<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet japanska teknikpraktiksystemet och det specifika f\u00e4rdighetssystemet f\u00f6rv\u00e4xlas ofta, men de skiljer sig fundamentalt i syfte, r\u00e4ttslig grund och drift. Teknikpraktiksystemet, som n\u00e4mnts tidigare, baseras p\u00e5 Japans teknikpraktiklag och syftar till “internationellt bidrag”. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs ingen specifik f\u00e4rdighetsniv\u00e5 f\u00f6re inresa, och det f\u00f6rv\u00e4ntas att praktikanterna l\u00e4r sig f\u00e4rdigheter i Japan f\u00f6r att sedan ta med dem tillbaka till sitt hemland. \u00c5 andra sidan har det specifika f\u00e4rdighetssystemet, som grundar sig p\u00e5 Japans immigrationskontroll- och flyktingerk\u00e4nnandelag, det direkta syftet att l\u00f6sa “arbetskraftsbristen” inom landet. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det att de utl\u00e4ndska arbetstagarna som tas emot har en viss niv\u00e5 av expertis och f\u00e4rdigheter samt kunskaper i japanska, och de f\u00f6rv\u00e4ntas agera som “omedelbara tillg\u00e5ngar” i arbetslivet.<\/p>\n\n\n\n
Skillnaden i syfte p\u00e5verkar ocks\u00e5 hur systemen fungerar. En av de viktigaste skillnaderna \u00e4r m\u00f6jligheten att byta jobb. Inom teknikpraktiksystemet \u00e4r syftet att l\u00e4ra sig f\u00e4rdigheter hos ett specifikt f\u00f6retag enligt en praktikplan, och d\u00e4rf\u00f6r till\u00e5ts i princip inte jobbyte. I kontrast till detta till\u00e5ter det specifika f\u00e4rdighetssystemet jobbyte inom samma industriomr\u00e5de om arbetstagaren s\u00f6ker b\u00e4ttre villkor. Detta inneb\u00e4r att det f\u00f6r f\u00f6retagen blir \u00e4nnu viktigare att erbjuda en attraktiv arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r att locka till sig och beh\u00e5lla utl\u00e4ndsk arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n
Den japanska regeringen genomf\u00f6rde en lag\u00e4ndring \u00e5r 2024 f\u00f6r att avskaffa teknikpraktiksystemet och skapa ett nytt system f\u00f6r “utveckling och arbete”, med syftet att s\u00e4kra och utveckla arbetskraft. Det nya systemet avser att l\u00f6sa klyftan mellan syftet och verkligheten i teknikpraktiksystemet och att skapa en karri\u00e4rv\u00e4g som g\u00f6r det smidigt att \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n utveckling och arbete till det specifika f\u00e4rdighetssystemet. Detta visar att Japans politik f\u00f6r utl\u00e4ndsk arbetskraft utvecklas i en mer realistisk och systematisk riktning.<\/p>\n\n\n\n
Nedan f\u00f6ljer en tabell som sammanfattar de huvudsakliga skillnaderna mellan de tv\u00e5 systemen.<\/p>\n\n\n\nAspekt<\/td> Teknikpraktiksystemet<\/td> Det specifika f\u00e4rdighetssystemet<\/td><\/tr><\/thead> Systemets syfte<\/td> Internationellt bidrag genom \u00f6verf\u00f6ring av f\u00e4rdigheter till utvecklingsregioner<\/td> L\u00f6sning av arbetskraftsbrist inom specifika industriomr\u00e5den<\/td><\/tr> R\u00e4ttslig grund<\/td> Japans teknikpraktiklag<\/td> Japans immigrationskontroll- och flyktingerk\u00e4nnandelag<\/td><\/tr> Krav p\u00e5 f\u00e4rdighetsniv\u00e5<\/td> I princip inte n\u00f6dv\u00e4ndig<\/td> Specifik f\u00e4rdighetsniv\u00e5 och kunskaper i japanska kr\u00e4vs (omedelbar tillg\u00e5ng)<\/td><\/tr> M\u00f6jlighet till jobbyte<\/td> I princip inte till\u00e5tet<\/td> Till\u00e5tet inom samma industriomr\u00e5de<\/td><\/tr> Vistelsetid<\/td> Maximalt 5 \u00e5r<\/td> Kategori 1: Totalt 5 \u00e5r, Kategori 2: Ingen \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r f\u00f6rnyelse<\/td><\/tr> M\u00f6jlighet till familje\u00e5terf\u00f6rening<\/td> Inte till\u00e5tet<\/td> Kategori 1: Inte till\u00e5tet, Kategori 2: M\u00f6jligt om kraven uppfylls<\/td><\/tr> Begr\u00e4nsningar i antal mottagna<\/td> Begr\u00e4nsningar baserade p\u00e5 f\u00f6retagets storlek etc.<\/td> I princip inga begr\u00e4nsningar, f\u00f6rv\u00e4ntat mottagningsantal fastst\u00e4lls (utom inom bygg- och v\u00e5rdsektorn)<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<\/span>Detaljer om det japanska systemet f\u00f6r Specifika F\u00e4rdigheter<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet japanska systemet f\u00f6r Specifika F\u00e4rdigheter \u00e4r indelat i tv\u00e5 kategorier: “Specifika F\u00e4rdigheter 1” och “Specifika F\u00e4rdigheter 2”.<\/p>\n\n\n\n
