<\/span><\/h3>\n\n\n\nF\u00f6r att en aktie\u00e4gare ska kunna v\u00e4cka en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mma kr\u00e4vs vissa kvalifikationer. I fallet med publika bolag m\u00e5ste aktie\u00e4garen, som en allm\u00e4n regel, ha \u00e4gt aktier i bolaget kontinuerligt under de sex m\u00e5nader som f\u00f6reg\u00e5r tidpunkten f\u00f6r att v\u00e4cka talan [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 1]. Bolagets stadgar kan dock till\u00e5ta en f\u00f6rkortning av denna sexm\u00e5nadersperiod. \u00c5 andra sidan, f\u00f6r privata bolag finns det ingen begr\u00e4nsning av aktieinnehavstiden, och vilken aktie\u00e4gare som helst vid tidpunkten f\u00f6r att v\u00e4cka talan kan g\u00f6ra det [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 2]. N\u00e4r det g\u00e4ller antalet aktier en aktie\u00e4gare m\u00e5ste inneha, \u00e4r det i princip tillr\u00e4ckligt att \u00e4ga minst en aktie, men f\u00f6r aktie\u00e4gare med mindre \u00e4n en full aktieenhet kan stadgarna begr\u00e4nsa r\u00e4tten att v\u00e4cka en representationsst\u00e4mma [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 1 inom parentes]. <\/p>\n\n\n\n
Tabellen nedan j\u00e4mf\u00f6r kraven f\u00f6r att v\u00e4cka en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mma i japanska publika och privata bolag.<\/p>\n\n\n\n
\u3010Tabell\u3011J\u00e4mf\u00f6relse av krav f\u00f6r att v\u00e4cka aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mma: Publika bolag och privata bolag<\/p>\n\n\n\nKriterium<\/td> Publika bolag<\/td> Privata bolag<\/td><\/tr><\/thead> Aktieinnehavstid<\/td> Kontinuerligt aktieinnehav fr\u00e5n 6 m\u00e5nader tidigare (kan f\u00f6rkortas enligt stadgar) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 1]<\/sup> <\/td>Ingen begr\u00e4nsning av aktieinnehavstid (vara aktie\u00e4gare vid tidpunkten f\u00f6r att v\u00e4cka talan) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 2]<\/sup> <\/td><\/tr>Krav p\u00e5 att v\u00e4cka talan<\/td> I princip kr\u00e4vs en beg\u00e4ran om att v\u00e4cka talan till bolaget (till exempel till revisorer) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 3]<\/sup> <\/td>I princip kr\u00e4vs en beg\u00e4ran om att v\u00e4cka talan till bolaget (till exempel till revisorer) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 3]<\/sup> <\/td><\/tr>Undantag fr\u00e5n kravet p\u00e5 att v\u00e4cka talan<\/td> Om det finns risk f\u00f6r irreparabel skada kan talan v\u00e4ckas omedelbart [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 5]<\/sup> <\/td>Om det finns risk f\u00f6r irreparabel skada kan talan v\u00e4ckas omedelbart [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 847 stycke 5]<\/sup> <\/td><\/tr>M\u00e5l f\u00f6r beg\u00e4ran (i fall av ansvarsutkr\u00e4vande av tj\u00e4nstem\u00e4n etc.)<\/td> Revisorer (i bolag med revisorer) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 386 stycke 2 punkt 1]<\/sup> <\/td>Revisorer (i bolag med revisorer) [enligt japansk bolagslag (2005) artikel 386 stycke 2 punkt 1]<\/sup> <\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<\/span>Principer f\u00f6r framst\u00e4llan av st\u00e4mning<\/span><\/h3>\n\n\n\nEn aktie\u00e4gare m\u00e5ste i princip f\u00f6rst framst\u00e4lla ett krav mot bolaget att f\u00f6rf\u00f6lja ansvar hos en tj\u00e4nsteman som har f\u00f6rsummat sina skyldigheter. Denna framst\u00e4llan m\u00e5ste g\u00f6ras skriftligen eller genom elektronisk metod enligt Regulations for Enforcement of the Japanese Companies Act<\/em> (\u65bd\u884c\u898f\u5247\u7b2c217\u6761). Mottagaren av framst\u00e4llan \u00e4r i princip en revisor enligt Japanese Companies Act<\/em> (\u4f1a\u793e\u6cd5\u7b2c386\u6761\u7b2c2\u9805\u7b2c1\u53f7). \u00c4ven om det finns flera revisorer, \u00e4r det tillr\u00e4ckligt att framst\u00e4lla kravet till en av dem.