Vad är de juridiska problemen med obehörig omlastning av videor? Förklaring av prejudikat om intrång i porträtträttigheter

Nyligen har det blivit möjligt för vem som helst att enkelt ladda upp videor genom att använda YouTube eller Instagram Stories. Dock tillhör upphovsrätten till sådana videor i grunden den person som laddade upp dem, och personer som visas i videon har rätt till sitt eget porträtt.

Av denna anledning kan det vara olagligt att obehörigt kopiera och posta videor som någon annan har laddat upp på sociala medier eller forum. Därför kommer vi att förklara fall där obehörig kopiering av videor kan utgöra en kränkning av porträtträttigheter, med hjälp av de senaste domstolsbesluten riktade till de som har fått sina videor obehörigt kopierade.

Rättsfall gällande obehörig omladdning av videor

En nylig rättsfall handlar om en video som laddades upp på Instagram Stories och sedan obehörigt omladdades på ett annat forum. Frågan var om detta utgjorde en kränkning av porträtträttigheterna.

Ett par laddade upp en video på Instagram Stories från en middag de hade tillsammans.

Videon, som filmades av mannen och visade kvinnan, delades senare på ett anonymt forum av någon som hade sparat en skärmdump av den.

Den 24 september 2020 (Reiwa 2), beslutade Tokyo District Court att:

Obehörig omladdning av en video som laddats upp på Instagram Stories på ett annat anonymt forum kränker porträtträttigheterna för personen som filmades.

Detta var domstolens beslut.

Detta rättsfall handlade ursprungligen om att begära att en internetleverantör skulle avslöja information för att identifiera personen som obehörigt omladdade videon. Detta kallas en “begäran om avslöjande av sändarinformation”. Innan domstolen kunde avgöra om det var lämpligt att bevilja en sådan begäran, undersöktes frågan om obehörig omladdning av videon var olaglig.

I detta beslut, nämner domstolen först de krav som tidigare har angetts i rättsfall för att fastställa en kränkning av porträtträttigheterna:

En persons porträtt är en symbol för individens personlighet, och denna person har rätt att inte få sitt porträtt obehörigt utnyttjat, vilket härstammar från personliga rättigheter. Om man tar hänsyn till personens sociala status och aktiviteter, omständigheterna kring hur porträttet togs, syftet, metoden och nödvändigheten av att använda porträttet, och om kränkningen av personens personliga intressen överstiger gränsen för vad som är acceptabelt i samhället, anses användningen av personens porträtt vara en kränkning av porträtträttigheterna och olaglig enligt skadeståndslagen.

Dom från Tokyo District Court den 24 september 2020 (Reiwa 2)

Den standard som domstolen använde för att avgöra om en kränkning av porträtträttigheterna hade ägt rum följde den som fastställdes i det berömda fallet Kyoto Prefecture Student Union (dom från Supreme Court den 24 december 1969 (Showa 44)).

Om man ser på den standard som anges här, är det klart att inte alla fall där en video som visar en annan person omladdas utan personens tillstånd är olagliga.

Det avgörs i slutändan genom att konkret överväga omständigheterna kring inspelningen, syftet, metoden och nödvändigheten, och om det är tillräckligt allvarligt för att bedömas som olagligt och därmed en kränkning av porträtträttigheterna.

För mer information om kraven för att fastställa en kränkning av porträtträttigheterna, se följande artikel:

https://monolith.law/reputation/portraitrights-onthe-internet[ja]

I detta beslut, ledde domstolen till slutsatsen att obehörig omladdning av videon utgjorde en kränkning av porträtträttigheterna, med hänsyn till följande faktiska omständigheter:

1. Videon i fråga laddades upp på Instagram Stories, vilket innebär att den sparades i 24 timmar, och det var inte förväntat att den skulle fortsätta att vara offentlig efter det.
2. Personen som filmades hade inte gett sitt tillstånd till den som omladdade videon att använda hennes porträtt.
3. Personen som filmades var en privatperson, och bilden var en video som hennes make hade filmat av en del av deras privata liv.
4. Bilden i fråga var en kopia som kränkte upphovsrättigheterna till den som filmade och som sedan offentligt sändes.

Videoöverföring via Instagrams Story-funktion

Ovanstående punkt 1 är en nyckelfaktor i detta fall. Det finns utrymme att anse att videor som sänds online ger ett underförstått samtycke till att de kan ses av ett obestämt antal människor på internet. Faktum är att försvarssidan gör ett sådant påstående i denna dom.

