiska omfattningen och omfattningen av de yrken som f\u00f6rbjuds<\/li>\n\n\n\n
- F\u00f6retagets legitima intressen som beh\u00f6ver skyddas (till exempel n\u00e4rvaron av aff\u00e4rshemligheter som b\u00f6r skyddas)<\/li>\n\n\n\n
- Om det finns tillr\u00e4ckliga kompensations\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r begr\u00e4nsningen (till exempel en \u00f6kning av avg\u00e5ngsvederlaget)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
\u00c4ven om det inte finns n\u00e5got konkurrensf\u00f6rbud kan en styrelseledamot som har missbrukat sin st\u00e4llning under sin tid i tj\u00e4nst f\u00f6r att f\u00f6rbereda konkurrerande verksamhet efter avg\u00e5ngen bli ansvarig f\u00f6r brott mot sin lojalitetsplikt. Till exempel kan en styrelseledamot som under sin tj\u00e4nstetid systematiskt rekryterar underordnade f\u00f6r att f\u00f6rbereda bildandet av ett nytt f\u00f6retag, orsaka skadest\u00e5ndsskyldighet gentemot f\u00f6retaget \u00e4ven om handlingarna utf\u00f6rs efter avg\u00e5ngen, eftersom f\u00f6rberedelserna gjordes under tj\u00e4nstetiden. I ett fall som pr\u00f6vades av Tokyo District Court den 27 april 2007 (Realgate-fallet) d\u00f6mdes en styrelseledamot som rekryterat underordnade och bildat ett nytt f\u00f6retag till skadest\u00e5nd p\u00e5 grund av brott mot sin lojalitetsplikt.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Hantering av intressekonflikter hos styrelseledam\u00f6ter enligt japansk bolagsr\u00e4tt<\/span><\/h2>\n\n\n\nRegleringen av intressekonflikter \u00e4r ett system som hanterar transaktioner d\u00e4r styrelseledam\u00f6ternas intressen kan kollidera med f\u00f6retagets, och syftar till att f\u00f6rhindra att styrelseledam\u00f6ter offrar f\u00f6retagets intressen f\u00f6r sina egna vinningar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Typer av intressekonflikter i transaktioner enligt japansk bolagsr\u00e4tt<\/span><\/h3>\n\n\n\nIntressekonflikter i transaktioner regleras av artikel 356, punkt 1, nummer 2 och 3 i den japanska bolagslagen och kan huvudsakligen delas in i tv\u00e5 kategorier. <\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta kategorin \u00e4r “direkta transaktioner” (samma paragraf, nummer 2). Detta avser n\u00e4r en styrelseledamot genomf\u00f6r en transaktion direkt med bolaget, antingen f\u00f6r sin egen r\u00e4kning eller f\u00f6r en tredje parts r\u00e4kning. Typiska exempel inkluderar n\u00e4r en styrelseledamot s\u00e4ljer fast egendom som de \u00e4ger till bolaget eller n\u00e4r bolaget l\u00e5nar pengar fr\u00e5n en styrelseledamot. Det inkluderar ocks\u00e5 fall d\u00e4r en styrelseledamot, som representant f\u00f6r ett annat bolag, genomf\u00f6r transaktioner med det bolag d\u00e4r de sj\u00e4lva \u00e4r styrelseledamot. <\/p>\n\n\n\n
Den andra kategorin \u00e4r “indirekta transaktioner” (samma paragraf, nummer 3). Detta avser transaktioner mellan bolaget och en tredje part som inte \u00e4r styrelseledamot, men d\u00e4r transaktionen i realiteten inneb\u00e4r en intressekonflikt mellan bolaget och styrelseledamoten. Det mest uppenbara exemplet \u00e4r n\u00e4r ett bolag st\u00e4ller s\u00e4kerhet f\u00f6r en styrelseledamots personliga bankl\u00e5n. I detta fall tar bolaget p\u00e5 sig en risk som borgen\u00e4r, medan styrelseledamoten f\u00e5r f\u00f6rdelen av att l\u00e4ttare f\u00e5 ett l\u00e5n, vilket skapar en intressekonflikt mellan de tv\u00e5 parterna. <\/p>\n\n\n\n