<\/p>\n\n\n\nOm bolaget (revisorn) inte inleder en r\u00e4ttslig f\u00f6rf\u00f6ljning av ansvaret inom 60 dagar fr\u00e5n dagen f\u00f6r framst\u00e4llan, kan den aktie\u00e4gare som gjort framst\u00e4llan sj\u00e4lv inleda en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mning f\u00f6r bolagets r\u00e4kning enligt Japanese Companies Act<\/em> (\u4f1a\u793e\u6cd5\u7b2c847\u6761\u7b2c3\u9805). Denna 60-dagarsperiod betraktas som en “\u00f6verv\u00e4gandeperiod” under vilken revisorn unders\u00f6ker fakta och juridiska \u00f6verv\u00e4ganden f\u00f6r att avg\u00f6ra om det \u00e4r l\u00e4mpligt att v\u00e4cka talan.<\/p>\n\n\n\n<\/span>Undantag d\u00e4r krav p\u00e5 st\u00e4mning kan utel\u00e4mnas<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet finns undantag fr\u00e5n den ovan n\u00e4mnda 60-dagarsregeln. Om det finns en risk att skada som inte kan \u00e5terst\u00e4llas uppst\u00e5r f\u00f6r f\u00f6retaget efter att 60-dagarsperioden fr\u00e5n dagen f\u00f6r st\u00e4mningsans\u00f6kan har passerat, \u00e4r det till\u00e5tet f\u00f6r aktie\u00e4gare att utel\u00e4mna kravet p\u00e5 att f\u00f6rst st\u00e4mma f\u00f6retaget och omedelbart inleda ett aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l enligt japansk bolagslag (Companies Act, artikel 847, stycke 5) [Japan]. <\/p>\n\n\n\n
<\/span>Begr\u00e4nsningar f\u00f6r st\u00e4mningar med o\u00e4rliga syften<\/span><\/h3>\n\n\n\nEn aktie\u00e4gares representativa st\u00e4mning f\u00e5r inte v\u00e4ckas om syftet \u00e4r att uppn\u00e5 or\u00e4ttm\u00e4ssig vinst f\u00f6r aktie\u00e4garen eller en tredje part, eller att tillfoga skada p\u00e5 f\u00f6retaget, enligt artikel 847, paragraf 1, undantagssatsen i den japanska bolagslagen (Companies Act of Japan). S\u00e5dana st\u00e4mningar som drivs med dessa syften kommer att avvisas eftersom de inte uppfyller kraven f\u00f6r att inleda en r\u00e4ttsprocess. <\/p>\n\n\n\n
<\/span>Den Viktiga Rollen f\u00f6r en Japansk Revisor<\/span><\/h3>\n\n\n\nEn revisor i Japan har en viktig roll d\u00e4r de inom 60 dagar m\u00e5ste utreda aktie\u00e4gares st\u00e4mningsans\u00f6kningar och avg\u00f6ra om det \u00e4r l\u00e4mpligt att v\u00e4cka talan. Denna utredning m\u00e5ste revisorn genomf\u00f6ra p\u00e5 eget ansvar och kan inte beg\u00e4ra slutsatser fr\u00e5n juridiska avdelningen eller internrevisionen. Om revisorn beslutar att inte v\u00e4cka talan, \u00e4r de skyldiga att meddela aktie\u00e4garna om sk\u00e4len till detta beslut enligt artikel 847, stycke 4 i den Japanska bolagslagen<\/em>.<\/p>\n\n\n\nRevisorns roll i det japanska systemet \u00e4r s\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd j\u00e4mf\u00f6rt med systemen i USA och Storbritannien. I USA \u00e4r det s\u00e5 att om styrelsen beslutar att inte f\u00f6lja en st\u00e4mningsans\u00f6kan, skyddas detta beslut av principen om aff\u00e4rsm\u00e4ssigt sk\u00f6nsm\u00e4ssigt omd\u00f6me, vilket i princip f\u00f6rhindrar aktie\u00e4gare fr\u00e5n att v\u00e4cka ett ansvarstalan. I kontrast till detta p\u00e5verkar inte en japansk revisors beslut att inte v\u00e4cka talan aktie\u00e4garnas r\u00e4tt att g\u00f6ra det, oavsett sk\u00e4len till revisorns beslut. Denna skillnad i systemdesign belyser en grundl\u00e4ggande filosofisk skillnad i balansen mellan ‘ledningens sk\u00f6nsm\u00e4ssiga omd\u00f6me’ och ‘aktie\u00e4garnas \u00f6vervakningsr\u00e4tt’ i f\u00f6retagsstyrningen i olika l\u00e4nder. I Japan, \u00e4ven om den interna kontrollen genom revisorn inte fungerar, s\u00e4kerst\u00e4lls att aktie\u00e4garna kan v\u00e4cka talan ‘f\u00f6r bolagets r\u00e4kning’, vilket uppr\u00e4tth\u00e5ller en slutlig kontroll \u00f6ver ledningen. Detta bygger p\u00e5 tanken att f\u00f6rebygga f\u00f6rs\u00e4mring av f\u00f6retagsv\u00e4rdet genom externa p\u00e5tryckningar n\u00e4r intern kontroll \u00e4r otillr\u00e4cklig. I kontrast prioriterar USA starkt respekten f\u00f6r styrelsens aff\u00e4rsm\u00e4ssiga omd\u00f6me f\u00f6r att skydda ledningen fr\u00e5n on\u00f6diga r\u00e4tteg\u00e5ngar och betonar stabilitet i ledningen. Denna s\u00e4rdrag i det japanska systemet \u00e4r en viktig \u00f6verv\u00e4gning f\u00f6r utl\u00e4ndska investerare n\u00e4r de bed\u00f6mer m\u00f6jligheten f\u00f6r aktie\u00e4gare att h\u00e5lla ledningen ansvarig i japanska f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Ansvarsomf\u00e5ng och m\u00e5ltavla f\u00f6r ansvarsutkr\u00e4vande av f\u00f6retagsledare i Japan<\/span><\/h2>\n\n\n\nI Japan riktar aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l in sig p\u00e5 ett brett spektrum av f\u00f6retagsledare, inklusive styrelsemedlemmar, i samband med f\u00f6retagsstyrning och drift.