Juridiska frågor kring att köpa 'mark' i metaverse

Ordet “metaverse” har vi börjat höra allt oftare på sistone.

I oktober 2021 (Reiwa 3) genomförde det globalt kända amerikanska IT-företaget Facebook ett namnbyte till “Meta Platforms”, vilket ledde till att många människor blev intresserade av metaverse. Japanska företag har också i snabb följd uttryckt sitt intresse för att gå in i metaverse, och utvecklingen och investeringarna på metaverse-marknaden har intensifierats.

Metaverse är ett nytt koncept, och det är sant att det finns höga hinder för kommersialisering. “Hur man går vidare med kommersialiseringen” och “Kan det monetariseras (göras lönsamt)?” är frågor och osäkerheter som många kan ha. Faktum är att det finns många juridiska utmaningar när det gäller att använda metaverse i affärssammanhang.

I den här artikeln kommer vi att introducera metaverse och dess användning inom affärsområden, samtidigt som vi tar upp exempel på marktransaktioner i metaverse och förklarar de juridiska frågeställningarna som är förknippade med dem.

Vad är metaversum?

Metaversum (engelska: metaverse) kan översättas till japanska som en “tredimensionell (3DCG) virtuell värld” eller tjänst som är uppbyggd online. Termen metaversum härstammar från ett gammalt grekiskt prefix och är en sammansättning av orden ‘meta=övergående; högre ordning’ och ‘universe=universum’. Ursprungligen var det namnet på en fiktiv virtuell världstjänst som förekom i den amerikanska science fiction-författaren Neal Stephensons roman “Snow Crash”, publicerad 1992, och termen började användas främst i engelskspråkiga länder.

Det finns flera namn för virtuella världar, inklusive WIRED (en ansluten plats), virtuellt utrymme, VR (virtuell verklighet) och cyberrymden (elektroniskt utrymme). För närvarande finns det ingen enhetlig definition av metaversum. I boken “Metaverse Evolution” (Gijutsu-Hyoronsha | 2022) definieras metaversum som en online virtuell värld som uppfyller sju krav: ‘spatialitet’, ‘identitet’, ‘tillgänglighet’, ‘förmåga till massanslutning’, ‘immersivitet’, ‘kreativitet’ och ‘ekonomiskt värde’.

Relaterad artikel: Juridiska utmaningar med metaversum och NFT – Viktiga lagar att vara medveten om[ja]

Den växande marknaden för metaverse inom Japan

Den japanska metaverse-marknaden förväntas först sprida sig inom företagstjänster och därefter tränga in på konsumentmarknaden.

Under påverkan av COVID-19 har efterfrågan på tjänster som ersätter fysiska möten med virtuella alternativ (som interna möten, virtuella mässor för företag och online-seminarier) ökat kraftigt. Eftersom det blir allt tydligare vilka aktiviteter som bör ske i verkligheten och vilka som kan genomföras online ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv, förväntas efterfrågan på virtuella tjänster fortsätta att växa.

Enligt det japanska ~Ministry of Internal Affairs and Communications ‘Information and Communications White Paper’ för Reiwa 4 (2022), förväntas den globala transaktionsmarknaden inom metaverse, som var värd 4,264 miljarder yen år 2021, expandera till 78,870.5 miljarder yen år 2030.

Å andra sidan uppskattades den japanska metaverse-marknadens storlek (inklusive metaverse-plattformar, innehåll och infrastruktur utanför plattformarna, samt XR-utrustning (VR/AR/MR)) till 74,4 miljarder yen för räkenskapsåret 2021, och förväntas växa till 182,5 miljarder yen (en ökning med 245,2 % jämfört med föregående år) för räkenskapsåret 2022.

Mellan 2020 och 2022 har stora företag efter varandra gått in på metaverse-marknaden, och olika metaverse-plattformar har lanserats. Genom samarbete och affärspartnerskap mellan företag och genom pilotprojekt siktar de på att kommersialisera sina verksamheter i framtiden.

