MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

Internet

Exempel på ursäktsannonser som åtgärder för att återställa heder mot ärekränkning

Internet

Exempel på ursäktsannonser som åtgärder för att återställa heder mot ärekränkning

I dagens samhälle, där information sprids snabbt, blir skadorna av förtal allt mer allvarliga. Dessutom, eftersom förtal är en handling som sänker en annan persons sociala värdering, finns det ofta fall där monetär ersättning inte är tillräcklig för att återställa skadan.

I den japanska civilrätten (Japanska Civilkoden) finns det bestämmelser om att om förtal har ägt rum, kan domstolen, förutom skadestånd, tillåta åtgärder för att återställa heder och anseende.

Artikel 723 (Återställande av status quo vid förtal)

Domstolen kan, på begäran av offret, beordra den som har förtalat en annan person att vidta lämpliga åtgärder för att återställa heder och anseende, antingen istället för eller tillsammans med skadestånd.

En vanlig åtgärd för att återställa heder och anseende är att publicera en ursäkt i form av en annons. Men det är inte klart under vilka omständigheter och med vilket innehåll/metod en ursäkt i form av en annons kommer att tillåtas, eftersom det är upp till domstolens skön.

I denna artikel kommer vi att introducera faktiska fall som rör ursäkter i form av annonser.

Vad är en ursäktningsannons?

En ursäktningsannons är ett sätt för en person som har begått förtal att uttrycka sin ursäkt till offret genom en annons.

Du kanske har sett annonser där författare eller förlag som har publicerat förtalande artiklar i veckotidningar och liknande uttrycker sin ursäkt till offret i tidningar.

Men, trots att en ursäktningsannons kan uttrycka en genuin ursäkt, har det varit rättsfall där det har ifrågasatts om det strider mot “friheten att följa sin egen övertygelse” (Artikel 19 i den japanska konstitutionen) eftersom det tvingar fram ett uttryck av ursäkt.

Emellertid har den japanska högsta domstolen uttryckt följande och fastställt att tvingande ursäktningsannonser enligt artikel 723 i den japanska civilrätten (japanska civilrätten) är konstitutionella:

“Även om det kan finnas fall där det att tvinga detta ignorerar gäldenärens personlighet, skadar hans eller hennes heder betydligt och orättvist begränsar friheten att fatta beslut och följa sin egen övertygelse, vilket skulle göra det olämpligt för så kallad tvångsfullgörelse, om det bara handlar om att bekänna sanningen om situationen och uttrycka en ursäkt, måste det sägas att detta kan uppnås genom förfarandet enligt artikel 733 (nu artikel 171) i civilprocesslagen.”

Domstolsbeslut från den 4 juli 1966 (Showa 41) (1966), Civilsamlingen Vol. 10, No. 7, sida 785

Efter detta beslut har det kommit flera domar som beordrar ursäktningsannonser.

Men det är viktigt att notera att bara för att förtal har erkänts, betyder det inte nödvändigtvis att en ursäktningsannons också kommer att erkännas.

I det följande kommer vi att introducera hur domstolarna har dömt i fråga om krav på publicering av ursäktningsannonser, baserat på faktiska fall.

Verkliga exempel där begäran om publicering av ursäktsannonser har gjorts som åtgärder för att återställa heder

Först och främst, låt oss introducera tre exempel där begäran om publicering av ursäktsannonser har godkänts.

Beklagandeannons för förtal i en veckotidningsartikel

Vi kommer att diskutera fallet där flera falska artiklar publicerades i “Veckans nutid” tillsammans med bilder, vilka påstod att en viss kvinnlig nyhetsuppläsare hade arbetat på en underklädespub under sin studietid.

Detta är ett fall där skadestånd och publicering av en ursäkt begärdes mot förlaget Kodansha, med anklagelser om förtal och kränkning av porträtträttigheter.

Tokyo District Court erkände förtal och kränkning av porträtträttigheter i ovanstående artiklar och beordrade Kodansha att betala 7,7 miljoner yen i skadestånd. Dessutom beordrade domstolen att en ursäkt skulle publiceras i “Veckans nutid” en gång, på en halv sida (9 cm hög, 15,5 cm bred), med textstorlek dubbelt så stor som normalt (Tokyo District Court, 5 september 2001 (Heisei 13)).