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Omfattningen av ber\u00f6rda f\u00f6retagsledare<\/span><\/h3>\n\n\n\nAktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l i Japan inkluderar inte bara styrelsemedlemmar utan \u00e4ven grundare, initiala styrelsemedlemmar, initiala revisorer, redovisningsr\u00e5dgivare, verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer, revisorer, revisorer och likvidatorer [enligt japanska bolagslagen (Companies Act) artikel 847 stycke 1, artikel 423 stycke 1]. Under den tidigare handelslagen var endast styrelsemedlemmar m\u00e5ltavlan, men den nuvarande japanska bolagslagen har utvidgat denna omfattning f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en mer inkluderande f\u00f6retagsstyrning. Denna utvidgning baseras p\u00e5 insikten att inte bara styrelsemedlemmar, utan \u00e4ven revisorer och verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer, kan ha en inverkan p\u00e5 f\u00f6retagets skador i dagens aff\u00e4rsv\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Specifika exempel p\u00e5 ansvar f\u00f6r f\u00f6rsummelse av plikter och principen om ledningsbed\u00f6mning<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet mest allm\u00e4nna ansvaret som f\u00f6retagsledare har gentemot f\u00f6retaget \u00e4r att kompensera f\u00f6r skador som uppst\u00e5tt p\u00e5 grund av f\u00f6rsummelse av deras plikter, k\u00e4nt som “ansvar f\u00f6r f\u00f6rsummelse av plikter” [enligt japanska bolagslagen artikel 423 stycke 1]. N\u00e4r man bed\u00f6mer om detta ansvar f\u00f6religger \u00e4r “principen om ledningsbed\u00f6mning” en viktig faktor att ta h\u00e4nsyn till. Denna princip inneb\u00e4r att styrelsemedlemmars ledningsbeslut inte bryter mot deras plikt att agera med omsorg och noggrannhet, s\u00e5 l\u00e4nge besluten inte bygger p\u00e5 v\u00e4sentliga och oaktsamma felaktigheter i faktauppfattningen och beslutsprocessen och inneh\u00e5llet inte \u00e4r s\u00e4rskilt orimligt eller ol\u00e4mpligt som f\u00f6retagsledare. Principen syftar till att respektera ledningens sk\u00f6nsm\u00e4ssiga bed\u00f6mning och skydda dem fr\u00e5n on\u00f6diga r\u00e4ttsprocesser.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Krav p\u00e5 \u00e5terbetalning av olagliga f\u00f6rm\u00e5ner<\/span><\/h3>\n\n\n\nN\u00e4r f\u00f6retagsledare har tillhandah\u00e5llit or\u00e4ttvisa f\u00f6rm\u00e5ner fr\u00e5n f\u00f6retagets tillg\u00e5ngar i samband med aktie\u00e4gares ut\u00f6vande av sina r\u00e4ttigheter, kan krav p\u00e5 \u00e5terbetalning av dessa f\u00f6rm\u00e5ner ocks\u00e5 bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l [enligt japanska bolagslagen artikel 120 stycke 3, artikel 847 stycke 1]. Detta \u00e4r en best\u00e4mmelse som syftar till att f\u00f6rhindra or\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av f\u00f6rm\u00e5ner till specifika aktie\u00e4gare och uppr\u00e4tth\u00e5lla r\u00e4ttvisa mellan aktie\u00e4garna.