Vad är mekanismen för tvistlösning gällande begäran om domänöverföring?

I den moderna tiden, där vikten av affärsaktiviteter som försäljning och PR via internet har ökat, kan det bli problematiskt om någon annan skaffar domänen för ditt företagsnamn eller produktnamn.

Emot detta kan man motverka med en metod som kallas “begäran om domänöverföring”. Bara för att du var först att skaffa den, betyder det inte att du har rätt att behålla domännamnet.

I denna artikel kommer vi att förklara “tvistlösning”, en av de två vägarna för “begäran om domänöverföring”, och exempel på rättegångar när det finns missnöje med beslutet i tvistlösningen.

Begäran om överföring av domän

Det finns två vägar att gå för att begära avregistrering eller överföring av ett domännamn.

Tvistlösning

• För JP-domännamn kan du begära tvistlösning från en tvistlösningsorganisation godkänd av JPNIC (Japan Network Information Center, en allmän förening) baserat på “JP-domännamn tvistlösningspolicy” som fastställts av JPNIC. Sökanden kan begära avregistrering av registrantens domännamnsregistrering eller överföring av den registrerade domänen till sökanden.
• För generella domännamn kan du begära tvistlösning från en tvistlösningsorganisation godkänd av ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) baserat på “Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy” som fastställts av ICANN. Sökanden kan begära avregistrering av registrantens domännamnsregistrering eller överföring av den registrerade domänen till sökanden.

Rättslig process

• Du kan ta ärendet till domstol och få det behandlat enligt den japanska lagen om förebyggande av illojal konkurrens.

Angående “Begäran om överföring av domän”, förklaras rättsprocessen i en annan artikel på vår webbplats, “Förhållandet mellan företagsnamn/varumärken och domäner”.

https://monolith.law/corporate/domain-trademark-company[ja]

Tvistlösning är enkel och tar inte mycket tid (högst 57 dagar), men den har ingen juridisk bindande kraft. Om en part inte är nöjd med beslutet kan de stämma i en behörig domstol, så det är inte ett slutgiltigt beslut. Så hur bedöms “avregistrering eller överföring av domännamn” när det faktiskt blir en rättslig process?

Registrering och överföring av goo-domännamn

goo är en portalwebbplats som drivs av NTT-gruppen, och det har varit en rättslig tvist om registrering och överföring av domännamnet för denna goo.

Popcorn Company erhöll registreringen av domännamnet ‘goo.co.jp’ från JPNIC (Japanese Network Information Center) i augusti 1996. I motsats till detta erhöll NTT-X (senare NTT Resonant) registreringen av domännamnet ‘goo.ne.jp’ på samma sätt i februari 1997.

NTT-X drev en informationssökningssida med hjälp av domännamnet ‘goo.ne.jp’, men på grund av att användningen av domännamnet ‘goo.co.jp’ av Popcorn Company orsakade förväxling av ursprung, och att välja ‘goo.co.jp’ automatiskt omdirigerade till en vuxenwebbplats, ansökte de till Industrial Property Arbitration Center (nu omdöpt till ‘Japanese Intellectual Property Arbitration Center’) i november 2000 för att begära överföring av Popcorn Companys domännamn ‘goo.co.jp’ till NTT-X. Som svar på detta godkände centret NTT-X:s ansökan i februari 2001 och beordrade Popcorn Company att överföra domännamnet ‘goo.co.jp’ till NTT-X. Popcorn Company var missnöjd med detta och stämde Tokyo District Court för att bekräfta att de hade rätt att använda domännamnet ‘goo.co.jp’.

Tvister om domännamn och varumärken kan klassificeras på följande sätt:

Nödvändiga krav för överföring av domännamn

JP-DRP (Japanese Domain Name Dispute Resolution Policy), fastställd av JPNIC, definierar de krav som behövs för att begära överföring av ett domännamn.

1. Registrantens domännamn är identiskt med eller liknar till den grad att det orsakar förvirring med varumärket eller annan indikation där sökanden har rättigheter eller legitima intressen
2. Registranten har inte rättigheter eller legitima intressen i registreringen av det aktuella domännamnet
3. Registrantens aktuella domännamn har registrerats eller används i dåligt uppsåt

I detta fall var frågan om dessa tre krav uppfylldes eller inte, den punkt som debatterades.