“Specifika F\u00e4rdigheter 1” \u00e4r en viseringstyp f\u00f6r utl\u00e4ndska medborgare som “utf\u00f6r arbete som kr\u00e4ver betydande kunskap eller erfarenhet inom specifika industriomr\u00e5den”. Den maximala vistelsetiden \u00e4r sammanlagt upp till fem \u00e5r, och det \u00e4r inte till\u00e5tet att ta med familjemedlemmar. De ber\u00f6rda omr\u00e5dena inkluderar 16 industriomr\u00e5den d\u00e4r bristen p\u00e5 arbetskraft \u00e4r s\u00e4rskilt allvarlig, s\u00e5som v\u00e5rd, bygg, livsmedelsproduktion och restaurangbranschen. Mottagande organisationer (f\u00f6retag) \u00e4r lagligt skyldiga att ge st\u00f6d f\u00f6r att utl\u00e4ndsk arbetskraft ska kunna verka stabilt och smidigt, b\u00e5de professionellt, i vardagslivet och socialt. Denna support specificeras i en “Plan f\u00f6r st\u00f6d till utl\u00e4ndska medborgare med Specifika F\u00e4rdigheter 1” och inkluderar ett brett spektrum av st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6rberedande v\u00e4gledning f\u00f6re ankomst, transport vid in- och utresa, hj\u00e4lp med att s\u00e4kra boende, genomf\u00f6rande av livsorientering, assistans med offentliga f\u00f6rfaranden och tillhandah\u00e5llande av m\u00f6jligheter att l\u00e4ra sig japanska, vilket omfattar totalt tio punkter. Detta inneb\u00e4r ett betydande juridiskt och operativt ansvar f\u00f6r f\u00f6retagen.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5 andra sidan \u00e4r “Specifika F\u00e4rdigheter 2” en kvalifikation f\u00f6r utl\u00e4ndska medborgare som “utf\u00f6r arbete som kr\u00e4ver skickliga f\u00e4rdigheter inom specifika industriomr\u00e5den”. Det kr\u00e4vs en h\u00f6gre niv\u00e5 av f\u00e4rdigheter j\u00e4mf\u00f6rt med kategori 1, men det finns ingen \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r att f\u00f6rnya vistelsetillst\u00e5ndet, och om vissa krav uppfylls \u00e4r det m\u00f6jligt att ta med sig make och barn. Detta \u00f6ppnar upp f\u00f6r m\u00f6jligheten till l\u00e5ngsiktig bos\u00e4ttning och erbjuder f\u00f6retagen en stor f\u00f6rdel i form av att kunna beh\u00e5lla kvalificerad personal \u00f6ver en l\u00e4ngre tid.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>F\u00f6rv\u00e4rv av h\u00f6gkvalificerad personal: Japans system f\u00f6r h\u00f6gkvalificerade yrkesverksamma<\/span><\/h3>\n\n\n\nF\u00f6rutom det specifika f\u00e4rdighetssystemet som syftar till att s\u00e4kra arbetskraft, l\u00e4gger den japanska regeringen s\u00e4rskild vikt vid systemet f\u00f6r “h\u00f6gkvalificerade yrkesverksamma”, som \u00e4r utformat f\u00f6r att attrahera toppkompetens med specialist- och tekniska f\u00e4rdigheter fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Systemet introducerades som ett po\u00e4ngbaserat system \u00e5r 2012 och blev en officiell uppeh\u00e5llsstatus genom en reform av immigrationslagen \u00e5r 2014. Syftet med detta system \u00e4r att s\u00e4kra toppniv\u00e5 personal som kan bidra till Japans akademiska forskning, ekonomisk vitalisering och skapande av innovationer.<\/p>\n\n\n\n
