<\/span><\/h3>\n\n\n\nEnligt artikel 423, paragraf 1 i den japanska bolagslagen (Companies Act) \u00e5l\u00e4gger man “direkt\u00f6rer, redovisningskonsulter, revisorer, verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer eller revisorer (nedan kallade ‘tj\u00e4nstem\u00e4n etc.’) att ers\u00e4tta skadan som uppst\u00e5tt till aktiebolaget om de f\u00f6rsummar sina uppdrag” <\/sup>. H\u00e4r avses med “f\u00f6rsummelse av uppdrag” handlingar som bryter mot tidigare n\u00e4mnda skyldigheter att agera med omsorg och lojalitet. Detta inkluderar specifikt brott mot lagar och f\u00f6rordningar, ol\u00e4mpliga aff\u00e4rsbeslut och brister i internkontrollsystemet som leder till \u00f6vertr\u00e4delser av tillsynsplikten <\/sup>. <\/p>\n\n\n\nAnsvar f\u00f6r direkt\u00f6rers f\u00f6rsummelse av uppdrag kan bli mycket kostsamt beroende p\u00e5 f\u00f6retagets storlek och skadans natur <\/sup>. Till exempel, i ett fall d\u00e4r anv\u00e4ndningen av icke-godk\u00e4nda tillsatser doldes, beordrade Osaka High Court den 9 juni 2006 (Heisei 18) direkt\u00f6rer och revisorer att betala skadest\u00e5nd p\u00e5 flera hundra miljoner yen, och detta beslut bekr\u00e4ftades av H\u00f6gsta domstolen <\/sup>. I ett annat fall d\u00e4r f\u00f6rluster doldes genom manipulerade finansiella rapporter, beordrade Tokyo High Court den 16 maj 2019 (Reiwa 1) att flera tj\u00e4nstem\u00e4n skulle betala sammanlagt cirka 59,4 miljarder yen i skadest\u00e5nd, vilket ocks\u00e5 bekr\u00e4ftades av H\u00f6gsta domstolen <\/sup>. Dessa domslut klarg\u00f6r att det inte bara handlar om misslyckade aff\u00e4rsbeslut, utan att allvarliga oegentligheter, grov f\u00f6rsummelse eller brister i ett systematiskt compliance-system kan leda till omfattande ekonomiskt ansvar f\u00f6r enskilda direkt\u00f6rer. Detta understryker starkt vikten av att direkt\u00f6rer agerar uppriktigt och utf\u00f6r adekvat tillsyn. <\/p>\n\n\n\n<\/span>Begr\u00e4nsningar och ansvar i konkurrerande aff\u00e4rstransaktioner under japansk lag<\/span><\/h3>\n\n\n\nStyrelseledam\u00f6ter \u00e4r begr\u00e4nsade i vissa transaktioner f\u00f6r att undvika intressekonflikter med bolaget. En s\u00e5dan begr\u00e4nsning g\u00e4ller konkurrerande aff\u00e4rstransaktioner. Enligt artikel 356, paragraf 1, punkt 1 i den japanska bolagslagen (Companies Act) m\u00e5ste en styrelseledamot som avser att genomf\u00f6ra en transaktion som h\u00f6r till bolagets verksamhetsomr\u00e5de, f\u00e5 godk\u00e4nnande fr\u00e5n styrelsen i bolag med en styrelse, eller fr\u00e5n bolagsst\u00e4mman i bolag utan en styrelse. Denna reglering syftar till att f\u00f6rhindra att styrelseledam\u00f6ter anv\u00e4nder bolagets kundinformation eller know-how f\u00f6r personlig vinning och d\u00e4rmed skadar bolagets intressen.<\/p>\n\n\n\n
Om en styrelseledamot genomf\u00f6r en konkurrerande aff\u00e4rstransaktion utan bolagets godk\u00e4nnande och d\u00e4rigenom orsakar skada f\u00f6r bolaget, \u00e4r styrelseledamoten ansvarig f\u00f6r att ers\u00e4tta bolaget f\u00f6r den skadan. Dessutom fastst\u00e4ller artikel 423, paragraf 2 i den japanska bolagslagen att om en styrelseledamot genomf\u00f6r en konkurrerande aff\u00e4rstransaktion utan godk\u00e4nnande, ska den vinst som styrelseledamoten eller en tredje part erh\u00e5llit genom transaktionen antas motsvara den skada som bolaget lidit. Detta \u00e4r en best\u00e4mmelse som syftar till att minska b\u00f6rdan f\u00f6r bolaget att bevisa den exakta skadebeloppet och underl\u00e4tta ansvarsutkr\u00e4vandet av styrelseledamoten. Till exempel visar en dom fr\u00e5n Tokyo District Court den 26 mars 1981 (Yamazaki Baking case) ett fall d\u00e4r brott mot skyldigheten att undvika konkurrens erk\u00e4ndes. Denna regel om antagande av skadebelopp inneb\u00e4r att oauktoriserade konkurrerande aff\u00e4rstransaktioner medf\u00f6r en mycket h\u00f6g risk f\u00f6r styrelseledamoten.