Har NTT-X rättigheter eller legitima intressen?

Först och främst, frågan är om NTT-X har rättigheter eller legitima intressen enligt krav 1. NTT-X har mellan april och september 2000 investerat cirka 520 miljoner yen i reklamkostnader, inklusive TV-reklam, tidningsannonser, tidskriftsannonser, bannerannonser och evenemang. De har presenterats i ett stort antal tidningar, tidskrifter, webbplatsartiklar, e-postnyheter och har också presenterats flera gånger i TV-program. Dessutom, enligt “Japan Access Rating”, en indikator som visar tillgänglighetsgraden av webbplatser på internet som presenteras av Japan Research Center Ltd., har den svarande webbplatsen alltid rankats högt. Antalet sidvisningar per dag, som är det faktiska antalet tillgångar till den svarande webbplatsen, översteg 1 miljon inom fem månader efter tjänstens start och nådde 14,5 miljoner i juli 2000 (Heisei 12).

Dessutom har NTT Group, från affärsintäkterna som erhållits från goo-relaterade verksamheter, uppgått till cirka 1,16 miljarder yen 1999 och cirka 950 miljoner yen under första halvåret 2000. Eftersom goo tillhandahåller sina huvudtjänster, såsom söktjänster, gratis, kommer majoriteten av ovanstående intäkter att vara annonsintäkter på webbplatsen.

På grund av dessa fakta erkändes det att NTT-X har rättigheter eller legitima intressen i goo-domännamnet.

Likheten mellan domännamn

Domännamn, inklusive toppnivådomäner och andra nivådomäner, representerar “adressen” och “namnet” på informationsavsändaren och leverantören på internet. Popcorn Company hävdade att om den andra nivådomänen är annorlunda, representerar den en helt annan “adress” och “namn”, det vill säga ett helt annat domännamn.

Domstolen svarade att även om den andra nivådomänen är annorlunda, kan det anses vara ett annat domännamn. Men Popcorn Companys domännamn består av “jp”-delen, som är landskoden som utgör toppnivådomänen, “co”-delen, som är organisationskodtypen som utgör den andra nivådomänen, och “goo”-delen, som är koden som indikerar den huvudsakliga användaren (värden) av domännamnet. “co.jp” indikerar bara att Popcorn Companys domännamn administreras av JPNIC (Japanese Network Information Center) och att registranten är ett företag. Det är gemensamt för många domännamn. Dessutom, i Popcorn Companys domännamn, är det “goo”-delen som huvudsakligen har identifieringskraft, så den viktigaste delen av Popcorn Companys domännamn är “goo”, vilket kallas “gu”.

Å andra sidan, NTT-X:s varumärke 1 är skrivet i stora bokstäver som “GOO”, med “gu” skrivet i katakana under det. Varumärke 2 är en design av ordet “goo” skrivet i små bokstäver. NTT-X:s varumärken kallas båda “gu”.

Domstolen konstaterade att med tanke på dessa fakta, och det faktum att NTT-X:s webbplats är välkänd, kan Popcorn Companys domännamn anses vara tillräckligt likt NTT-X:s varumärken, visningar och domännamn för att orsaka förväxling. Domstolen fastslog att frågan om likhet bör bedömas objektivt, oavsett ordningen på registreringen eller subjektiv uppfattning.

Rättigheter eller legitima intressen i registrering av domännamn

“goo.co.jp” är domännamnet för en webbplats som ursprungligen skapades av Popcorn Company, vars huvudsakliga verksamhet var karaokebarer, för att locka karaokekunder genom att rikta sig till gymnasietjejer. Domstolen har erkänt att det inte registrerades med olagliga avsikter.