Referens: Japanska ~Ministry of Internal Affairs and Communications | Information and Communications White Paper Reiwa 4 (2022) Edition[ja]

Referens: Yano Research Institute Ltd. | Genomförde en undersökning av den japanska metaverse-marknadens trender (2022)[ja]

Metaverse Exempel 1: Virtuell Stad

Tekniker som digitala tvillingar som återskapar den verkliga världen, XR (en samlingsbeteckning för teknik som integrerar den verkliga och virtuella världen och gör det möjligt att uppfatta saker som inte finns i verkligheten), VR (virtuell verklighet), AR (förstärkt verklighet) och MR (blandad verklighet) finns tillgängliga. I Japan har användningen av VR inom medicinsk utbildning för att förvärva avancerade kliniska färdigheter och tillämpningar inom välfärdsanläggningar utvecklats, och även inom fastighetsbranschen sker transaktioner som har omvandlats till NFTs (vilket vi kommer att förklara mer detaljerat senare).

I framtiden förväntas användare kunna hantera sina egna avatarer, som kallas för digitala alter egon (med elektroniska vattenmärken för att verifiera identitet och äkthet), i virtuella utrymmen, kommunicera med andra, genomföra transaktioner och ha många andra upplevelser.

I Japan utvecklas och drivs även ‘Stadsintegrerade Metaverser/Virtuella Städer’, som är virtuella miljöer kopplade till verkliga städer, av lokala myndigheter. För mer information, se riktlinjerna som utarbetades i april 2022 (Reiwa 4) av ‘Virtual City Consortium’ för juridisk hantering av metaversens drift och användning.

Officiell webbplats: Virtual City Consortium | Virtuell Stadsriktlinje[ja]

I de så kallade virtuella utrymmen som kommersiella områden, som har blivit populära efter 2021, förväntas ekonomiska aktiviteter som fastighetstransaktioner och shopping, liksom evenemang och rymdstationsupplevelser, samt skapande av 3D-modeller av tjänster och produkter, vilket gör det möjligt att leva ett nytt liv i en annan ‘verklighet’.

Metaverse-exempel 2: Byggnader & Rumsdesign

I juli 2022 (Reiwa 4), grundade CyberAgent Inc. en specialiserad organisation kallad ‘Metaverse Architecture Lab’ med syftet att forska, planera och producera byggnader och rumsdesign i metaversum.

Arkitekten Kengo Kuma (arkitekt, särskild professor och emeritus professor vid Tokyos universitet) har utnämnts till rådgivare och kommer att arbeta med forskning om unika rumsdesigner i metaversum och hur byggnader kan förbättra användarupplevelsen och varumärkesvärdet, samt skapa virtuella byggnader som genererar nya värden.

Utöver kommersiella utrymmen planerar företaget att utveckla blandade anläggningar och virtuella städer, samt att genomföra konceptdesign och innehållsplanering för byggnader som endast kan realiseras i metaversum, designa användarupplevelser, och att validera och testa arkitekturen för virtuella byggnader, inklusive att skapa prototyper.

Referens: CyberAgent Inc. | Arkitekten Kengo Kuma blir rådgivare och etablerar ‘Metaverse Architecture Lab’ för forskning, planering och produktion av virtuella byggnader och rumsdesign i metaversum[ja]

Vad innebär det att köpa land och föremål i metaverse?

Vad innebär det då konkret att köpa “land” och “föremål” i metaverse? På fastighetsmarknaden ser vi ofta försäljningsutställningar som använder metaverse och transaktioner där fastigheter i den verkliga världen omvandlas till NFT:er (Non-Fungible Tokens). (NFT:er kommer att förklaras mer detaljerat senare.)

Å andra sidan, på marknaden för lösöre som smycken, finns det modevisningar och e-handelsplattformar som integrerar NFT:er, samt NFT-auktioner.

Web3.0, som metaverse, överför och distribuerar äganderätten och kontrollen över information från traditionella centraliserade plattformar till individer och bygger en ny värld som kännetecknas av “decentraliserad förvaltning”, “värdebevis” och “transparens”, med blockchain-teknologi (distribuerad huvudboksteknik) som kärna.

I metaverse (virtuella världar) kan man genom att applicera blockchain på existerande fastigheter och lösöre, hävda äganderätt (eller snarare innehav) med hjälp av NFT:er.

Fördelarna med att genomföra transaktioner som omvandlar verkliga fastigheter till NFT:er i metaverse inkluderar följande punkter:

Även om NFT:ernas värde är kopplat till verkliga fastigheter, är de data och därför inte underlagda vanliga fastighetsrelaterade lagar.