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Teorier och trender i japanska h\u00f6gsta domstolens praxis om styrelsemedlemmars ansvarsomf\u00e5ng<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet har l\u00e4nge funnits en konflikt mellan tv\u00e5 huvudsakliga teorier om omfattningen av “styrelsemedlemmars ansvar” som kan efterf\u00f6ljas i aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l: “teorin om totalt ansvar” och “teorin om begr\u00e4nsat ansvar”. Teorin om totalt ansvar h\u00e4vdar att alla skulder som en styrelsemedlem har gentemot f\u00f6retaget ing\u00e5r, och motiverar detta med att det finns en risk att f\u00f6retaget f\u00f6rsummar att utkr\u00e4va ansvar fr\u00e5n styrelsemedlemmar, oavsett skuldens orsak. \u00c5 andra sidan argumenterar teorin om begr\u00e4nsat ansvar f\u00f6r att man b\u00f6r respektera f\u00f6retagsledningens sk\u00f6nsm\u00e4ssiga bed\u00f6mning och begr\u00e4nsa ansvaret till specifika skulder som \u00e4r sv\u00e5ra eller om\u00f6jliga att undanta fr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n
Den japanska h\u00f6gsta domstolen gav f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sin syn p\u00e5 denna fr\u00e5ga i en dom den 10 mars 2009 (Heisei 21). Domen erk\u00e4nde att ansvar baserat p\u00e5 styrelsemedlemmens st\u00e4llning, samt ansvar baserat p\u00e5 transaktionsskulder gentemot f\u00f6retaget, kan vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l, vilket kan tolkas som en mellanliggande st\u00e5ndpunkt mellan teorin om totalt ansvar och teorin om begr\u00e4nsat ansvar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Viktiga japanska r\u00e4ttsfall och deras betydelse<\/span><\/h2>\n\n\n\nF\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 till\u00e4mpningen av aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l i Japan \u00e4r det avg\u00f6rande att analysera tidigare viktiga r\u00e4ttsfall. Dessa fall ger konkreta riktlinjer genom specifika exempel p\u00e5 hur japanska domstolar bed\u00f6mer styrelseledam\u00f6ters ansvar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>R\u00e4ttsfall som klarg\u00f6r principen om ledningens beslutsfattande<\/span><\/h3>\n\n\n\n\nH\u00f6gsta domstolens dom den 15 juli 2010 (Heisei 22) (Apaman Shop aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l)\n\n\n\nM\u00e5lets sammanfattning: I ett fall d\u00e4r ett b\u00f6rsnoterat f\u00f6retag avs\u00e5g att g\u00f6ra ett dotterbolag till ett hel\u00e4gt dotterbolag som en del av en omstruktureringsplan och k\u00f6pte aktier fr\u00e5n andra aktie\u00e4gare till ett pris som var ungef\u00e4r fem g\u00e5nger det r\u00e4ttvisa v\u00e4rdet, baserat p\u00e5 frivilligt samtycke, ifr\u00e5gasattes styrelseledam\u00f6ternas ansvar f\u00f6r att ha brutit mot sin skyldighet att agera med omsorg och noggrannhet.<\/li>\n\n\n\n Domslut: H\u00f6gsta domstolen bed\u00f6mde att s\u00e5 l\u00e4nge de faktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r styrelseledam\u00f6ternas beslut inte inneh\u00f6ll viktiga och oaktsamma fel, och beslutsprocessen och inneh\u00e5llet inte var s\u00e4rskilt orimliga eller ol\u00e4mpliga som f\u00f6retagsledare, s\u00e5 bryter inte handlingarna mot styrelseledam\u00f6ternas skyldighet att agera med omsorg och noggrannhet. Denna dom var den f\u00f6rsta fr\u00e5n H\u00f6gsta domstolen som klargjorde granskningskriterierna f\u00f6r “ledningens beslutsfattande” i japanska civilm\u00e5l och har haft en stor inverkan p\u00e5 bed\u00f6mningen av styrelseledam\u00f6ters ansvar i efterf\u00f6ljande aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<\/span>R\u00e4ttsfall som r\u00f6r f\u00f6rm\u00e5ns\u00f6verf\u00f6ring<\/span><\/h3>\n\n\n\n\nH\u00f6gsta domstolens dom den 10 april 2006 (Heisei 18) (Janome Sewing Machine aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l)\n\n\n\nM\u00e5lets sammanfattning: I ett fall d\u00e4r ett f\u00f6retag led skada genom att betala en stor summa pengar som svar p\u00e5 hot fr\u00e5n en person k\u00e4nd som en marknadsmanipulator, ifr\u00e5gasattes de d\u00e5varande styrelseledam\u00f6ternas brott mot sin lojalitetsplikt och skyldigheten att agera med omsorg och noggrannhet.