<\/span><\/h3>\n\n\n\nI Japan tilldelar upphovsr\u00e4ttslagen (Artikel 29) ekonomiska r\u00e4ttigheter s\u00e5som reproduktionsr\u00e4tten och distributionsr\u00e4tten till filmproducenter, vilket inneb\u00e4r “upphovsr\u00e4tten”. D\u00e4remot faller “upphovsmannens personlighetsr\u00e4ttigheter”, som \u00e4r exklusiva r\u00e4ttigheter f\u00f6r upphovsmannen, utanf\u00f6r denna best\u00e4mmelse. Upphovsmannens personlighetsr\u00e4ttigheter inkluderar r\u00e4tten att besluta om ett verk ska offentligg\u00f6ras (offentligg\u00f6rander\u00e4tten), r\u00e4tten att visa upphovsmannens namn (namnvisningsr\u00e4tten) och r\u00e4tten att inte f\u00e5 verket \u00e4ndrat mot sin vilja (r\u00e4tten till verkets integritet). Dessa personliga r\u00e4ttigheter beh\u00e5ller upphovsmannen, s\u00e5som regiss\u00f6ren, \u00e4ven om upphovsr\u00e4tten tillfaller filmproducenten. F\u00f6ljaktligen m\u00e5ste filmproducenten vara f\u00f6rsiktig s\u00e5 att de inte kr\u00e4nker regiss\u00f6rens eller n\u00e5gon annan upphovsmans r\u00e4tt till verkets integritet n\u00e4r de \u00e4ndrar filmen.<\/p>\n\n\n\n
Tabellen nedan sammanfattar r\u00e4ttighetsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan upphovsmannen och filmproducenten i filmverk i Japan.<\/p>\n\n\n\nEgenskap<\/td> Filmens upphovsman (exempel: regiss\u00f6ren)<\/td> Filmproducenten (exempel: produktionsbolaget)<\/td><\/tr><\/thead> R\u00e4ttslig st\u00e4llning<\/td> Upphovsman<\/td> Innehavare av upphovsr\u00e4tten<\/td><\/tr> Ekonomiska r\u00e4ttigheter (upphovsr\u00e4tten)<\/td> Innehaver inte<\/td> Innehaver alla ekonomiska r\u00e4ttigheter s\u00e5som reproduktionsr\u00e4tten, distributionsr\u00e4tten, s\u00e4ndningsr\u00e4tten etc.<\/td><\/tr> Personliga r\u00e4ttigheter (upphovsmannens personlighetsr\u00e4ttigheter)<\/td> Innehaver (r\u00e4tten till verkets integritet, namnvisningsr\u00e4tten etc.)<\/td> Innehaver inte<\/td><\/tr> Grunden f\u00f6r st\u00e4llningen<\/td> Kreativt bidrag till filmens \u00f6vergripande form (Artikel 16)<\/td> Initiativ och ansvar f\u00f6r produktionen (Artikel 29)<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<\/span>Undantagsbest\u00e4mmelser f\u00f6r filmupphovsr\u00e4tt och praktiska \u00f6verv\u00e4ganden i Japan<\/span><\/h2>\n\n\n\nDen japanska upphovsr\u00e4ttslagen (Artikel 29, stycke 1) fastst\u00e4ller kraftfulla regler f\u00f6r tillskrivning av upphovsr\u00e4tt till filmproducenter, men det finns viktiga undantag. F\u00f6retag m\u00e5ste noggrant bed\u00f6ma vilka best\u00e4mmelser som g\u00e4ller f\u00f6r de filmer de hanterar.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Undantag 1: Verk skapade i tj\u00e4nsten<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet f\u00f6rsta fallet d\u00e4r Artikel 29 inte till\u00e4mpas \u00e4r n\u00e4r en film uppfyller kraven f\u00f6r att vara ett “verk skapad i tj\u00e4nsten”. Enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen (Artikel 15) anses ett verk som skapats av en anst\u00e4lld i tj\u00e4nsten och publicerats i en juridisk persons namn, s\u00e5vida inget annat avtalats, ha juridisk person som upphovsman. Detta g\u00e4ller till exempel n\u00e4r ett filmbolag l\u00e5ter en regiss\u00f6r som \u00e4r anst\u00e4lld hos dem producera en film. I detta fall blir juridisk person inte bara “upphovsr\u00e4ttsinnehavare” utan \u00e4ven “upphovsman” i sig. Som ett resultat tillfaller b\u00e5de de ekonomiska r\u00e4ttigheterna, det vill s\u00e4ga upphovsr\u00e4tten, och de moraliska r\u00e4ttigheterna, som regiss\u00f6ren personligen borde ha, juridisk person.