Därför kan tid och kostnader för fastighetstransaktioner minskas avsevärt och handelshinder kan sänkas. I metaverse används också kryptovalutor (som Bitcoin och Ethereum), men bördan av avgifter för att öppna konton och handla på kryptovalutabörser (som bitFlyer och Coincheck) är också en av fördelarna.

• Ingen registrering krävs
• Ingen fastighetsskatt eller fastighetsavgift uppstår
• NFT:er är data som kan handlas på blockchain, vilket minskar mäklaravgifter oavsett transaktionsstorlek
• Inga valutaomvandlingar eller juridiska regleringar, vilket gör det enkelt att handla internationellt

Det finns dock fortfarande problem med att juridiska rättigheter överförs genom köp och försäljning av NFT:er, och framtida lagstiftning är efterlängtad. För närvarande finns det inga lagar som reglerar handel med NFT-fastigheter, vilket möjliggör fri handel (med ett brett spektrum av tillämpningar och smidiga betalningar). Nedan presenteras några exempel på högprofilerade NFT-transaktioner.

Äganderätt i metaversum

Eftersom kryptovalutor i virtuella utrymmen är immateriella tillgångar, kan de inte ha äganderätt eller besittningsrätt enligt civilrätten, som annars skulle gälla för fysiska objekt. I metaversum finns inte konceptet “äganderätt”, så vi använder termen “innehav” istället.

I nästa kapitel kommer vi att förklara mer i detalj, men i virtuella utrymmen kan man genom att använda NFTs, som är baserade på blockkedjeteknik, bevisa upphovsrätt och exklusivitet.

NFT och användarrättigheter

NFT står för “Non-Fungible Token”, vilket på japanska översätts till “非代替性トークン” (icke-utbytbar token). En “token” refererar till autentiseringsenheter eller autentiseringsdata, liknande “暗号資産” (kryptovaluta). Genom att använda blockkedjeteknik blir det svårare att kopiera eller dela digitala verk.

På senare år, sedan NFT:er började dyka upp runt år 2017, har det blivit möjligt att tydligt verifiera äktheten och ägandet av digitala tillgångar, vilket fungerar som ett slags äkthetsintyg. Med andra ord har NFT:er gjort det möjligt att ge digitala data, som inte kan materialiseras, ett sällsynt värde.

Således har NFT:er kommit att representera äganderätten till unika kryptovalutor och tillgångar i den verkliga världen. Strikt taget finns det ingen äganderättskoncept för kryptovalutor i virtuella utrymmen, så begreppet “innehav” används istället.

NFT:er hanteras genom blockkedjeplånböcker och kan endast hanteras av den som känner till den privata nyckeln, vilket gör det möjligt att exklusivt inneha dem. Eftersom ägarinformation och transaktionshistorik registreras på blockkedjan, är det möjligt att överföra rättigheter till någon annan, det vill säga genomföra en överlåtelse.

När det gäller “著作権” (upphovsrätt), om en upphovsrättsinnehavare till NFT-konst genomför en transaktion, kan upphovsrätten överföras om det finns en överenskommelse om överföring av upphovsrätten mellan parterna. I praktiken innebär innehav av NFT-konst oftast inte att man erhåller upphovsrätten, utan snarare att man får en licens att använda upphovsrätten.

Relaterad artikel: Vad är sambandet mellan innehav av konst-NFT och upphovsrätt?[ja]

“NFT-fastigheter” refererar vanligtvis till virtuell mark inom metaversum, men det har blivit allt vanligare att även se rörelser mot att omvandla fastigheter i den verkliga världen till NFT:er.

I dagsläget, som fortfarande är i sin gryning, är det oklart om “NFT-fastigheter” avser de som finns inom metaversum eller om det handlar om fastigheter i den verkliga världen som hanteras som NFT-data. NFT-fastigheter inom metaversum innebär en högre risk jämfört med vanliga fastighetstransaktioner, så det krävs försiktighet.

Den juridiska ansvaret för metaverse-plattformsleverantörer

För betald utgivning och försäljning av kryptovalutor krävs registrering som en kryptovalutaväxlingsverksamhet, och kryptovalutaväxlingsföretag måste följa olika regleringar, såsom skyldigheten att hålla användarnas pengar och kryptovalutor separerade och att verifiera transaktioner vid handelstillfället. NFT:er kan, beroende på deras natur, behandlas som kryptovalutor, så det är viktigt att vara medveten om vilka regleringar som gäller.

För mer detaljerad information om vilka lagar som reglerar NFT:er, se följande artikel.