Dock var tillgången till webbplatsen låg, och det var fler vuxna män intresserade av gymnasietjejer som besökte webbplatsen än gymnasietjejer själva, vilket inte bidrog till karaokebarens försäljning. Därför började Popcorn Company att annonsera på vuxenwebbplatser för att locka till sig vuxna män, med innehållet på den ursprungliga webbplatsen för gymnasietjejer oförändrat. De ändrade sedan webbplatsen för att automatiskt omdirigera till andra vuxenwebbplatser, vilket gjorde det omöjligt att se webbplatsen för gymnasietjejer, och började ta emot en andel av intäkterna baserat på antalet besökare.

Domstolen påpekade att det inte fanns några bevis för att Popcorn Company var känt som “goo.co.jp” eller “goo”, eftersom det inte fanns någon indikation på företagets handelsnamn i dess annonser, och endast namnet på dess agent var listat som “GOO! Support och kontaktinformation”. Dessutom fanns det inga bevis för att Popcorn Company hade annonserat kopplingen mellan webbplatsen eller det aktuella domännamnet och företaget. Domstolen kunde därför inte erkänna att Popcorn Company var allmänt känt som “goo.co.jp” eller “goo”, och det fanns inga omständigheter som skulle räcka för att erkänna att Popcorn Company hade några rättigheter eller legitima intressen i “goo.co.jp”.

Om det är registrerat eller används i olagligt syfte

Domstolen bedömde att Popcorn Company hade ändrat sitt användningsmönster för “goo.co.jp”, som de hade fortsatt att använda sedan innan goo blev känt, och började använda det enbart för omdirigering efter att goo blev känt. De mottog endast en andel av vinsten baserat på antalet besökare från företaget som driver vuxenwebbplatsen, vilket är destinationssidan. Detta var i princip samma sak som att skapa en separat webbplats med samma domännamn.

Dessutom, när “goo.co.jp” slutade automatisk omdirigering och tydligt länkade till destinationssidan, som är en vuxenwebbplats, var antalet personer som följde länken från “goo.co.jp” till destinationssidan och tillgick den bara några dussin per dag. Jämfört med det faktum att antalet dagliga besökare på “goo.co.jp” var 33 400, kan det inte antas att det fanns många personer som besökte “goo.co.jp” med syftet att se vuxeninnehåll. Det antas att de flesta personer som besökte “goo.co.jp” antingen förväxlade det med “goo.ne.jp” eller gjorde ett inmatningsfel. Eftersom de utnyttjade användarnas misstag för att göra kommersiell vinst,

Även om käranden har använt den aktuella domänen sedan innan svarandens webbplats blev känd, och svaranden, med vetskap om existensen av den aktuella domänen, förvärvade svarandens domän och orsakade risken för förväxling, innebär det inte nödvändigtvis att kärandens användning av den aktuella domänen skyddas bara för att käranden använde den aktuella domänen först och att svaranden kände till existensen av den aktuella domänen. Även om någon har använt en domän först, om den används i olagligt syfte, kan användningen av den domänen inte skyddas, vilket är klart enligt tvistlösningspolicyn. Som nämnts ovan, anses det att käranden hade ett olagligt syfte.

Tokyo District Court ruling on April 26, 2002 (Gregorian calendar year)

Domstolen erkände att domännamnet användes i olagligt syfte och avvisade Popcorn Companys krav.

För övrigt, även om Popcorn Company överklagade denna dom, avvisade Tokyo High Court överklagandet och den första instansens dom, som beordrade överföringen av domännamnet “goo.co.jp” till NTT-X, blev slutgiltig (Tokyo High Court ruling on October 17, 2002 (Gregorian calendar year)). Detta var den första domen på högsta domstolsnivå angående tillämpningen av tvistlösningspolicyn för överföring av domännamn.

Sammanfattning

Det finns två vägar för att begära avbokning eller överföring av domännamn. I detta fall genomgick vi en tvistlösningsprocess genom JPNIC:s certifierade tvistlösningsorgan, men även i fall där man begär att stoppa användningen av domännamn baserat på den japanska lagen mot otillbörlig konkurrens (Unfair Competition Prevention Act), bedöms det på nästan samma villkor.

I båda fallen kommer den part som begärs att överföra eller avboka att hävda att de har agerat först. Men bara för att de hävdar detta, erkänns inte deras rätt att inneha domännamnet.