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Undantag 2: Filmer f\u00f6r s\u00e4ndning<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet andra undantaget g\u00e4ller best\u00e4mmelserna f\u00f6r filmer som produceras av s\u00e4ndningsf\u00f6retag f\u00f6r s\u00e4ndning. Enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen (Artikel 29, stycke 2) tillfaller endast vissa specifika r\u00e4ttigheter s\u00e4ndningsf\u00f6retaget f\u00f6r filmer som uteslutande produceras f\u00f6r s\u00e4ndning. Detta inkluderar r\u00e4tten att s\u00e4nda verket, r\u00e4tten att kabels\u00e4nda det, och r\u00e4tten att kopiera det f\u00f6r s\u00e4ndning och distribuera dessa kopior till andra s\u00e4ndningsf\u00f6retag. Andra r\u00e4ttigheter, s\u00e5som r\u00e4tten att visa filmen p\u00e5 bio eller s\u00e4lja den som DVD, f\u00f6rblir i princip hos upphovsmannen, s\u00e5som regiss\u00f6ren. Dock kan avtal tr\u00e4ffas som avviker fr\u00e5n detta. Denna best\u00e4mmelse begr\u00e4nsar r\u00e4ttigheternas omfattning f\u00f6r att passa det specifika anv\u00e4ndnings\u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r s\u00e4ndning och \u00e5terspeglar en aff\u00e4rsmodell som skiljer sig fr\u00e5n den f\u00f6r biofilmer.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Praktiska utmaningar belysta av r\u00e4ttsfall<\/span><\/h3>\n\n\n\nTrots dessa best\u00e4mmelser \u00e4r det inte alltid enkelt att avg\u00f6ra r\u00e4ttighetsf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r s\u00e4rskilt \u00e4ldre filmer. Ett domstolsbeslut fr\u00e5n den japanska immaterialr\u00e4ttsliga h\u00f6gsta domstolen den 17 juni 2010 (m\u00e5lnummer: Heisei 21 (ne) 10050) \u00e4r ett viktigt fall som illustrerar denna komplexitet. I detta fall tvistades det om tillskrivningen av upphovsr\u00e4tten f\u00f6r en film som producerats under den tidigare upphovsr\u00e4ttslagen. Domstolen fastst\u00e4llde att filmens regiss\u00f6r var en av upphovsm\u00e4nnen men bed\u00f6mde att r\u00e4ttigheterna hade \u00f6verf\u00f6rts till filmbolaget genom en underf\u00f6rst\u00e5dd \u00f6verl\u00e5telse och godk\u00e4nde bolagets anspr\u00e5k p\u00e5 upphovsr\u00e4ttsintr\u00e5ng. Samtidigt f\u00f6rkastade domstolen skadest\u00e5ndsanspr\u00e5ket mot den svarande som s\u00e5lt DVD:n i god tro att upphovsr\u00e4tten hade upph\u00f6rt, p\u00e5 grund av att tolkningen av filmens upphovsm\u00e4n under den gamla lagen var otydlig och omstridd i doktrinen. Domen antyder att \u00e4ven n\u00e4r lagstiftning finns, kan tolkningen vara oetablerad och \u00e5sikterna om r\u00e4ttighetstilldelning kan variera. Detta visar p\u00e5 behovet av noggrann due diligence av r\u00e4ttighetsf\u00f6rh\u00e5llandena, s\u00e4rskilt n\u00e4r man hanterar historiska inneh\u00e5llstillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5ledes har den japanska upphovsr\u00e4ttslagen etablerat ett hierarkiskt system f\u00f6r tillskrivning av r\u00e4ttigheter beroende p\u00e5 filmens produktionsbakgrund och anv\u00e4ndnings\u00e4ndam\u00e5l. Den tar h\u00e4nsyn till tre olika scenarier: biofilmer, verk skapade i tj\u00e4nsten f\u00f6r intern produktion och filmer f\u00f6r s\u00e4ndning, och erbjuder en r\u00e4ttslig ram som \u00e4r optimerad f\u00f6r varje kategori. D\u00e4rf\u00f6r, n\u00e4r man f\u00f6rhandlar om avtal eller genomf\u00f6r M&A som r\u00f6r filmr\u00e4ttigheter, \u00e4r det f\u00f6rsta steget i analysen att identifiera vilken kategori det aktuella verket tillh\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Skyddstiden f\u00f6r upphovsr\u00e4tt: Den tidsm\u00e4ssiga gr\u00e4nsen f\u00f6r r\u00e4ttigheternas varaktighet<\/span><\/h2>\n\n\n\nUpphovsr\u00e4tten \u00e4r inte en evig r\u00e4ttighet utan har en lagstadgad skyddstid. N\u00e4r denna period l\u00f6per ut blir verket en del av ‘public domain’ och kan i princip anv\u00e4ndas fritt av vem som helst.