<\/li>\n\n\n\n Domslut: H\u00f6gsta domstolen bed\u00f6mde att styrelseledam\u00f6terna i ett b\u00f6rsnoterat f\u00f6retag som f\u00f6reslagit eller g\u00e5tt med p\u00e5 att betala en stor summa pengar till en aktie\u00e4gare som svar p\u00e5 or\u00e4ttm\u00e4tiga krav inte kunde frias fr\u00e5n f\u00f6rsummelse. Denna dom st\u00e4llde strikta krav p\u00e5 styrelseledam\u00f6ternas ansvar n\u00e4r de efterkommer or\u00e4ttm\u00e4tiga krav fr\u00e5n antisociala krafter och betonade \u00e5terigen vikten av styrelseledam\u00f6ternas lojalitetsplikt.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<\/span>Andra viktiga r\u00e4ttsfall<\/span><\/h3>\n\n\n\n\nTokyo High Court dom den 25 april 2002 (Heisei 14) (Mitsubishi Oil aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l)\n\n\n\nM\u00e5lets sammanfattning: Ett fall d\u00e4r ett f\u00f6retag olagligt och or\u00e4ttm\u00e4tigt tillhandah\u00f6ll medel till en oljedistribut\u00f6r genom att p\u00e5l\u00e4gga priset p\u00e5 oljeprodukter och genom s.k. site-differensaff\u00e4rer.<\/li>\n\n\n\n Domslut: Tokyo High Court erk\u00e4nde att styrelseledam\u00f6terna i ett b\u00f6rsnoterat f\u00f6retag hade brutit mot sin skyldighet att agera med omsorg och noggrannhet. Detta fall klargjorde ansvaret f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter som genomf\u00f6r ol\u00e4mpliga aff\u00e4rer som skadar f\u00f6retagets intressen.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n\n\n\n Tokyo District Court dom den 27 september 2007 (Heisei 19) (Kanebo aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l)\n\n\n\nM\u00e5lets sammanfattning: Ett fall d\u00e4r styrelseledam\u00f6terna ifr\u00e5gasattes f\u00f6r brott mot sin skyldighet att agera med omsorg och noggrannhet och lojalitetsplikten, genom att anv\u00e4nda ett schema d\u00e4r de \u00f6verl\u00e4t huvuddelen av verksamheten och omvandlade \u00f6verl\u00e5telsebeloppet till l\u00e5n som de beh\u00f6ll.<\/li>\n\n\n\n Domslut: Tokyo District Court avslog kravet p\u00e5 skadest\u00e5nd och f\u00f6rnekade styrelseledam\u00f6ternas f\u00f6rsummelse av sina uppgifter. Denna dom \u00e4r viktig som ett exempel p\u00e5 att domstolen erk\u00e4nde styrelseledam\u00f6ternas beslutsfattande under sv\u00e5ra ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden vid omstrukturering av verksamheten.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<\/span>F\u00f6rsvar mot aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar i Japan<\/span><\/h2>\n\n\n\nI Japan \u00e4r systemet f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar utformat f\u00f6r att fr\u00e4mja aktie\u00e4garnas \u00f6vervakning av f\u00f6retagsledningen, samtidigt som det erbjuder viktiga \u00e5terh\u00e5llande mekanismer f\u00f6r att skydda f\u00f6retag och dess tj\u00e4nstem\u00e4n fr\u00e5n or\u00e4ttvisa st\u00e4mningar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Ans\u00f6kan om s\u00e4kerhetsst\u00e4llning och dess krav<\/span><\/h3>\n\n\n\nDen tj\u00e4nsteman som \u00e4r svarande kan som en f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rd mot or\u00e4ttvisa aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar ans\u00f6ka om “s\u00e4kerhetsst\u00e4llning”. Detta inneb\u00e4r att om det kan visas att st\u00e4mningen grundar sig p\u00e5 “ondska”, kan domstolen beordra den st\u00e4mmande aktie\u00e4garen att deponera s\u00e4kerhet f\u00f6r r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader och framtida skadest\u00e5ndskrav enligt japanska bolagslagen (artikel 847, paragraf 7 och 8). Begreppet “ondska” inkluderar inte bara “skadlig avsikt” (syftet med st\u00e4mningen \u00e4r att or\u00e4ttvist skada f\u00f6retaget) utan \u00e4ven nyligen “ren ondska” (att st\u00e4mma trots k\u00e4nnedom om att det saknas grund f\u00f6r kraven). N\u00e4r en order om s\u00e4kerhetsst\u00e4llning utf\u00e4rdas tenderar m\u00e5nga st\u00e4mmande aktie\u00e4gare att ge upp sina st\u00e4mningar, vilket g\u00f6r det till en praktiskt effektiv f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Inv\u00e4ndning om missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter och dess kriterier<\/span><\/h3>\n\n\n\nEn annan viktig f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rd \u00e4r inv\u00e4ndningen om “missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter”. Detta inneb\u00e4r att sj\u00e4lva inl\u00e4mnandet av en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mning anses vara ett missbruk av r\u00e4ttigheter enligt japanska civilr\u00e4tten (artikel 1, paragraf 3) och d\u00e4rf\u00f6r inte \u00e4r till\u00e5tet. F\u00f6r att missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter ska erk\u00e4nnas kr\u00e4vs b\u00e5de att den st\u00e4mmande aktie\u00e4garens “ondska” (or\u00e4ttvis personlig vinning eller trakasserier) och bristen p\u00e5 “rimlighet” i aktie\u00e4garens p\u00e5st\u00e5enden. Fall d\u00e4r missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter erk\u00e4nns \u00e4r s\u00e4llsynta, men i fallet med Nagasaki Bank erk\u00e4ndes det f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>M\u00f6jligheten till skadest\u00e5ndskrav vid or\u00e4ttvisa st\u00e4mningar<\/span><\/h3>\n\n\n\nOm en order om s\u00e4kerhetsst\u00e4llning utf\u00e4rdas eller om inv\u00e4ndningen om missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter accepteras och aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningen avvisas, kan den svarande tj\u00e4nstemannen ha m\u00f6jlighet att kr\u00e4va skadest\u00e5nd fr\u00e5n den st\u00e4mmande aktie\u00e4garen baserat p\u00e5 or\u00e4ttvis st\u00e4mning. Detta \u00e4r m\u00f6jligt n\u00e4r st\u00e4mningen anses “uppenbart orimlig” i f\u00f6rh\u00e5llande till r\u00e4ttssystemets syfte och m\u00e5l, och den vinnande tj\u00e4nsteman kan d\u00e5 kr\u00e4va ers\u00e4ttning f\u00f6r advokatkostnader och emotionell skada.<\/p>\n\n\n\n
Medan det \u00e4r m\u00f6jligt att inleda en st\u00e4mning f\u00f6r en l\u00e5g avgift, visar dessa f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rder att det finns en balans mellan att fr\u00e4mja sund \u00f6vervakning av f\u00f6retagsledningen genom aktie\u00e4gare och att skydda f\u00f6retag fr\u00e5n missbrukande st\u00e4mningar. S\u00e4kerhetsst\u00e4llningssystemet avskr\u00e4cker fr\u00e5n grundl\u00f6sa st\u00e4mningar genom att identifiera “ondska” och d\u00e4rmed skapa en ekonomisk b\u00f6rda. Inv\u00e4ndningen om missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter ger en r\u00e4ttslig grund f\u00f6r att avvisa en st\u00e4mning n\u00e4r sj\u00e4lva syftet med den \u00e4r ol\u00e4mpligt. Dessa f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rder, i kombination med l\u00e5ga st\u00e4mningsavgifter, skapar en finessrik balans f\u00f6r att f\u00f6rhindra att aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar missbrukas som ett verktyg f\u00f6r “f\u00f6retagsplundring”. S\u00e4rskilt m\u00f6jligheten till skadest\u00e5ndskrav vid or\u00e4ttvisa st\u00e4mningar fungerar som en kraftfull incitament f\u00f6r aktie\u00e4gare att noggrant \u00f6verv\u00e4ga grunden och syftet med sin st\u00e4mning innan de g\u00e5r vidare.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>J\u00e4mf\u00f6relse med utl\u00e4ndska system f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar<\/span><\/h2>\n\n\n\nI Japan skiljer sig systemet f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar p\u00e5 viktiga punkter fr\u00e5n de system som finns i andra ledande jurisdiktioner, samtidigt som det finns gemensamma n\u00e4mnare. Att f\u00f6rst\u00e5 dessa skillnader \u00e4r av yttersta vikt i internationella aff\u00e4rsverksamheter.