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Begr\u00e4nsningar och ansvar vid intressekonflikter i transaktioner<\/span><\/h3>\n\n\n\nLiksom konkurrensbegr\u00e4nsande aff\u00e4rer \u00e4r transaktioner som inneb\u00e4r intressekonflikter ocks\u00e5 viktiga begr\u00e4nsningar f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter. Artikel 356, stycke 1, punkterna 2 och 3 i den japanska bolagslagen (Companies Act) kr\u00e4ver att styrelsen eller bolagsst\u00e4mman godk\u00e4nner transaktioner d\u00e4r en styrelseledamot agerar f\u00f6r egen eller tredje parts r\u00e4kning i aff\u00e4rer med aktiebolaget (direkta transaktioner), eller n\u00e4r aktiebolaget genomf\u00f6r transaktioner som inneb\u00e4r en intressekonflikt med styrelseledamoten och n\u00e5gon annan part (indirekta transaktioner).<\/p>\n\n\n\n
Om godk\u00e4nnandeprocessen f\u00f6rsummas kan transaktionen i princip anses ogiltig i f\u00f6rh\u00e5llande till bolaget (relativ ogiltighetsteori). Dock finns det specifika transaktioner som inte anses skada bolagets intressen och d\u00e4rmed inte kr\u00e4ver godk\u00e4nnande. Denna princip visar p\u00e5 en praktisk till\u00e4mpning av den japanska bolagslagen, d\u00e4r formellt godk\u00e4nnande inte kr\u00e4vs om det inte uppst\u00e5r n\u00e5gon faktisk skada, eftersom syftet med regleringen \u00e4r att skydda bolagets intressen.<\/p>\n\n\n\n
Specifikt kan f\u00f6ljande transaktioner n\u00e4mnas som exempel d\u00e4r godk\u00e4nnande inte kr\u00e4vs:<\/p>\n\n\n\n
\n- N\u00e4r en styrelseledamot l\u00e5nar ut pengar till bolaget utan r\u00e4nta och s\u00e4kerhet: Japans h\u00f6gsta domstol, dom den 6 december 1963<\/li>\n\n\n\n
- N\u00e4r bolaget fullg\u00f6r en styrelseledamots skulder: Stora r\u00e4ttsr\u00e5det (Dai-Shinin), dom den 20 februari 1924<\/li>\n\n\n\n
- Transaktioner som genomf\u00f6rs enligt standard aff\u00e4rsvillkor: Tokyos distriktsdomstol, dom den 24 februari 1982<\/li>\n\n\n\n
- Transaktioner mellan bolaget och en aktie\u00e4gare som innehar alla aktier: Japans h\u00f6gsta domstol, dom den 20 augusti 1970<\/li>\n\n\n\n
- Transaktioner som alla aktie\u00e4gare har godk\u00e4nt: Japans h\u00f6gsta domstol, dom den 26 september 1974<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
Dessa undantag baseras p\u00e5 tanken att om en transaktion inte riskerar att skada bolagets intressen, eller om alla aktie\u00e4gare \u2013 som \u00e4r de slutliga \u00e4garna av bolaget \u2013 har godk\u00e4nt transaktionen, s\u00e5 undermineras inte syftet med regleringen om intressekonflikter.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Styrelsens ansvar gentemot tredje part under japansk lag<\/span><\/h2>\n\n\n\nEn styrelsemedlem har inte bara ansvar gentemot bolaget utan kan \u00e4ven b\u00e4ra skadest\u00e5ndsansvar gentemot tredje part i samband med utf\u00f6randet av sina arbetsuppgifter. Detta beror p\u00e5 att styrelsemedlemmens handlingar kan p\u00e5verka inte bara f\u00f6retaget utan \u00e4ven en bredare krets av intressenter.