Vad är diskretionärt arbete? Är det tillämpligt på programmerare?

På senare år har arbetsreformen blivit ett hett ämne, och olika arbetsmetoder som distansarbete och hemarbete har fått mycket uppmärksamhet. Bland dessa olika arbetsmetoder finns det en som kallas för diskretionärt arbete. Många har kanske hört talas om termen diskretionärt arbete, men det är inte alla som fullt ut förstår vad det innebär. I denna artikel kommer vi först att förklara vad diskretionärt arbete innebär. Sedan kommer vi att diskutera om diskretionärt arbete kan tillämpas på programmerare.

Vad är diskretionärt arbete?

Det finns två typer av diskretionärt arbete, specialiserat diskretionärt arbete och planeringsbaserat diskretionärt arbete. Specialiserat diskretionärt arbete definieras som “ett system där, bland de uppgifter som definieras av arbetsministeriets förordningar och meddelanden, de uppgifter som kräver att arbetstagaren har stor diskretion när det gäller hur och när de utför sitt arbete, och när arbetstagaren faktiskt utför dessa uppgifter, betraktas de som att ha arbetat den tid som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om i förväg”.

Å andra sidan, planeringsbaserat diskretionärt arbete definieras som “ett system som syftar till att förbättra effektiviteten och produktiviteten genom att lägga större vikt vid resultat, och överlåta beslut om hur och när arbete utförs till arbetstagarens diskretion, för arbetstagare som arbetar inom ett visst område av företagets verksamhet”. För programmerare är tillämpningen av specialiserat diskretionärt arbete ett problem, så nedan kommer vi att förklara specialiserat diskretionärt arbete.

Specialiserat diskretionärt arbete regleras i paragraf 1 punkt 1 i artikel 38.3 i den japanska arbetsnormlagen (Labour Standards Act), och definieras som “ett system där, bland de uppgifter som definieras av arbetsministeriets förordningar och meddelanden, de uppgifter som kräver att arbetstagaren har stor diskretion när det gäller hur och när de utför sitt arbete, och när arbetstagaren faktiskt utför dessa uppgifter, betraktas de som att ha arbetat den tid som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om i förväg”.
※Referens (Arbetsministeriets hemsida) https://www.mhlw.go.jp/general/seido/roudou/senmon/index.html

https://monolith.law/corporate/checkpoints-of-employment-agreement[ja]

Vad innebär arbetsuppgifter inom diskretionärt arbete?

För diskretionärt arbete av specialiserad typ, som nämnts ovan, måste det vara arbetsuppgifter som definieras av Japanska arbetsministeriets förordning (Japanska arbetsstandardlagen) och meddelanden från arbetsministern.
Enligt arbetsministeriets förordning och meddelanden från arbetsministern, är följande 19 arbetsuppgifter definierade som målinriktade arbetsuppgifter.

（１）Forskning och utveckling av nya produkter eller teknologier, eller forskning inom humaniora eller naturvetenskap
（２）Analys eller design av informationssystem (ett system där flera element kombineras för att utföra datahantering med hjälp av en dator, vilket är grunden för programdesign.)
（３）Journalistisk eller redaktionell verksamhet inom tidningar eller publicering, eller journalistisk eller redaktionell verksamhet för produktion av sändningsprogram eller kabelradio sändningsverksamhet enligt Japanska Broadcasting Act (1950 (Showa 25) lag nr 132), Japanska Cable Radio Broadcasting Act (1951 (Showa 26) lag nr 135), eller Japanska Cable Television Broadcasting Act (1972 (Showa 47) lag nr 114)
（４）Uppfinning av nya designer för kläder, inredning, industriprodukter, reklam, etc.
（５）Producent- eller regissörsarbete inom produktion av sändningsprogram, filmer, etc.
（６）Uppfinning av textidéer för innehåll, egenskaper, etc. av produkter i reklam, marknadsföring, etc. (så kallat copywriterarbete)
（７）Identifiering av problem eller uppfinning eller rådgivning om metoder för att använda informationssystem i företagsledning (så kallat systemkonsultarbete)
（８）Uppfinning, uttryck eller rådgivning om placering av belysningsarmaturer, möbler, etc. inom byggnader (så kallat interiörkoordinatorarbete)
（９）Skapande av spelprogramvara
（１０）Analys, utvärdering av trender eller värden på värdepapper på värdepappersmarknaden, eller rådgivning om investeringar baserat på detta (så kallat värdepappersanalytikerarbete)
（１１）Utveckling av finansiella produkter med hjälp av kunskap inom finansiell teknik, etc.
（１２）Professorforskning vid universitet enligt Japanska School Education Act (1947 (Showa 22) lag nr 26) (begränsat till de som huvudsakligen är engagerade i forskning)
（１３）Certifierade revisorsarbete
（１４）Advokatarbete
（１５）Arkitektarbete (första klassens arkitekt, andra klassens arkitekt och träbyggnadsarkitekt)
（１６）Fastighetsvärderingsarbete
（１７）Patentbyråarbete
（１８）Skatterådgivares arbete
（１９）Arbete som små och medelstora företagskonsult