Relaterad artikel: En advokat förklarar vilka lagar som reglerar NFT:er[ja]

I metaverset kan det också förekomma att man utför arbete för andra spelare, utöver handel. I dessa fall är det troligt att ett uppdragsavtal etableras i form liknande gig-arbetare, och det finns i grunden inga specifika lagar för metaverset. Om arbetstagarens status erkänns och ett anställningsavtal upprättas, kommer olika arbetsrättsliga regleringar att gälla, såsom skyldigheten att teckna olycksfallsförsäkring, betala löner i valuta och tydligt ange arbetsvillkor, precis som i den verkliga världen.

De juridiska frågorna kring metaverset är fortfarande inte helt utredda. Metaverset består av slutna utrymmen som tillhandahålls på plattformar av specifika företag, vilket skiljer sig från det öppna internet.

Reglerna formas till stor del av plattformsleverantörens användarvillkor och tekniska specifikationer (arkitektur).

Vissa plattformsleverantörer som erbjuder virtuella utrymmen sägs ha för avsikt att spåra spelarnas (avatarernas) blickrörelser med sensorer för att mäta effektiviteten av annonser. Självklart bör känslig information inte samlas in utan samtycke.

Med detta bekräftat kan privat autonomi anses vara acceptabel för transaktionshandlingar.

Men denna privata autonomi måste vara understödd av “rättsstatens principer”. Att välja tillämplig lag för en decentraliserad (utan central arrangör) blockchain presenterar mycket svåra frågor.

Det japanska kommunikationsministeriet (総務省) har också uttryckt att “det måste finnas någon form av rättslig lindring genom rättssystemet även för tvister i virtuella utrymmen. Det är en fråga om plattformens ADR (ODR) ensam är tillräcklig.”

De juridiska frågor som behöver tas itu med i framtiden sägs vara regler för att justera relationen när händelser i det virtuella utrymmet har kontaktpunkter med den verkliga världen (XR). Detta betraktas som en form av kollisionslag (rumsgränslag).

Innehållet i kollisionsreglerna måste konkretiseras med hänsyn till omständigheterna för varje typ, men som en grundläggande princip bör “den verkliga världens överlägsenhet” erkännas. Policybeslut och värderingar som är etablerade i den verkliga världen bör inte undergrävas av aktiviteter i det virtuella utrymmet.

De globala diskussionerna som har gjort stora framsteg kring virtuella utrymmen och digitala tillgångar handlar främst om regler för handel med digitala tillgångar (särskilt finansiella och säkerhetstransaktioner). Denna fråga omfattar “egendomsrätt” som också inkluderar rättigheter till “saker” och “land” i det virtuella utrymmet, men diskussionerna har hittills fokuserat på kryptovalutor och NFT:er.

Dessutom är det en stark medvetenhet om problemen med “immateriella rättigheter” och “personlighetsrättigheter”, och det är tänkt att en sund utveckling av det virtuella utrymmet kommer att främjas genom att utveckla tvärgående diskussioner som överskrider dessa skillnader i förutsättningar.

Referens: Det japanska kommunikationsministeriet | Grundläggande synpunkter på juridiska problem i virtuella utrymmen[ja]

Sammanfattning: NFT-transaktioner i metaversum bör hanteras av advokater

Vi har nu förklarat de juridiska frågorna kring marktransaktioner i metaversum för företag som överväger att genomföra NFT-transaktioner i denna miljö. Metaversum är en mycket användbar teknik, men som vi har beskrivit i denna artikel finns det många frågor som juridiskt behöver ordnas.

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma som specialiserar sig på IT-området, särskilt där internet och juridik möts. Vi rekommenderar att du konsulterar en advokat som inte bara har juridisk kunskap utan också specialkunskap om de senaste IT-teknologierna, inklusive metaversum och NFT-transaktioner.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma med hög specialisering inom IT, särskilt internet och juridik. I takt med att kryptovalutarelaterade affärer får allt mer uppmärksamhet, blir behovet av noggranna juridiska kontroller allt viktigare. Vår byrå analyserar juridiska risker för affärsverksamheter som antingen redan har startat eller är på planeringsstadiet, med hänsyn till olika juridiska regleringar, och strävar efter att legalisera verksamheten utan att behöva stoppa den. Mer information finns i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: Kryptovalutor, NFTs & Blockchain[ja]