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>F\u00f6rklaring av artikel 429 i japanska bolagslagen<\/span><\/h3>\n\n\n\nArtikel 429, stycke 1 i japanska bolagslagen (Companies Act) stadgar att “om en styrelsemedlem agerar med ondska eller grov f\u00f6rsummelse i utf\u00f6randet av sina uppgifter, ska denne b\u00e4ra ansvar f\u00f6r den skada som d\u00e4rigenom uppkommit f\u00f6r tredje part”. Med “tredje part” avses h\u00e4r aktie\u00e4gare, borgen\u00e4rer, aff\u00e4rspartners med flera. Styrelsemedlemmens ansvar omfattar inte bara direkt skada som tredje part lider p\u00e5 grund av styrelsemedlemmens f\u00f6rsumlighet (direkt skada), utan \u00e4ven skada som tredje part lider till f\u00f6ljd av att f\u00f6retagets tillg\u00e5ngar skadas (indirekt skada). Att styrelsemedlemmens ansvarsomr\u00e5de str\u00e4cker sig utanf\u00f6r f\u00f6retagets interna sf\u00e4r till externa intressenter \u00e4r en punkt som styrelsemedlemmar s\u00e4rskilt b\u00f6r vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Dessutom specificerar artikel 429, stycke 2 i japanska bolagslagen ansvar f\u00f6r vissa handlingar. Detta inkluderar falska meddelanden i samband med emission av aktier eller teckningsoptioner, falska uppgifter i finansiella dokument eller verksamhetsrapporter, falska registreringar och falska offentliga tillk\u00e4nnagivanden. Ansvar f\u00f6r dessa handlingar kan uppkomma \u00e4ven utan ondska eller grov f\u00f6rsummelse fr\u00e5n styrelsemedlemmens sida, vilket kallas “f\u00f6rsumlighetsansvar”. Men om styrelsemedlemmen kan bevisa att denne inte varit oaktsam i samband med den aktuella handlingen, ska denne inte b\u00e4ra ansvar. Denna best\u00e4mmelse betonar s\u00e4rskilt styrelsemedlemmens skyldigheter i samband med viss viktig informationsutl\u00e4mning och registrering, och visar p\u00e5 vikten av styrelsemedlemmens skyldighet att vara uppm\u00e4rksam inom dessa omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Kravet p\u00e5 ondska eller grov f\u00f6rsummelse<\/span><\/h3>\n\n\n\nMed “ondska” enligt artikel 429, stycke 1 i japanska bolagslagen avses att styrelsemedlemmen \u00e4r medveten om att den handling som utf\u00f6rs \u00e4r en f\u00f6rsumlighet av sina uppgifter. \u00c5 andra sidan avser “grov f\u00f6rsummelse” en situation d\u00e4r styrelsemedlemmen genom betydande oaktsamhet utf\u00f6r en f\u00f6rsumlighet av sina uppgifter. F\u00f6r att ansvar ska kunna utkr\u00e4vas enligt artikel 429, stycke 1 m\u00e5ste den skadelidande tredje parten bevisa styrelsemedlemmens ondska eller grov f\u00f6rsummelse.<\/p>\n\n\n\n
Omfattningen av ansvaret gentemot tredje part har ocks\u00e5 illustrerats genom r\u00e4ttsfall. Till exempel, i en dom fr\u00e5n Osaka High Court den 28 december 1977 (Showa 52), erk\u00e4ndes skadest\u00e5ndsansvar f\u00f6r en styrelsemedlem som endast nominellt hade utsetts men som deltog i en o\u00e4rlig registrering. I en dom fr\u00e5n Tokyo District Court den 3 september 1990 (Heisei 2) bekr\u00e4ftades \u00e4ven ansvar f\u00f6r en person som inte formellt var styrelsemedlem men som hade den faktiska makten att fatta beslut om f\u00f6retagets viktiga fr\u00e5gor (faktisk styrelsemedlem). Dessa r\u00e4ttsfall visar att det inte bara \u00e4r titeln som styrelsemedlem som \u00e4r avg\u00f6rande, utan \u00e4ven den faktiska makten och delaktigheten \u00e4r viktiga faktorer f\u00f6r ansvarsbed\u00f6mningen, vilket \u00e4r v\u00e4gledande f\u00f6r styrelsemedlemmar att f\u00f6rst\u00e5 sin position inom japanska f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Befrielse och begr\u00e4nsning av styrelseledam\u00f6ters ansvar under japansk bolagsr\u00e4tt<\/span><\/h2>\n\n\n\nJapans bolagslagstiftning har inf\u00f6rt system f\u00f6r att befria eller begr\u00e4nsa det ansvar som styrelseledam\u00f6ter potentiellt kan b\u00e4ra, i syfte att locka kompetenta personer till styrelseposter och f\u00f6r att f\u00f6rhindra att de k\u00e4nner en \u00f6verdriven r\u00e4dsla f\u00f6r risker som kan leda till att de drar sig f\u00f6r att fatta aff\u00e4rsbeslut.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Metoder f\u00f6r ansvarsbefrielse<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet finns flera s\u00e4tt att befria en styrelseledamot fr\u00e5n ansvar f\u00f6r skadest\u00e5nd till bolaget.<\/p>\n\n\n\n