<\/span>Godk\u00e4nnandeprocessen och undantagen<\/span><\/h3>\n\n\n\nN\u00e4r man genomf\u00f6r transaktioner som inneb\u00e4r intressekonflikter kr\u00e4vs, precis som vid konkurrerande transaktioner, f\u00f6rhandsapprobation fr\u00e5n styrelsen i bolag med en styrelse och fr\u00e5n bolagsst\u00e4mman i bolag utan styrelse. <\/p>\n\n\n\n
En viktig aspekt av detta godk\u00e4nnandebeslut \u00e4r att direkt\u00f6rer med ett “s\u00e4rskilt intresse” i transaktionen inte f\u00e5r delta i beslutsfattandet (enligt artikel 369, paragraf 2 i den japanska bolagslagen). Detta f\u00f6rhindrar att direkt\u00f6rer som \u00e4r parter i en intressekonfliktsaff\u00e4r godk\u00e4nner transaktioner som \u00e4r f\u00f6rdelaktiga f\u00f6r dem sj\u00e4lva. <\/p>\n\n\n\n
Det finns dock undantag f\u00f6r transaktioner som formellt kan ses som intressekonflikter men som i realiteten inte skadar bolagets intressen. Eftersom syftet med denna reglering \u00e4r att skydda bolagets intressen, vore det orimligt att kr\u00e4va godk\u00e4nnandeprocesser i situationer d\u00e4r ingen skada f\u00f6religger. Till exempel anses en transaktion d\u00e4r en direkt\u00f6r l\u00e5nar ut pengar till bolaget utan r\u00e4nta och s\u00e4kerhet inte skada bolagets intressen och kr\u00e4ver d\u00e4rf\u00f6r inget godk\u00e4nnande (enligt en dom fr\u00e5n Japans h\u00f6gsta domstol den 6 december 1963). Transaktioner mellan ett bolag och dess enda aktie\u00e4gare som ocks\u00e5 \u00e4r direkt\u00f6r, eller mellan ett hel\u00e4gt dotterbolag och dess moderbolag, anses ocks\u00e5 inte skada aktie\u00e4garnas intressen och kr\u00e4ver d\u00e4rf\u00f6r i princip inget godk\u00e4nnande. <\/p>\n\n\n\n
<\/span>Effekterna av brott mot skyldigheter under japansk r\u00e4tt<\/span><\/h3>\n\n\n\nN\u00e4r en intressekonfliktstransaktion genomf\u00f6rs utan godk\u00e4nnande, skiljer sig dess juridiska effekter markant fr\u00e5n de vid konkurrerande transaktioner.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst och fr\u00e4mst, n\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lva transaktionens giltighet, har Japans h\u00f6gsta domstol intagit en st\u00e5ndpunkt som kallas “relativ ogiltighetsteori” (H\u00f6gsta domstolens beslut den 13 oktober 1971 (1971)). Detta inneb\u00e4r att en intressekonfliktstransaktion utan godk\u00e4nnande \u00e4r ogiltig mellan bolaget och den styrelseledamot som \u00e4r part i transaktionen, men om en tredje part i god tro inte k\u00e4nde till att bolaget saknade godk\u00e4nnande, kan bolaget inte g\u00f6ra g\u00e4llande att transaktionen \u00e4r ogiltig gentemot denne. Denna teori syftar till att balansera skyddet av bolagets intressen samtidigt som den skyddar f\u00f6rtroendet f\u00f6r tredje parter som har handlat med bolaget utan k\u00e4nnedom om omst\u00e4ndigheterna, och d\u00e4rigenom s\u00e4kerst\u00e4lla s\u00e4kerheten i transaktioner.