Men, domstolen beslutade,

Med tanke på att videon i fråga postades som en video som skulle raderas efter 24 timmar, har personen som filmades inte tillåtit att videon ska ses av ett obestämt antal människor på andra webbplatser efter mer än 24 timmar

Domstolen kom fram till detta.

Därför, om du vill hävda olagligheten av obehörig kopiering av en video, är det viktigt att specifikt hävda syftet med videon beroende på fallet.

Vi har detaljerat förklarat rättigheterna till bilder och videor som har postats via Instagrams Story-funktion i följande artikel.

https://monolith.law/reputation/instagram-stories-portrait-right[ja]

Att den avbildade är en privatperson

Generellt sett, när den avbildade är en offentlig person som en politiker, kan det finnas ett allmänt intresse eller behov av att publicera deras porträtt på internet.

Å andra sidan, i detta fall, var den avbildade fotografens fru, en privatperson. Dessutom var innehållet i videon en scen från parets middag ute, och det kan sägas att det inte finns något allmänt intresse eller behov av att publicera detta utan tillstånd.

Obehörig återpublicering av videor och upphovsrätt

Faktum nummer 4 ovan involverar problem med obehörig återpublicering av videor och upphovsrätt. I denna dom erkändes inte bara kränkning av porträtträttigheter för den person som filmades, utan också kränkning av upphovsrätten (rätten till reproduktion och offentlig överföring) för den person som filmade videon.

I denna dom,

det fanns ingen plats för att rättfärdiga obehörig återpublicering av videor eftersom det i sig var en olaglig handling som kränkte upphovsrätten

bestämdes det. Omvänt kan det sägas att det finns utrymme för att inte kränka porträtträttigheterna, även om man obehörigt distribuerar en video med någon annan i den utan deras tillstånd, om det finns offentlighet eller brådskande i obehörig återpublicering av videor, såsom rapportering.

För övrigt, förhållandet mellan obehörig återpublicering av videor och kränkning av porträtträttigheter förklaras mer detaljerat i följande artikel.

https://monolith.law/corporate/unauthorized-reproduction-videos[ja]

Andra fall där obehörig kopiering av videor kan inträffa

Det rättsfall vi diskuterade denna gång handlade om en video som obehörigt kopierades och postades på en Instagram-historia. Det finns också andra fall där obehörig kopiering av videor lätt kan bli ett problem, som följande:

Obehörig kopiering av spelvideor

Nuförtiden är det vanligt att strömma spel på YouTube och liknande plattformar. Kanaler med spelvideor från populära streamers har ett mycket stort antal prenumeranter.

Rättigheterna till dessa spelvideor är överraskande komplexa. Spelet som spelas i videon är föremål för upphovsrätten till spelets utvecklare och designers. Dessutom är spelarens utseende i spelvideon skyddat av porträtträttigheter.

Av denna anledning kan det vara olagligt att obehörigt ladda upp någon annans spelvideo till en annan webbplats, precis som i det rättsfall vi diskuterade denna gång.

Obehörig kopiering av förklarande videor

Utöver detta kan det sägas att samma problem lätt kan uppstå inom genren av populära “förklarande videor”, likt spelvideor. Innehållet i förklarande videor varierar, från att förklara hur man använder hushållsapparater och datorutrustning, till att förklara ekonomi och nyheter.

Eftersom streamern ofta syns i förklarande videor, kan obehörig kopiering av dessa till en annan webbplats leda till problem med kränkning av porträtträttigheter.

Sammanfattning

Om obehörig ompublicering av videor blir olagligt på grund av kränkning av porträtträttigheter etc., kan offret begära att videon tas bort från den webbplats där den obehörigt ompublicerades. Som en förutsättning för denna begäran, om personen som obehörigt ompublicerade videon är anonym, är det nödvändigt att identifiera personen som obehörigt ompublicerade.

För att identifiera personen som obehörigt ompublicerade videon, är det nödvändigt att begära avslöjande av abonnentinformation från internetleverantören som personen använde när de publicerade. Dock kan leverantören radera loggarna som krävs för detta avslöjande inom en kort period på 3 månader till ett år, så det finns en tidsgräns för informationsavslöjande. Om du har blivit utsatt för skada rekommenderar vi att du så snart som möjligt konsulterar en advokat med specialkunskaper.