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Systemet f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar i USA<\/span><\/h3>\n\n\n\nEnligt den amerikanska federala regeln f\u00f6r civilr\u00e4ttsliga f\u00f6rfaranden 23.1 m\u00e5ste en aktie\u00e4gare som \u00e4r k\u00e4rande i en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mning i USA specifikt ange i st\u00e4mningsans\u00f6kan de anstr\u00e4ngningar som gjorts f\u00f6r att f\u00e5 \u00f6nskv\u00e4rda \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n styrelsen eller motsvarande auktoritet, eller sk\u00e4len till varf\u00f6r s\u00e5dana anstr\u00e4ngningar inte har gjorts. Detta \u00e4r k\u00e4nt som “demand futility” och till\u00e5ter att en beg\u00e4ran kan utel\u00e4mnas endast om styrelsen inte har f\u00f6rm\u00e5gan att adekvat svara p\u00e5 en beg\u00e4ran f\u00f6re st\u00e4mning. Men detta p\u00e5st\u00e5ende om meningsl\u00f6shet m\u00e5ste detaljerat styrkas i st\u00e4mningsans\u00f6kan. Dessutom, om styrelsen beslutar att inte svara p\u00e5 en aktie\u00e4gares beg\u00e4ran f\u00f6re st\u00e4mning, skyddas detta beslut i allm\u00e4nhet av “business judgment rule”, och aktie\u00e4garen \u00e4r i princip inte till\u00e5ten att v\u00e4cka ett ansvarsm\u00e5l. F\u00f6r att en aktie\u00e4gare ska kunna forts\u00e4tta med st\u00e4mningen m\u00e5ste de detaljerat h\u00e4vda och bevisa att styrelsens beslut att inte st\u00e4mma \u00e4r or\u00e4ttvist.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Systemet f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar i Storbritannien<\/span><\/h3>\n\n\n\nEnligt brittiska Companies Act 2006, sektion 260, kan en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mning (derivative claim) i Storbritannien endast v\u00e4ckas f\u00f6r handlingar eller underl\u00e5tenhet som innefattar styrelsens f\u00f6rsummelse, icke-prestation, brott mot plikter eller f\u00f6rtroendebrott. I Storbritannien kr\u00e4vs inte domstolens tillst\u00e5nd f\u00f6r att inleda en aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mning, men f\u00f6r att “forts\u00e4tta” med st\u00e4mningen kr\u00e4vs domstolens tillst\u00e5nd. Denna tillst\u00e5ndsprocess \u00e4r tv\u00e5stegad, d\u00e4r man f\u00f6rst m\u00e5ste visa en “prima facie case”, och sedan \u00f6verv\u00e4ger domstolen olika faktorer som anges i Companies Act sektion 263 (s\u00e5som aktie\u00e4garens uppriktighet, st\u00e4mningens betydelse f\u00f6r att fr\u00e4mja f\u00f6retagets framg\u00e5ng, och tillg\u00e5ngen p\u00e5 alternativa l\u00f6sningar) f\u00f6r att fatta det slutgiltiga beslutet om tillst\u00e5nd. Dessutom \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 alternativa l\u00f6sningar f\u00f6r aktie\u00e4gare, s\u00e5som r\u00e4ttsmedel mot or\u00e4ttvisa f\u00f6rseelser, en viktig faktor som domstolen beaktar n\u00e4r den beslutar om tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Systematiska skillnader och likheter mellan Japan och andra l\u00e4nder<\/span><\/h3>\n\n\n\nSystemen f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar i Japan, USA och Storbritannien hanterar balansen mellan “ledningens frihet” och “aktie\u00e4garnas \u00f6vervakning” p\u00e5 olika s\u00e4tt inom f\u00f6retagsstyrningen. Japans system skiljer sig markant fr\u00e5n de i USA och Storbritannien genom att det kr\u00e4ver att aktie\u00e4gare g\u00f6r en beg\u00e4ran till revisorerna, men hindrar inte i princip aktie\u00e4gare fr\u00e5n att v\u00e4cka talan \u00e4ven om f\u00f6retaget beslutar att inte st\u00e4mma. I USA respekteras styrelsens beslut starkt, och i Storbritannien \u00e4r domstolens tillst\u00e5nd avg\u00f6rande, d\u00e4r synpunkten “skulle en rimlig styrelsemedlem forts\u00e4tta med st\u00e4mningen” starkt p\u00e5verkar beslutet. N\u00e4r det g\u00e4ller tr\u00f6skeln f\u00f6r att forts\u00e4tta med en st\u00e4mning kan man i Japan v\u00e4cka talan f\u00f6r en l\u00e5g avgift, medan USA kr\u00e4ver bevis f\u00f6r “demand futility” och Storbritannien kr\u00e4ver domstolens tillst\u00e5nd i tv\u00e5 steg, vilket inneb\u00e4r olika h\u00f6ga hinder. Dock har alla l\u00e4nder den gemensamma principen att aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar utf\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6retagets b\u00e4sta och att eventuell ers\u00e4ttning tillfaller f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n