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4sta punkt \u00e4r styrelseledamotens ansvar gentemot bolaget, d\u00e4r det \u00e4ven h\u00e4r finns s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser som skiljer sig fr\u00e5n de vid konkurrerande transaktioner. Artikel 423, paragraf 3 i den japanska bolagslagen fastst\u00e4ller att det ska “presumeras” att en styrelseledamot som deltagit i en intressekonfliktstransaktion har f\u00f6rsummat sina skyldigheter (f\u00f6rsummelse av skyldigheter). De som omfattas av denna presumtion inkluderar 1) styrelseledam\u00f6ter som direkt har genomf\u00f6rt transaktioner f\u00f6r egen r\u00e4kning, 2) styrelseledam\u00f6ter vars intressen \u00e4r i konflikt med bolaget genom indirekta transaktioner, och 3) styrelseledam\u00f6ter som har r\u00f6stat f\u00f6r godk\u00e4nnande av transaktionen.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e4rskilt ansvarigt \u00e4r en styrelseledamot som direkt har genomf\u00f6rt en transaktion f\u00f6r egen r\u00e4kning, och denne kan inte undg\u00e5 ansvar \u00e4ven om det kan bevisas att det inte f\u00f6rel\u00e5g n\u00e5got fel (ansvar utan fel). \u00c5 andra sidan kan en styrelseledamot som endast har r\u00f6stat f\u00f6r godk\u00e4nnande undg\u00e5 ansvar om det kan bevisas att det inte fanns n\u00e5got eget fel. P\u00e5 detta s\u00e4tt varierar ansvarsreglerna f\u00f6r intressekonfliktstransaktioner beroende p\u00e5 graden av inblandning, vilket utg\u00f6r en mer detaljerad systemdesign f\u00f6r ansvar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>J\u00e4mf\u00f6relse mellan konkurrensf\u00f6rbud och intressekonflikttransaktioner enligt japansk bolagsr\u00e4tt<\/span><\/h2>\n\n\n\nDe regleringar som japansk bolagsr\u00e4tt fastst\u00e4ller g\u00e4llande styrelseledam\u00f6ters konkurrensf\u00f6rbud och intressekonflikttransaktioner \u00e4r b\u00e5da viktiga system f\u00f6r att f\u00f6rhindra att styrelseledam\u00f6ter missbrukar sin st\u00e4llning och skadar f\u00f6retagets intressen. Dock finns det betydande skillnader i de intressen som skyddas, de handlingar som omfattas och de juridiska konsekvenserna vid \u00f6vertr\u00e4delser.<\/p>\n\n\n\n
Konkurrensf\u00f6rbudet syftar fr\u00e4mst till att skydda f\u00f6retagets “aff\u00e4rsm\u00f6jligheter” samt immateriella tillg\u00e5ngar som kundinformation och know-how. Om en styrelseledamot startar en verksamhet som konkurrerar med f\u00f6retagets, kan det leda till att f\u00f6retaget f\u00f6rlorar framtida vinster, vilket detta f\u00f6rbud syftar till att reglera. \u00c5 andra sidan \u00e4r syftet med regleringen av intressekonflikttransaktioner att mer direkt skydda f\u00f6retagets “egendom”. Om en styrelseledamot prioriterar sina egna intressen i en aff\u00e4rstransaktion med f\u00f6retaget, kan det resultera i ett avtal p\u00e5 ogynnsamma villkor f\u00f6r f\u00f6retaget och en or\u00e4ttvis f\u00f6rlust av f\u00f6retagets tillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n
Skillnaden i syfte \u00e5terspeglas \u00e4ven i mekanismerna f\u00f6r att utkr\u00e4va ansvar vid \u00f6vertr\u00e4delser. Vid brott mot konkurrensf\u00f6rbudet kan det ofta vara sv\u00e5rt att bevisa storleken p\u00e5 den skada f\u00f6retaget lidit, varf\u00f6r japansk bolagsr\u00e4tt i artikel 423, paragraf 2, “presumerar” att den vinst som styrelseledamoten erh\u00e5llit motsvarar f\u00f6retagets skada. Detta minskar f\u00f6retagets bevisb\u00f6rda. \u00c5 andra sidan, vid brott mot regleringen av intressekonflikttransaktioner, “presumerar” artikel 423, paragraf 3 i japansk bolagsr\u00e4tt att den inblandade styrelseledamoten har varit f\u00f6rsumlig i sina uppgifter. Speciellt de styrelseledam\u00f6ter som direkt har genomf\u00f6rt transaktioner f\u00f6r egen vinning b\u00e4r ett str\u00e4ngare ansvar och kan inte undg\u00e5 ansvar \u00e4ven om de kan bevisa att de inte varit f\u00f6rsumliga.<\/p>\n\n\n\n