Systemet \u00e4r indelat i tre kategorier baserat p\u00e5 s\u00f6kandens aktiviteter: “avancerad akademisk forskningsaktivitet”, “avancerad specialiserad\/teknisk aktivitet” och “avancerad f\u00f6retagsledning\/administrativ aktivitet”. Kvalificeringen sker genom ett po\u00e4ngsystem d\u00e4r po\u00e4ng tilldelas f\u00f6r “utbildningsniv\u00e5”, “arbetslivserfarenhet”, “inkomst”, “\u00e5lder”, “forskningsmeriter” och “japanska spr\u00e5kkunskaper”, bland andra kriterier. Den som uppn\u00e5r en totalpo\u00e4ng p\u00e5 70 blir erk\u00e4nd som “h\u00f6gkvalificerad yrkesverksam av f\u00f6rsta klass”.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r utl\u00e4ndska medborgare med uppeh\u00e5llsstatus som h\u00f6gkvalificerad yrkesverksam erbjuds betydande f\u00f6rm\u00e5ner som inte finns f\u00f6r andra uppeh\u00e5llsstatus, s\u00e5som:<\/p>\n\n\n\n
\nTill\u00e5telse f\u00f6r sammansatta uppeh\u00e5llsaktiviteter: Till exempel kan man bedriva forskningsaktiviteter vid ett universitet samtidigt som man driver ett relaterat f\u00f6retag.<\/li>\n\n\n\n Enhetlig tilldelning av “5 \u00e5rs” uppeh\u00e5llstid: Den l\u00e4ngsta lagstadgade uppeh\u00e5llstiden tilldelas.<\/li>\n\n\n\n Avsev\u00e4rt l\u00e4ttnader i kraven f\u00f6r permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd: Ans\u00f6kan om permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, som normalt kr\u00e4ver 10 \u00e5rs vistelse, blir m\u00f6jlig efter att ha fortsatt aktiviteter som h\u00f6gkvalificerad yrkesverksam i tre \u00e5r. Speciellt om po\u00e4ngen \u00f6verstiger 80, kan man bli ber\u00e4ttigad till ans\u00f6kan efter bara ett \u00e5rs aktivitet.<\/li>\n\n\n\n Arbetsm\u00f6jligheter f\u00f6r make\/maka: Maken\/makan kan utf\u00f6ra arbetsaktiviteter inom vissa ramar utan att uppfylla krav p\u00e5 utbildning eller arbetslivserfarenhet.<\/li>\n\n\n\n M\u00f6jlighet att ta med f\u00f6r\u00e4ldrar och hush\u00e5llspersonal: Under vissa inkomstkrav och andra villkor kan man bjuda in f\u00f6r\u00e4ldrar eller hush\u00e5llspersonal fr\u00e5n hemlandet.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\nDessa system visar att Japans politik f\u00f6r utl\u00e4ndsk arbetskraft inte \u00e4r enkelriktad, utan snarare en strategisk portf\u00f6lj som \u00e4r uppbyggd f\u00f6r att m\u00f6ta behoven hos olika ekonomiska sektorer. Valet av vilket system som ska anv\u00e4ndas i f\u00f6retagets strategi f\u00f6r ledning \u00e4r ett viktigt beslut som b\u00f6r baseras p\u00e5 syftet med personalrekryteringen, vare sig det \u00e4r f\u00f6r att skapa innovation eller f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla arbetskraften p\u00e5 plats.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>F\u00f6retags juridiska ansvar och riskhantering vid anst\u00e4llning av utl\u00e4ndsk arbetskraft i Japan<\/span><\/h2>\n\n\n\nAnst\u00e4llning av utl\u00e4ndsk arbetskraft kan medf\u00f6ra stora m\u00f6jligheter f\u00f6r f\u00f6retag, men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 juridiska ansvar och risker som m\u00e5ste f\u00f6ljas. Det r\u00e4cker inte att bara kontrollera uppeh\u00e5llskortet; det \u00e4r avg\u00f6rande att bygga ett omfattande compliance-system som t\u00e4cker b\u00e5de invandringslagen och arbetsrelaterade lagar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Compliance med invandringslagen: Risken f\u00f6r brottet att fr\u00e4mja olagligt arbete<\/span><\/h3>\n\n\n\nEtt av de kriminella straffen som f\u00f6retag m\u00e5ste vara s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksamma p\u00e5 \u00e4r brottet att fr\u00e4mja olagligt arbete, som definieras i artikel 73-2, stycke 1 i den japanska invandringslagen. Detta brott till\u00e4mpas p\u00e5 de som l\u00e5ter n\u00e5gon utf\u00f6ra arbete som inte \u00e4r till\u00e5tet enligt deras visumstatus eller anst\u00e4ller personer som vistas olagligt i landet. Det \u00e4r viktigt att notera att till\u00e4mpningen av detta brott inte begr\u00e4nsas till direkt anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n
