Hur man löser systemutvecklingskonflikter genom förhandlingar

När man överväger ett systemutvecklingsprojekt ur ett juridiskt perspektiv, är det viktigt att förutse och vidta förebyggande åtgärder och motåtgärder för eventuella konflikter som kan uppstå mellan användaren som beställer tjänsten och leverantören. Dock, även om en juridisk tvist uppstår mellan användaren och leverantören, behöver det inte nödvändigtvis ta formen av en rättegång. Rättegångar bör snarare ses som en sista utväg. I denna artikel kommer vi att diskutera hur man kan lösa tvister som uppstår mellan användare och leverantörer genom förhandlingar, samt hur lagen kan vara till nytta i sammanhang utanför rättegångar.

Domstol är inte det enda sättet att lösa tvister

Vad är “förhandling” som ett sätt att lösa tvister?

I systemutvecklingsprojekt, när någon form av tvist uppstår, är det inte alla tvister som tas till domstolen. Tvärtom, i verkligheten är det mycket vanligare att tvister löses genom förhandlingar mellan parterna, utan att behöva gå till rättegång. Därför, när man överväger lösningar på tvister kring systemutveckling ur ett juridiskt perspektiv, är frågan om hur man kan hitta en kompromisspunkt som båda parter kan komma överens om genom förhandlingar av stor betydelse i praktiken.

När man försöker lösa tvister genom förhandlingar, är det viktigt att behålla ett juridiskt perspektiv, men utan att vara bunden av det, och att ha förmågan att lugnt överväga affärsmässiga fördelar och nackdelar.

Fördelar och nackdelar med att lösa tvister genom domstol

Generellt sett, oavsett systemutveckling, kan man säga att fördelen med att lösa tvister genom domstol ligger i dess tvingande kraft. Det vill säga, det är möjligt att genomföra tvångsfullgörande baserat på domstolens beslut, vilket leder till en slutgiltig lösning på tvisten. Även om domstolens beslut inte får samtycke från någon av parterna, kommer domstolen, som är en tredje part, att lösa tvisten.

Men det är också sant att det finns många nackdelar jämfört med förhandlingar mellan parterna, om man väljer att ta tvisten till domstol. Till exempel, om man väljer att gå till domstol, tar det vanligtvis år att lösa tvisten, och det medför också höga kostnader. Speciellt inom IT, är det självklart att domare inte är IT-experter, så tiden och ansträngningen som krävs för att förklara grunderna kan bli mycket större. Dessutom finns det en oro för att om man väljer att strida med motparten i domstol, kan det bli svårt att upprätthålla relationen, och det kan leda till att hela affärsrelationen upphör.

Fördelarna med konfliktlösning genom förhandling

Om vi vänder på fördelarna och nackdelarna med konfliktlösning genom rättegång, blir fördelarna med att lösa konflikter utan att förlita sig på rättegångar tydliga. Låt oss titta på dessa nedan.

Snabb lösning på kort tid kan förväntas

Om man siktar på att lösa en konflikt genom rättegång, beroende på ärendet, måste man vara beredd på att det vanligtvis tar flera år. Å andra sidan, med en lösning genom förhandling, kan det vara möjligt att nå en lösning inom en kort tid, från några veckor till några månader.

Kostnaden är ofta låg

Fördelen med förhandlingar, som kan lösas på kort tid, leder till minskade kostnader och lindrar den ekonomiska bördan. Rättegångar har visserligen inte särskilt höga administrativa avgifter (till exempel stämpelavgifter), men tiden och ansträngningen som läggs ner kan leda till ökade advokatkostnader och lönekostnader för företagets juridiska personal. Kostnaden för att förbereda hörande och skapa dokument för påståenden och motargument i rättegången kan bli en kostnad som inte direkt kopplas till företagets vinst. Å andra sidan, med förhandlingar kan det vara möjligt att nå en lösning inom en kort tid, från några veckor till några månader.

Det finns stora förväntningar på att kunna återställa relationen utan att skada båda parternas relation

Om konflikten förvärras till en rättegång, jämfört med om en kompromisspunkt som båda parter kan acceptera hittas genom förhandlingar, är det ofta fallet att inga känslomässiga rester kvarstår mellan parterna, och att framtida transaktioner inte påverkas.