(Japanska arbetsministeriets hemsida: https://www.mhlw.go.jp/general/seido/roudou/senmon/index.html)

De ovan nämnda 19 arbetsuppgifterna kräver hög specialisering och det är nödvändigt att ge arbetstagarna stor diskretion, därför är de särskilt definierade.

Är det möjligt att tillämpa diskretionärt arbete på programmerare?

I ovanstående har vi förklarat vilka arbetsuppgifter som omfattas av diskretionärt arbete för specialister, men ingår programmerare i dessa arbetsuppgifter?
Nedan kommer vi att förklara om programmerare ingår i arbetsuppgifterna för diskretionärt arbete för specialister.

Arbetsuppgifterna i fråga

En programmerare är en person eller yrke som skapar program. Huvuduppgifterna för en programmerare är att skapa källkod i programmeringsspråk baserat på programvaruspecifikationer. Med tanke på denna arbetsbeskrivning för en programmerare, frågan om diskretionärt arbete för specialister kan tillämpas på programmerare eller inte, beror på om programmerarens arbete kan sägas vara “analys eller design av informationssystem (ett system där flera element kombineras för att utföra informationshantering med hjälp av en elektronisk dator, vilket är grunden för programdesign)”.

Betydelsen av arbete med analys eller design av informationssystem

Även om vi pratar om “arbete med analys eller design av informationssystem”, är det inte möjligt att tydligt förstå vilken typ av arbete detta innebär utifrån lagtexten. Därför har Tokyo Labour Bureau Labour Standards Inspection Office publicerat en dokument med titeln “För en korrekt införande av specialiserade arbetsmodeller med diskretionär arbetstid[ja]“, där de förklarar den specifika innehållet i det arbete som omfattas.

Vad är ett “informationssystem”

I dokumentet “För en korrekt införande av specialiserade arbetsmodeller med diskretionär arbetstid” definieras “informationssystem” som “ett system där komponenter som datorhårdvara, programvara, kommunikationsnätverk och program som bearbetar data kombineras för att organisera, bearbeta, lagra och söka information”.

För att kallas ett informationssystem måste det för det första ha som syfte att “organisera, bearbeta, lagra och söka information”. För det andra måste det “kombinera komponenter som datorhårdvara, programvara, kommunikationsnätverk och program som bearbetar data”.

Vad innebär “arbete med analys eller design av informationssystem”

Nästa, “arbete med analys eller design av informationssystem” definieras som “arbete med (ⅰ) att bestämma den optimala metoden för att bearbeta arbete baserat på att förstå behov och analysera användarens arbete, och att välja den modell som passar denna metod, (ⅱ) att designa in- och utdata, bearbetningsprocedurer, etc., bestämma detaljerna i maskinkonfigurationen, bestämma programvaran, etc., och (ⅲ) att utvärdera systemet efter att det har startat, upptäcka problem och förbättra för att lösa dem”. Dessutom anges det att “programmerare som designar eller skapar program ingår inte i ‘arbete med analys eller design av informationssystem'”. Detta tyder på att vanliga programmerare inte ingår i arbetsmodeller med diskretionär arbetstid.