I detta sammanhang \u00e4r domen fr\u00e5n Tokyo High Court den 22 september 1993 (1993) av stor betydelse. I detta fall fastslogs att f\u00f6r att brottet att fr\u00e4mja olagligt arbete ska anses beg\u00e5nget, kr\u00e4vs det att “en person i en dominerande position i aff\u00e4rsverksamheten anv\u00e4nder sin position f\u00f6r att instruera eller till\u00e5ta den utl\u00e4ndska personen att utf\u00f6ra olagligt arbete”. Detta inneb\u00e4r att \u00e4ven om det inte finns n\u00e5got direkt anst\u00e4llningsavtal, kan ett f\u00f6retag h\u00e5llas ansvarigt om det effektivt kontrollerar en utl\u00e4ndsk arbetstagare och l\u00e5ter denne utf\u00f6ra olagligt arbete. F\u00f6retag m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r utl\u00e4ndsk arbetskraft som anst\u00e4lls av underleverant\u00f6rer eller tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Compliance med arbetsrelaterade lagar: Principen om likabehandling och skyldigheten att beakta s\u00e4kerhet<\/span><\/h3>\n\n\n\nUtl\u00e4ndska arbetstagare \u00e4r, precis som japanska arbetstagare, skyddade av japanska arbetslagar s\u00e5som arbetsstandardlagen och arbetskontraktslagen. Tv\u00e5 s\u00e4rskilt viktiga aspekter f\u00f6r f\u00f6retag att beakta \u00e4r “principen om likabehandling” och “skyldigheten att beakta s\u00e4kerhet”.<\/p>\n\n\n\n
“Principen om likabehandling” \u00e4r fastst\u00e4lld i artikel 3 i den japanska arbetsstandardlagen och stipulerar att “arbetsgivaren inte f\u00e5r diskriminera arbetstagare p\u00e5 grund av nationalitet, tro eller social status n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00f6ner, arbetstider eller andra arbetsvillkor”. Ett konkret fall d\u00e4r denna princip pr\u00f6vades var “Debar Processing Service-fallet” (Tokyo District Court, 6 december 2011). I detta fall drog f\u00f6retaget av h\u00f6gre boendekostnader fr\u00e5n l\u00f6nen f\u00f6r utl\u00e4ndska praktikanter j\u00e4mf\u00f6rt med japanska anst\u00e4llda. Domstolen ans\u00e5g att detta var en orimlig diskriminering baserad p\u00e5 nationalitet och d\u00e4rmed ett brott mot artikel 3 i arbetsstandardlagen. Domen klargjorde att det inte \u00e4r lagligt att g\u00f6ra orimliga skillnader baserade p\u00e5 nationalitet, inte bara n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00f6ner utan \u00e4ven i fr\u00e5gor som boendekostnader.<\/p>\n\n\n\n
“Skyldigheten att beakta s\u00e4kerhet” \u00e4r fastst\u00e4lld i artikel 5 i den japanska arbetskontraktslagen och kr\u00e4ver att arbetsgivaren “ska vidta n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att arbetstagaren kan utf\u00f6ra sitt arbete s\u00e4kert och skydda sitt liv och sin h\u00e4lsa”. Denna skyldighet kan kr\u00e4va s\u00e4rskild h\u00e4nsyn till spr\u00e5kbarri\u00e4rer n\u00e4r utl\u00e4ndska arbetstagare anst\u00e4lls, som i “Narco-fallet” (Nagoya District Court, 7 februari 2013). I detta fall skadades en kinesisk praktikant som hade otillr\u00e4ckliga kunskaper i japanska av en maskin under arbetet. Domstolen fann att f\u00f6retaget inte hade genomf\u00f6rt tillr\u00e4cklig s\u00e4kerhetsutbildning och d\u00e4rmed brutit mot sin skyldighet att beakta s\u00e4kerhet. S\u00e4rskilt f\u00f6r utl\u00e4ndska arbetstagare p\u00e5pekade domstolen att det fanns en skyldighet att f\u00f6rklara arbetsprocedurer och risker p\u00e5 ett spr\u00e5k som arbetstagaren s\u00e4kert kunde f\u00f6rst\u00e5 (i detta fall kinesiska) och att s\u00e4kerst\u00e4lla att f\u00f6rst\u00e5elsen var bekr\u00e4ftad. Denna dom antyder att f\u00f6retag har ett ansvar att vidta konkreta s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder anpassade till utl\u00e4ndsk arbetskraft, s\u00e5som att utveckla s\u00e4kerhetsmanualer p\u00e5 flera spr\u00e5k och genomf\u00f6ra utbildningar med tolkar.<\/p>\n\n\n\n