\n- Befrielse genom samtliga aktie\u00e4gares samtycke: Enligt artikel 424 i japanska bolagslagen kan en styrelseledamots ansvar gentemot bolaget helt befrias om samtliga aktie\u00e4gare ger sitt samtycke. Dock \u00e4r det i praktiken sv\u00e5rt att f\u00e5 alla aktie\u00e4gares samtycke i st\u00f6rre b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag.<\/li>\n\n\n\n
- Delvis befrielse genom beslut p\u00e5 bolagsst\u00e4mma: Artikel 425 i japanska bolagslagen stadgar att en styrelseledamots ansvar kan delvis befrias genom ett s\u00e4rskilt beslut p\u00e5 bolagsst\u00e4mman, f\u00f6rutsatt att styrelseledamoten har agerat i god tro och utan grov f\u00f6rsummelse.<\/li>\n\n\n\n
- Delvis befrielse genom beslut i styrelsen: Artikel 426 i japanska bolagslagen f\u00f6reskriver att om det finns best\u00e4mmelser i bolagsordningen, kan ansvar delvis befrias genom ett beslut av styrelsen i bolag med en styrelse.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
<\/span>Avtal om begr\u00e4nsning av ansvar<\/span><\/h3>\n\n\n\nAvtal om begr\u00e4nsning av ansvar \u00e4r en viktig mekanism, s\u00e4rskilt f\u00f6r att begr\u00e4nsa ansvar f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter som inte utf\u00f6r verkst\u00e4llande uppgifter, s\u00e5som externa styrelseledam\u00f6ter. Enligt artikel 427 i japanska bolagslagen kan ett aktiebolag, om det finns best\u00e4mmelser i bolagsordningen, ing\u00e5 avtal som begr\u00e4nsar ansvar med styrelseledam\u00f6ter som inte utf\u00f6r verkst\u00e4llande uppgifter (d\u00e4r externa styrelseledam\u00f6ter \u00e4r ett typexempel).<\/p>\n\n\n\n
Genom detta avtal kan, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att styrelseledamoten har agerat i god tro och utan grov f\u00f6rsummelse, en \u00f6vre gr\u00e4ns s\u00e4ttas f\u00f6r skadest\u00e5ndsansvaret. Denna \u00f6vre gr\u00e4ns kan inte vara l\u00e4gre \u00e4n den minimiansvarsgr\u00e4ns som fastst\u00e4lls enligt japanska bolagslagen (till exempel, f\u00f6r externa styrelseledam\u00f6ter, totalbeloppet av ers\u00e4ttning och vinster fr\u00e5n teckningsoptioner under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren).<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r viktigt att notera att avtal om begr\u00e4nsning av ansvar endast till\u00e4mpas p\u00e5 ansvar f\u00f6r f\u00f6rsummelse av plikter gentemot bolaget och inte omfattar ansvar f\u00f6r skador som orsakats tredje part. Dessutom, om en extern styrelseledamot som har ing\u00e5tt ett ansvarsbegr\u00e4nsningsavtal senare blir en verkst\u00e4llande styrelseledamot eller liknande, upph\u00f6r avtalets effekt fram\u00e5t i tiden.<\/p>\n\n\n\n