Effekten av transaktioner som genomf\u00f6rts utan godk\u00e4nnande skiljer sig ocks\u00e5 \u00e5t. Konkurrenstransaktioner \u00e4r i princip giltiga i f\u00f6rh\u00e5llande till tredje part, transaktionens motpart. Regleringen ses som en intern fr\u00e5ga mellan f\u00f6retaget och styrelseledamoten. Men vid intressekonflikttransaktioner kan f\u00f6retaget h\u00e4vda att transaktionen \u00e4r ogiltig om den inte har godk\u00e4nts av f\u00f6retaget. Dock, f\u00f6r att skydda transaktionens s\u00e4kerhet, kan ogiltighet inte h\u00e4vdas mot en tredje part som i god tro inte k\u00e4nde till att f\u00f6retagets godk\u00e4nnande saknades. Detta kallas f\u00f6r “relativ ogiltighet” och \u00e4r ett koncept som har etablerats genom prejudikat fr\u00e5n Japans h\u00f6gsta domstol.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sammanfattning<\/span><\/h2>\n\n\n\nRegleringen av styrelseledam\u00f6ters konkurrensf\u00f6rbud och intressekonflikter utg\u00f6r grunden f\u00f6r japansk f\u00f6retagsstyrning (corporate governance). Dessa regler \u00e5l\u00e4gger styrelseledam\u00f6ter en tydlig skyldighet att prioritera f\u00f6retagets intressen och medf\u00f6r mycket allvarliga personliga och juridiska risker vid \u00f6vertr\u00e4delser. En djup f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dessa reglers inneh\u00e5ll, f\u00f6rfarandet f\u00f6r att erh\u00e5lla godk\u00e4nnande, samt tolkningen som formats genom r\u00e4ttsfall, \u00e4r avg\u00f6rande inte bara f\u00f6r att f\u00f6lja lagstiftningen utan ocks\u00e5 f\u00f6r effektiv riskhantering och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00e5llbar tillv\u00e4xt f\u00f6r f\u00f6retag som bedriver verksamhet i Japan.<\/p>\n\n\n\n
Monolith Law Office har en gedigen erfarenhet av att tillhandah\u00e5lla juridisk r\u00e5dgivning till ett stort antal inhemska och internationella klienter om de komplexa fr\u00e5gorna kring styrelseledam\u00f6ters skyldigheter enligt japansk bolagslagstiftning. V\u00e5r byr\u00e5 har flera experter som \u00e4r engelsktalande och kvalificerade utl\u00e4ndska advokater, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att erbjuda tr\u00e4ffs\u00e4ker och praktiskt inriktad support f\u00f6r konkurrens- och intressekonfliktsfr\u00e5gor som uppst\u00e5r i en internationell aff\u00e4rsmilj\u00f6. Tveka inte att kontakta oss f\u00f6r r\u00e5dgivning kring dessa teman eller f\u00f6r att bygga upp och revidera ert f\u00f6retags styrningsstruktur.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I den japanska f\u00f6retagsledningen har styrelseledam\u00f6ter omfattande befogenheter f\u00f6r att driva verksamheten fram\u00e5t. Dessa kraftfulla befogenheter balanseras dock av strikta skyldigheter f\u00f6r att skydda f […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":72588,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[24,90],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72420"}],"collection":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72420"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72589,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72420\/revisions\/72589"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/72588"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}