Ytterligare reglering av stablecoins! Förklaring av nyckelpunkterna i ändringarna av 'Japanese Funds Settlement Act' under Reiwa 4 (2022)
På senare år har en mängd olika typer av kryptovalutor dykt upp, och bland dessa finns en kategori som kallas för stablecoins.
I maj 2022 (Reiwa 4) inträffade en händelse där stablecoinen Terra (Terra USD) förlorade sin koppling till dollarn och kraschade kraftigt. I ljuset av detta har även Japan gått framåt med regleringar av stablecoins.
I denna artikel kommer vi att förklara regleringen av stablecoins som införts genom den reviderade Japanese Funds Settlement Act (資金決済法) från 2022 (Reiwa 4), riktad till juridiska ombud som arbetar med verksamheter relaterade till stablecoins.
Vad är Stablecoins?
Stablecoins är en typ av kryptovaluta vars värde är kopplat till en fiatvaluta eller en specifik algoritm.
Som namnet ‘stable’ antyder, är en av de främsta egenskaperna hos stablecoins att deras pris är relativt stabilt. Bland de mest kända stablecoinsen finns Tether och USD Coin.
Även om stablecoins värde är kopplat till en fiatvaluta eller en specifik algoritm, är deras värde inte fastställt, vilket innebär att priset kan fluktuera inom en viss ram. Därför finns det investerare som ser stablecoins som en investeringsmöjlighet för att uppnå kapitalvinster genom prisförändringar.
Reglering av Stablecoins
Den 3 juni 2022 (Reiwa 4) antogs en lagändring i den japanska ‘Lagen om betalningstjänster’ (以下、令和4年改正資金決済法) vid en plenarsession i det japanska överhuset. Syftet med denna lagändring är att skapa ett stabilt och effektivt betalningssystem. Med denna lagändring har Japan relativt tidigt jämfört med andra länder infört regleringar för stablecoins.
Bakgrunden till detta är den höga risken för att stablecoins kan användas för penningtvätt, vilket har skapat ett behov av att vidta åtgärder mot detta.
Ytterligare ett syfte med regleringen av stablecoins är inte bara att förebygga penningtvätt utan också att skydda investerare.
Nyckelpunkter i ändringarna av den japanska lagen om betalningstjänster från Reiwa 4 (2022)
I ändringarna av den japanska lagen om betalningstjänster från Reiwa 4 (2022) framhävs följande tre punkter:
- Tillägg av regleringar för stablecoins
- Tillägg av regleringar för elektroniska presentkort och förbetalda kort som tillåter överföring av stora belopp
- Tillägg av regleringar för ett gemensamt övervakningssystem mot penningtvätt
Reglering av säkerhetsbackade stablecoins
I det följande kommer vi att förklara tilläggen av regleringar för stablecoins i den reviderade japanska lagen om betalningstjänster (Funds Settlement Law) från Reiwa 4 (2022).
Typer av stablecoins och omfattningen av regleringen
Det finns två huvudtyper av stablecoins: “säkerhetsbackade” och “osäkerhetsbackade”, och det är de “säkerhetsbackade” som omfattas av den nya regleringen. Låt oss förklara varje typ.
De “säkerhetsbackade” inkluderar fiat-valutabackade, kryptovalutabackade och varubackade stablecoins.
Termen “säkerhet” kan vara lite svår att förstå, men enkelt uttryckt är det när värdet på en stablecoin är backat av något specifikt.
För fiat-valutabackade stablecoins är det valutor som amerikanska dollar eller yen som ger värdet, medan för kryptovalutabackade stablecoins är det mer prisstabila kryptovalutor (digitala tillgångar) som bitcoin eller ethereum som står som säkerhet.
Varubackade stablecoins, å andra sidan, är backade av fysiska varor som guld eller olja.
De “osäkerhetsbackade” stablecoins, trots att de kallas osäkerhetsbackade, har inte helt saknat säkerhet. Istället backas värdet av stablecoinen av ett specifikt algoritmiskt system som stablecoinens utgivare använder.
Även om de “osäkerhetsbackade” stablecoins inte omfattas av regleringen i den reviderade japanska lagen om betalningstjänster från Reiwa 4 (2022), betyder det inte att det inte finns någon lagstiftning som reglerar dem.