Som dessa r\u00e4ttsfall visar, utvidgas de juridiska riskerna f\u00f6r f\u00f6retag som anst\u00e4ller utl\u00e4ndsk arbetskraft fr\u00e5n att bara vara en fr\u00e5ga om administrativa f\u00f6rfaranden f\u00f6r att bekr\u00e4fta uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd till att omfatta kriminella straff och omfattande civilr\u00e4ttsliga skadest\u00e5ndsansvar. Japanska domstolar \u00e4r medvetna om de s\u00e4rskilda s\u00e5rbarheterna hos utl\u00e4ndska arbetstagare p\u00e5 grund av spr\u00e5k- och kulturskillnader och tenderar att kr\u00e4va en h\u00f6gre standard av h\u00e4nsyn fr\u00e5n f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sammanfattning<\/span><\/h2>\n\n\n\nDen japanska politiken f\u00f6r mottagande av utl\u00e4ndska arbetstagare har \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n en h\u00e5llning som fokuserar p\u00e5 reglering och kontroll, till en ny fas d\u00e4r man strategiskt s\u00e4krar den n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetskraften f\u00f6r att bygga ett samh\u00e4lle baserat p\u00e5 samexistens. Denna stora paradigmskiftning erbjuder m\u00e5nga f\u00f6retag som st\u00e5r inf\u00f6r arbetskraftsbrist, en viktig m\u00f6jlighet f\u00f6r aff\u00e4rskontinuitet och tillv\u00e4xt. F\u00f6r att dock fullt ut kunna utnyttja dessa m\u00f6jligheter \u00e4r det avg\u00f6rande att djupt f\u00f6rst\u00e5 de olika karakt\u00e4rsdragen hos systemen f\u00f6r teknikpraktik, specifika f\u00e4rdigheter och h\u00f6gkvalificerade yrkespersoner, och att v\u00e4lja det system som b\u00e4st \u00f6verensst\u00e4mmer med f\u00f6retagets aff\u00e4rsstrategi. Samtidigt kr\u00e4ver denna f\u00f6r\u00e4ndring att f\u00f6retag hanterar mer komplexa och avancerade juridiska efterlevnadsfr\u00e5gor, fr\u00e5n invandringslagstiftning till arbetsr\u00e4ttsliga regler. En smidig integration och etablering av utl\u00e4ndsk arbetskraft inneb\u00e4r inte bara rekryteringsaktiviteter, utan f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 uppbyggnaden av en stark intern struktur d\u00e4r juridik, arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och s\u00e4kerhetsstyrning \u00e4r integrerade.<\/p>\n\n\n\n
Monolith Law Office har en omfattande erfarenhet av att tillhandah\u00e5lla rikliga juridiska tj\u00e4nster relaterade till de teman som diskuteras i denna artikel till ett stort antal klienter inom Japan. V\u00e5r byr\u00e5 har flera specialister med olika bakgrunder, inklusive engelsktalande med utl\u00e4ndska advokatbeh\u00f6righeter, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att erbjuda omfattande st\u00f6d f\u00f6r de juridiska utmaningarna som \u00e4r f\u00f6rknippade med anst\u00e4llning av utl\u00e4ndsk arbetskraft. Vi \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att kraftfullt st\u00f6dja er globala talangstrategi fr\u00e5n en juridisk synvinkel.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det japanska samh\u00e4llet st\u00e5r inf\u00f6r strukturella utmaningar med en \u00e5ldrande befolkning och en minskande arbetskraft. F\u00f6r att m\u00f6ta dessa utmaningar har Japans politik f\u00f6r utl\u00e4ndsk arbetskraft n\u00e5tt en his […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":72984,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[24,90],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72983"}],"collection":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72983"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72983\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73030,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72983\/revisions\/73030"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/72984"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72983"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72983"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}