Denna j\u00e4mf\u00f6relse klarg\u00f6r att varje lands r\u00e4ttssystem hanterar balansen mellan “ledningens frihet” och “aktie\u00e4garnas \u00f6vervakning” p\u00e5 olika s\u00e4tt inom f\u00f6retagsstyrningen. Japan betonar intern kontroll (beg\u00e4ran till revisorerna) men s\u00e4kerst\u00e4ller ocks\u00e5 att aktie\u00e4gare slutligen kan v\u00e4cka talan direkt, vilket relativt starkt uppr\u00e4tth\u00e5ller en extern kontroll \u00f6ver ledningen. Detta kan ses som en inst\u00e4llning som v\u00e4rderar aktie\u00e4garnas “sista utv\u00e4g” mot ledningens inaktivitet eller missk\u00f6tsel. \u00c5 andra sidan tenderar USA och Storbritannien att genom principen om ledningens omd\u00f6me och en strikt domstolsprocess prioritera stabilitet i ledningen och skydd mot on\u00f6diga st\u00e4mningar. F\u00f6r utl\u00e4ndska investerare \u00e4r det avg\u00f6rande att f\u00f6rst\u00e5 dessa skillnader f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma risk och avkastning i varje lands investeringsmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sammanfattning<\/span><\/h2>\n\n\n\nDet japanska systemet f\u00f6r aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar \u00e4r en h\u00f6rnsten i f\u00f6retagsstyrningen som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r aktie\u00e4gare att, p\u00e5 f\u00f6retagets v\u00e4gnar, h\u00e5lla bolagsledningen ansvarig n\u00e4r de har f\u00f6rsummat sina skyldigheter och d\u00e4rigenom orsakat skada p\u00e5 f\u00f6retaget. Systemet till\u00e5ter att st\u00e4mningar kan v\u00e4ckas till en l\u00e5g kostnad, samtidigt som det finns \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att begr\u00e4nsa ogrundade st\u00e4mningar, inklusive krav p\u00e5 s\u00e4kerhetsst\u00e4llning och f\u00f6rsvar mot missbruk av aktie\u00e4garr\u00e4ttigheter. Detta skapar en balans genom att fr\u00e4mja en sund \u00f6vervakning av f\u00f6retagsledningen fr\u00e5n aktie\u00e4garnas sida, samtidigt som det skyddar f\u00f6retaget fr\u00e5n missbrukande st\u00e4mningar.<\/p>\n\n\n\n
Monolith Law Office har en omfattande erfarenhet och djupg\u00e5ende expertis inom japansk bolagsr\u00e4tt och f\u00f6retagsstyrning och har byggt upp en betydande meritlista genom att hantera ett brett spektrum av f\u00f6retagsjuridiska \u00e4renden, inklusive aktie\u00e4garrepresentationsst\u00e4mningar, f\u00f6r en m\u00e4ngd klienter i Japan. Vi str\u00e4var efter att tillhandah\u00e5lla praktiska och strategiska l\u00f6sningar p\u00e5 komplexa juridiska problem. V\u00e5r byr\u00e5 har flera medarbetare som \u00e4r kvalificerade advokater i andra l\u00e4nder och \u00e4r engelskspr\u00e5kiga, vilket g\u00f6r att vi kan erbjuda detaljerat st\u00f6d till v\u00e5ra internationella klienter genom ett tv\u00e5spr\u00e5kigt system p\u00e5 b\u00e5de japanska och engelska. Vi erbjuder expert- och tr\u00e4ffs\u00e4ker r\u00e5dgivning utan spr\u00e5kbarri\u00e4rer f\u00f6r fr\u00e5gor och konsultationer som r\u00f6r det japanska r\u00e4ttssystemet, s\u00e4rskilt inom f\u00f6retagsstyrning och r\u00e4ttsliga f\u00f6rfaranden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I Japans f\u00f6retagsstyrning \u00e4r aktie\u00e4garrepresentationsm\u00e5l ett ytterst viktigt juridiskt medel f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ett sunt f\u00f6retagsledning och skydda alla aktie\u00e4gares intressen. Detta system m\u00f6jligg\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":72641,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[24,90],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72447"}],"collection":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72447"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72447\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72642,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72447\/revisions\/72642"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/72641"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72447"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72447"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72447"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}