De “osäkerhetsbackade” stablecoins kan klassificeras som digitala tillgångar enligt lagen om betalningstjänster eller som värdepapper enligt lagen om handel med finansiella instrument. Därför måste företag som handlar med, utbyter eller förmedlar dessa stablecoins vara uppmärksamma på befintliga lagar. Regleringen av företag som handlar med digitala tillgångar förklaras mer i detalj i artikeln nedan.
https://monolith-law.jp/corporate/cryptocurrency-custody[ja]
Innehållet i regleringen av stablecoins
Regleringen av stablecoins innebär att mellanhänder som hanterar transaktioner och förvaltning av stablecoins måste registrera sig, och de som inte är registrerade får inte genomföra transaktioner eller förvalta stablecoins.
Utöver regleringen av mellanhänder som hanterar transaktioner och förvaltning, omfattar regleringen även utgivningen av stablecoins.
Specifikt är det endast banker, betalningsinstitut och trustbolag som får utfärda stablecoins, och andra institutioner får inte göra det.
Således omfattar regleringen av stablecoins två aspekter: “transaktioner och förvaltning” samt “utgivning”.
Reglering av “Högsumma elektroniska överförbara förbetalda betalningsmedel”
Med “Högsumma elektroniska överförbara förbetalda betalningsmedel” avses förbetalda betalningsmedel som elektroniska pengar, som uppfyller följande villkor:
- Vars oanvända saldo registreras på ett konto för förbetalda betalningsmedel
- Som kan överföras med hjälp av elektroniska informationssystem
Situationen där höga belopp kan överföras fritt med hjälp av elektroniska presentkort eller förbetalda kort kan leda till att de används för penningtvätt. Därför infördes nya regleringar för utgivare av högsumma elektroniska överförbara förbetalda betalningsmedel i den reviderade Japanese Funds Settlement Act (資金決済法, Shikin Kessaihō) under Reiwa 4 (2022).
Regleringen innebär att det finns en gräns för hur mycket pengar som kan överföras med presentkort eller förbetalda kort. Gränsen är satt till 100 000 yen för en enskild överföring och 300 000 yen för totala överföringar under en månad. Om en utgivare vill utfärda förbetalda betalningsmedel som överstiger dessa gränser, måste de genomföra procedurer för att bekräfta användarens identitet.
Om tilläggsregleringar för det gemensamma övervakningssystemet mot penningtvätt
Förutom tidigare åtgärder har nya regleringar införts i samband med ändringarna i den Japanska lagen om betalningstjänster (資金決済法) under Reiwa 4 (2022) för att förhindra penningtvätt, vilket inkluderar ett gemensamt övervakningssystem.
För de institutioner som hanterar det gemensamma övervakningssystemet mot penningtvätt, som finansiella institutioner för närvarande överväger, har en ny branschkategori skapats under benämningen “valutatransaktionsanalysföretag”. Ett licenssystem har införts, och de kommer att övervakas direkt av den Japanska finansinspektionen (金融庁).
Sammanfattning: Reglering av stablecoins i den reviderade japanska Payment Services Act (令和4年(2022))
Vi har nu gått igenom den reviderade japanska Payment Services Act (令和4年(2022)) med fokus på regleringen av stablecoins.
Det är viktigt att juridiska ansvariga hos företag som bedriver verksamhet relaterad till stablecoins noggrant granskar innehållet i den reviderade japanska Payment Services Act (令和4年(2022)).
Dessutom, eftersom regleringen av kryptovalutor inte bara kräver kunskap om lagstiftning utan också en djup förståelse för kryptovalutor och blockkedjeteknik, rekommenderar vi att man konsulterar en advokat med specialkompetens inom dessa områden.
Information om åtgärder från vår byrå
Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma som besitter hög expertis inom IT, och särskilt inom internet och juridik. Vi erbjuder till exempel omfattande stöd för verksamheter relaterade till kryptovalutor och blockkedjeteknik, genom att tolka utländska whitepapers och undersöka deras laglighet i Japan, samt skapa whitepapers och avtal. Mer detaljerad information finns i artikeln nedan.
Category: IT