Domstolsbeslut som avgjorde om diskretionärt arbete är tillämpligt på programmerare

Det finns ett domstolsbeslut som avgjorde om diskretionärt arbete är tillämpligt på programmerare, kallat ADD-fallet (Kyoto District Court, 31 oktober 2011 (Heisei 23), Arbetsdomstolsfall 1041, sida 49). Låt oss introducera vad detta domstolsbeslut handlar om.

Översikt över fallet

Först och främst, X arbetade under ett diskretionärt arbetssystem som antog en arbetsdag på 8 timmar som systemingenjör sedan datorföretaget Y grundades i maj 2001 (Heisei 13). Senare, runt september 2008 (Heisei 20), på grund av flera problem som uppstod på grund av misstag av X själv eller hans teammedlemmar i anpassningsarbetet, diagnostiserades X med “depression” i februari 2009 (Heisei 21) och lämnade Y i mars samma år. Y stämde X för att ha orsakat skada genom att inte utföra sitt arbete korrekt eller inte följa reglerna med sina kunder, och krävde 20,34 miljoner yen i skadestånd. Som svar på detta, kontrastämde X Y för att kräva betalning av obetald övertid, förseningsavgifter, tilläggsavgifter och skadestånd för brott mot skyldigheten att säkerställa säkerhet.

Relevanta tvistepunkter för denna artikel

Det finns flera tvistepunkter i detta fall, men i samband med denna artikel är “tillämpningen av diskretionärt arbete för specialister (tvistepunkt 2)” en viktig tvistepunkt. Med andra ord, om arbetet som X utförde ingick i “analys eller design av informationssystem”, som är målet för diskretionärt arbete för specialister, var en tvistepunkt.

Domstolens bedömning

I ADD-fallet bedömde domstolen att “det kan inte sägas att arbetet som X utförde var ‘analys eller design av informationssystem’ enligt artikel 38.3 i arbetsnormlagen och artikel 24.2.2.2 i samma lag, och det kan inte erkännas att kraven för tillämpning av diskretionärt arbete för specialister är uppfyllda.”

Först och främst, om det gäller det ovan nämnda målarbetet eller inte bedöms inte formellt, utan objektivt, och det måste vara ett arbete som kan bedömas som “på grund av karaktären av arbetet, är det nödvändigt att i stor utsträckning överlåta metoden för att utföra arbetet till arbetstagaren som utför arbetet, och det är svårt för arbetsgivaren att ge specifika instruktioner om hur och när arbetet ska utföras” (artikel 38.3.1 i arbetsnormlagen).

I ADD-fallet bedömde domstolen att “som avdelningschef A vid F-företaget [företaget som gav uppdraget till Y] sa, var arbetet som X och andra Y-anställda utförde en del av systemet för programvaran G, baserat på instruktioner från F-företaget, och det skulle vara klart inom en till två veckor (i brådskande fall, nästa dag eller två till tre dagar). Det kan inte förnekas att det var lite diskretion i utförandet av arbetet.”

Med andra ord, i ADD-fallet bedömde domstolen att arbetet som X ursprungligen utförde hade liten diskretion i utförandet av arbetet, och att diskretionärt arbete för specialister inte kunde tillämpas på X. Som ett resultat erkändes existensen av cirka 6 miljoner yen i obetald övertid.

Sammanfattning

Vi har nu gått igenom en översikt över det japanska “Fackmannamässiga diskretionära arbetssystemet” och huruvida detta system kan tillämpas på programmerare. Som vi har förklarat i denna artikel, för att programmerare ska kunna omfattas av det fackmannamässiga diskretionära arbetssystemet, måste strikta krav uppfyllas. Programmerare som omfattas av detta system bör noggrant granska om de verkligen uppfyller kraven för att tillämpa det. Dessutom bör företagsrepresentanter som tillämpar eller överväger att tillämpa detta system på programmerare noggrant kontrollera om det verkligen kan tillämpas. Eftersom dessa bedömningar kräver expertbedömning, bör du rådfråga en advokat som är expert på området.