Dessa system f\u00f6r ansvarsbefrielse och begr\u00e4nsning \u00e4r politiska \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att skapa en milj\u00f6 d\u00e4r kompetenta externa styrelseledam\u00f6ter kan rekryteras och d\u00e4r de kan utf\u00f6ra sina uppgifter och st\u00e4rka bolagets \u00f6vervakningsfunktion utan att b\u00e4ra en orimlig personlig risk. S\u00e4rskilt i ljuset av reformer av japansk f\u00f6retagsstyrning d\u00e4r rollen f\u00f6r externa styrelseledam\u00f6ter med h\u00f6g grad av oberoende betonas, \u00e4r dessa system av stor betydelse. N\u00e4r styrelseledam\u00f6ter \u00f6verv\u00e4ger att tj\u00e4nstg\u00f6ra i japanska f\u00f6retag, \u00e4r dessa mekanismer f\u00f6r begr\u00e4nsning av ansvar en viktig faktor ur perspektivet av personlig riskhantering.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sammanfattning<\/span><\/h2>\n\n\n\nAtt djupt f\u00f6rst\u00e5 rollen och ansvaret f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter enligt japansk bolagsr\u00e4tt \u00e4r av yttersta vikt n\u00e4r man bedriver verksamhet i Japan. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att korrekt f\u00f6rst\u00e5 de m\u00e5nga juridiska aspekterna, fr\u00e5n grundl\u00e4ggande skyldigheter som omsorgsplikt och lojalitetsplikt till ansvar f\u00f6r f\u00f6rsummelse av uppdrag, begr\u00e4nsningar i konkurrerande transaktioner och intressekonflikter, samt ansvar gentemot tredje part. En f\u00f6rst\u00e5else baserad p\u00e5 dessa lagar och r\u00e4ttsfall \u00e4r grunden f\u00f6r att undvika ov\u00e4ntade juridiska risker och bidrar till f\u00f6retagets h\u00e5llbara tillv\u00e4xt och l\u00e5ngsiktiga v\u00e4rdeskapande. Juridisk efterlevnad b\u00f6r ses inte som en b\u00f6rda utan som en investering i f\u00f6retagets stabilitet och kontinuitet.<\/p>\n\n\n\n
Monolith Law Office har en omfattande erfarenhet av att betj\u00e4na ett stort antal klienter inom japansk bolagsr\u00e4tt, s\u00e4rskilt inom omr\u00e5det f\u00f6r styrelseledam\u00f6ters roll och ansvar. V\u00e5r byr\u00e5 har flera advokater som talar engelska och har juridiska kvalifikationer fr\u00e5n andra l\u00e4nder, vilket g\u00f6r att vi kan erbjuda kraftfullt st\u00f6d f\u00f6r att smidigt navigera genom Japans komplexa juridiska milj\u00f6, \u00f6vervinna spr\u00e5kliga och kulturella barri\u00e4rer som v\u00e5ra utl\u00e4ndska klienter kan m\u00f6ta.<\/p>\n\n\n\n
Med expertkunskap i japansk juridik och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r internationella aff\u00e4rsseder, erbjuder v\u00e5r byr\u00e5 praktiska och tr\u00e4ffs\u00e4kra juridiska r\u00e5d till utl\u00e4ndska investerare och f\u00f6retag som st\u00e5r inf\u00f6r utmaningar p\u00e5 den japanska marknaden. Om du \u00e4r intresserad av att diskutera \u00e4mnen relaterade till detta tema eller beh\u00f6ver omfattande juridiskt st\u00f6d f\u00f6r din verksamhet i Japan, tveka inte att kontakta Monolith Law Office.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt driva ett f\u00f6retag i Japan \u00e4r det avg\u00f6rande att djupt f\u00f6rst\u00e5 den juridiska ramen, s\u00e4rskilt de roller och ansvar som direkt\u00f6rer har enligt japansk bolagsr\u00e4tt. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt vik […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":72630,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[24,90],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72442"}],"collection":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72442"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72442\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72632,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72442\/revisions\/72632"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/72630"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72442"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72442"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72442"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}