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Skyddstidens grundprincip<\/span><\/h3>\n\n\n\nDen allm\u00e4nna principen f\u00f6r skyddstiden enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen (Artikel 51, paragraf 2) \u00e4r att r\u00e4ttigheterna varar i “70 \u00e5r efter upphovspersonens d\u00f6d”. Denna period f\u00f6rl\u00e4ngdes fr\u00e5n 50 till 70 \u00e5r genom en lag\u00e4ndring som tr\u00e4dde i kraft den 30 december 2018. Dock \u00e5terupplivas inte r\u00e4ttigheterna f\u00f6r verk vars skyddstid redan hade l\u00f6pt ut vid tidpunkten f\u00f6r lag\u00e4ndringens ikrafttr\u00e4dande.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Undantag fr\u00e5n principen<\/span><\/h3>\n\n\n\nDet finns flera viktiga undantag fr\u00e5n denna “70 \u00e5r efter d\u00f6den”-princip beroende p\u00e5 typen av verk.<\/p>\n\n\n\n
\nGemensamma verk: F\u00f6r verk med flera upphovspersoner varar skyddstiden 70 \u00e5r fr\u00e5n den dag d\u00e5 den sist avlidne upphovspersonen dog (enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen Artikel 51, paragraf 2).<\/li>\n\n\n\n Anonyma eller pseudonyma verk: F\u00f6r verk d\u00e4r upphovspersonen \u00e4r ok\u00e4nd eller publicerad under pseudonym l\u00f6per skyddstiden ut efter 70 \u00e5r fr\u00e5n publiceringen. Om upphovspersonens verkliga namn blir k\u00e4nt innan perioden l\u00f6per ut, g\u00e4ller dock den vanliga principen om 70 \u00e5r efter upphovspersonens d\u00f6d (enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen Artikel 52).<\/li>\n\n\n\n Verk publicerade i en organisations namn: F\u00f6r verk publicerade i namnet av en juridisk person, s\u00e5som f\u00f6retagsverk, varar skyddstiden i 70 \u00e5r efter publiceringen (enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen Artikel 53).<\/li>\n\n\n\n Filmverk: Skyddstiden f\u00f6r filmverk \u00e4r ocks\u00e5 70 \u00e5r efter publiceringen, likt verk publicerade i en organisations namn (enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen Artikel 54).<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\nVid ber\u00e4kning av skyddstiden utg\u00e5r man fr\u00e5n den 1 januari \u00e5ret efter upphovspersonens d\u00f6d eller verkets publicering, enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen Artikel 57. Till exempel, om en upphovsperson avlider under 2020, b\u00f6rjar skyddstidens ber\u00e4kning den 1 januari 2021 och l\u00f6per ut den 31 december 2090.<\/p>\n\n\n\n
Tabellen nedan sammanfattar de huvudsakliga skyddstiderna enligt den japanska upphovsr\u00e4ttslagen.<\/p>\n\n\n\nTyp av verk<\/td> Startpunkt f\u00f6r skyddstiden<\/td> Skyddstid<\/td> Relaterad artikel<\/td><\/tr><\/thead> Individuella verk (grundprincip)<\/td> Upphovspersonens d\u00f6d<\/td> 70 \u00e5r<\/td> Artikel 51<\/td><\/tr> Gemensamma verk<\/td> D\u00f6d av den sist avlidne upphovspersonen<\/td> 70 \u00e5r<\/td> Artikel 51<\/td><\/tr> Anonyma eller pseudonyma verk<\/td> Verkets publicering<\/td> 70 \u00e5r<\/td> Artikel 52<\/td><\/tr> Verk publicerade i en organisations namn<\/td> Verkets publicering<\/td> 70 \u00e5r<\/td> Artikel 53<\/td><\/tr> Filmverk<\/td> Verkets publicering<\/td> 70 \u00e5r<\/td> Artikel 54<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\nDet \u00e4r viktigt att notera att medan skyddstidens startpunkt f\u00f6r individuella verk \u00e4r “upphovspersonens d\u00f6d”, \u00e4r det f\u00f6r verk som tillh\u00f6r juridiska personer eller d\u00e4r juridiska personer ofta \u00e4r r\u00e4ttighetsinnehavare, som filmverk, “publiceringen” som \u00e4r den objektiva faktorn. Eftersom juridiska personer inte har ett d\u00f6dsbegrepp som naturliga personer, ger startpunkten vid publiceringen klarhet och f\u00f6ruts\u00e4gbarhet till r\u00e4ttigheternas varaktighet. Detta \u00e4r en rationell design f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla stabiliteten i hanteringen och handeln med upphovsr\u00e4tt som en form av immateriell egendom. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det avg\u00f6rande att f\u00f6retag noggrant analyserar varje tillg\u00e5ngs karakt\u00e4r och individuellt bed\u00f6mer vilka regler f\u00f6r skyddstid som g\u00e4ller n\u00e4r de hanterar sin immateriella egendomsportf\u00f6lj.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Sammanfattning<\/span><\/h2>\n\n\n\nSom vi har f\u00f6rklarat i denna artikel har den japanska upphovsr\u00e4ttslagen (Japanese Copyright Law), s\u00e4rskilt i kreativa aktiviteter d\u00e4r flera parter \u00e4r inblandade, internationellt sett distinkta best\u00e4mmelser. Principen om “samtycke fr\u00e5n alla parter” som kr\u00e4vs f\u00f6r att ut\u00f6va r\u00e4ttigheter i gemensamma verk och den speciella r\u00e4ttsliga ramen som i princip tilldelar upphovsr\u00e4tten f\u00f6r filmer till dess producenter \u00e4r exempel p\u00e5 detta. Dessa best\u00e4mmelser syftar till att balansera skyddet av skapares r\u00e4ttigheter med industrins utveckling, men deras komplexitet kr\u00e4ver f\u00f6rsiktighet. Att f\u00f6rst\u00e5 dessa regler \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga om att undvika juridiska risker, utan ocks\u00e5 en strategisk n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r att maximera aff\u00e4rsv\u00e4rdet p\u00e5 den japanska inneh\u00e5llsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n
Monolith Law Office har omfattande praktisk erfarenhet med komplexa upphovsr\u00e4ttsfr\u00e5gor som de som behandlas i denna artikel, och vi har betj\u00e4nat ett stort antal klienter b\u00e5de inom och utanf\u00f6r Japan. Vi har tillhandah\u00e5llit en rad juridiska tj\u00e4nster, inklusive utformning av samproduktionsavtal, genomf\u00f6rande av immateriella tillg\u00e5ngars due diligence i samband med M&A f\u00f6r medierelaterade f\u00f6retag och l\u00f6sning av tvister relaterade till upphovsr\u00e4ttsintr\u00e5ng. V\u00e5r firma har flera medlemmar som \u00e4r kvalificerade utl\u00e4ndska advokater och engelsktalande, vilka kombinerar djupg\u00e5ende specialkunskaper om japansk lagstiftning med en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r internationella aff\u00e4rsseder. Med denna unika styrka kan vi erbjuda v\u00e5ra klienter tydligt och effektivt juridiskt st\u00f6d. Om ni har fr\u00e5gor r\u00f6rande japansk upphovsr\u00e4tt, tveka inte att kontakta oss p\u00e5 Monolith Law Office.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den japanska inneh\u00e5llsindustrin, som omfattar film, animation, musik och litteratur, \u00e4r globalt h\u00f6gt v\u00e4rderad inom en m\u00e4ngd olika omr\u00e5den. F\u00f6r f\u00f6retag som vill etablera sig och expandera sin verksamhe […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":73119,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[24,90],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73118"}],"collection":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73118"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73174,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73118\/revisions\/73174"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/73119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monolith.law\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}