Det finns nackdelar med att lösa konflikter genom förhandlingar

Det finns dock vissa nackdelar med att sikta på att lösa konflikter genom förhandlingar. En av dessa är att resultatet av förhandlingarna kan påverkas mycket av “förhandlingsförmågan” hos de som deltar i förhandlingarna, vilket gör det svårt att garantera rättvisa. En annan är att om båda parter inte kan hitta en kompromisspunkt oavsett hur mycket de förhandlar, kommer de till slut att behöva gå till domstol.

Rättegång och förhandling är inte ett antingen-eller-val

Vi har sammanfattat fördelarna och nackdelarna med rättegång och förhandling som metoder för konfliktlösning. Relationen mellan rättegång och förhandling bör dock förstås som något som är nära kopplat snarare än ett val mellan det ena eller det andra. Med andra ord, om man förstår de nackdelar och kostnader som både käranden och svaranden kommer att behöva ta på sig om en rättegång uppstår, kan detta vara till hjälp i förhandlingarna.

Specifika metoder för konfliktlösning genom förhandling

Med ovanstående i åtanke, låt oss organisera metoder för att lösa konflikter genom förhandlingar snarare än genom rättegång. Tankesättet här är att överväga både juridiska aspekter och affärsmässiga fördelar och nackdelar.

Metoder för förhandling när det finns en skillnad i affärsmässig makt

Låt oss anta att förhandlingar sker mellan följande två parter:

Företag A: Ett stort företag som lätt kan välja sina handelspartners. Med denna makt i bakgrunden gör de orimliga krav på sin handelspartner, företag B.

Företag B: Ett litet eller medelstort företag (eller frilansare) som inte vill skada sin relation med företag A, en stor kund. Trots att de inte vill förvärra sin relation med företag A, vet de inte hur de ska svara på de orimliga kraven.

För företag B, det första att överväga är att sträva efter en så vänlig uppgörelse som möjligt, medan man gör stora eftergifter i förväntan på att fortsätta affärerna. Men den största punkten i dessa förhandlingar är “orimliga krav”. Här kommer juridiska aspekter in i bilden.

https://monolith.law/corporate/engineer-joint-enterprise-contract[ja]

Om företag B prioriterar att fortsätta relationen och gör stora eftergifter, betyder det verkligen att företag A:s förhandlingsstrategi har lyckats. Detta beror på att företag A, med sin organisatoriska förhandlingskraft, har lyckats få stora eftergifter från företag B.

Men om företag B har rätten på sin sida enligt lagen, är det inte nödvändigtvis lämpligt att acceptera alla “orimliga krav”, även om de är svagare i förhandlingar. Detta beror på att om de faktiskt stämmer, kan företag B förvänta sig att vinna. Om en rättegång skulle äga rum, skulle företag A förlora mycket tid och pengar på rättegången, och dessutom riskera att tvingas betala skadestånd. Med andra ord, i det här fallet kan man säga att företag A har missat chansen att lösa konflikten snabbt och billigt genom förhandlingar på grund av att de litar för mycket på sin starka affärsposition.

Med tanke på ovanstående blir det klart vad företag B bör göra i förhandlingarna. Till exempel kan det vara effektivt att säga något i stil med “Från vårt juridiska perspektiv har vi denna åsikt, och om det är svårt att lösa detta genom förhandlingar är vi beredda att framföra denna åsikt i domstol”. Poängen här är att genom att förmedla att de har rätten på sin sida juridiskt, avser de att få en flexibel respons från den andra parten och få dem att sätta sig vid förhandlingsbordet. Med andra ord, det handlar om att korrigera skillnaden i affärsmässig makt genom styrkan i den juridiska relationen och att driva de faktiska förhandlingarna på ett mer rättvist sätt.

Även i förhandlingar utanför domstolen kan en advokats expertis vara användbar

Ovanstående diskussion leder också till att användningen av jurister som advokater kan vara fördelaktig, även i förhandlingssituationer där det inte har gått till rättegång. I praktiken kan det att överlåta förhandlingarna till en advokat och få reda på en bedömning som “om detta går till rättegång, är det troligt att ett sådant beslut kommer att fattas” öka förväntningarna på att göra den efterföljande förhandlingsprocessen mer rationell. På detta sätt kan det att fortsätta förhandlingarna medan man delar känslan av vad som skulle hända om det blev en rättegång, minska tiden, ansträngningen och kostnaden för rättegången, samtidigt som det ger liknande fördelar som en rättvis tvistlösning genom rättegång. Det verkar vara allmänt erkänt att juridisk expertis är användbar inte bara i rättegångar, utan också i förhandlingsstadiet.