Den faktiska beklagandeannonsen som publicerades

Beklagande och återkallande av artikeln

I vår tidning “Veckans nutid”, utgiven den 25 september 1999, publicerade vi en artikel under rubriken “Studenttidens (skamliga) deltidsjobb – TV Asahis nya vackra nyhetsuppläsare var en ‘Roppongi underklädespubflicka'”, vilket påstod att fru XXXX, en nyhetsuppläsare för TV Asahi, hade arbetat på en underklädespub i Roppongi under sin studietid. Det fanns dock ingen sanning i detta påstående.

Vi beklagar djupt att vi har publicerat en grundlös artikel och skadat fru XXXX:s heder, och vi återkallar hela artikeln.

                           Kodansha Ltd.

                        Verkställande direktör ◯◯◯◯

Fru ◯◯○○

Ursäktsannons för förtal rapporterad i nationella tidningar

Detta är ett fall där en teatergrupp som satte upp en pjäs med hjälp av scenutrustning som inkluderade verk skapade av skulptören A, krävde skadestånd och en ursäktsannons från skulptören B och andra för att ha hållit en presskonferens där de påstod att A:s handlingar utgjorde ett brott mot upphovsrätten, vilket ansågs vara förtal mot A.

Tokyo High Court (Tokyos högsta domstol) erkände att presskonferensen var förtal. Domstolen beordrade B och andra att betala 1,4 miljoner yen i skadestånd till A och andra, samt att publicera en ursäktsannons i nationella tidningar som Asahi Shimbun, som rapporterade om denna fråga, en gång i varje tidning. Rubriken och namnet på mottagaren skulle vara i 14 punkters typsnitt, medan resten av texten skulle vara i 8 punkters typsnitt (Tokyo High Court, 19 september, Heisei 12 (2000)).

Observera att i detta fall, ansågs de nationella tidningar som rapporterade om presskonferensen inte vara ansvariga.

Ursäktsannons för förtal på hemsidan

Käranden postade dokument på sin vetenskapliga tidskrift och sin egen hemsida, vilka påpekade felaktigheter i en bok skriven av svaranden från ett akademiskt perspektiv. Som svar publicerade svaranden dokument på sin egen hemsida som framhävde den skadliga karaktären av kärandens forskningsaktiviteter.

Käranden krävde skadestånd från svaranden för att ha förtalat honom genom dokumenten publicerade på svarandens hemsida, samt borttagning av dokumenten och publicering av en ursäktsannons. Svaranden å sin sida, lade fram en motstämning med samma innehåll som käranden, hävdande att hans rykte hade skadats genom dokumenten och föreläsningar som postats på kärandens hemsida.

Distriktsdomstolen i Tokyo erkände att dokumenten från svaranden utgjorde förtal mot käranden och beordrade svaranden att betala 3,3 miljoner yen i skadestånd, ta bort dokumenten och publicera en ursäktsannons på sin hemsida (Tokyo District Court, 8 november 2012 (Heisei 24)).

Å andra sidan, avvisade domstolen svarandens krav angående kärandens dokument, eftersom de var kritiska från ett akademiskt perspektiv och inte sänkte svarandens sociala status.

Genom att titta på detta exempel där en begäran om att publicera en ursäktsannons godkändes, kan vi se att en ursäktsannons generellt sett beordras att publiceras i det medium där förtal har ägt rum.

Om vi tänker på syftet med åtgärder för att återställa rykte, kan det sägas att det är rimligt att be om ursäkt och korrigera informationen vid dess källa.

Relaterad artikel: Vad är standarden för skadeståndskrav för förtal?

Det finns fall där ursäktsannonser inte tillåts

Som nämnts tidigare, bara för att ärekränkning har erkänts betyder det inte att ursäktsannonser alltid kommer att tillåtas.

I verkligheten krävs det höga kostnader för att publicera ursäktsannonser i medier som tidningar, och dessa kostnader måste bäras av gärningsmannen. Dessutom måste man ta hänsyn till olika omständigheter, som nackdelarna för det medium som beordras att publicera. Därför tenderar domstolarna att vara återhållsamma när det gäller att tvinga fram ursäktsannonser.

Låt oss nu titta på i vilka fall domstolarna inte tillåter ursäktsannonser, och vilka faktorer de tar i beaktande i dessa situationer.

Allmänna skäl till att inte godkänna ursäktsannonser

Det var ett fall där ett visst startupföretag och dess ledare, på grund av att artiklar som antydde möjlig aktiemanipulation publicerades i “Veckans Shincho” och liknande, ansåg att detta utgjorde förtal och krävde skadestånd och publicering av en ursäktsannons från förlaget Shinchosha. I detta fall uttalade Tokyo District Court (Tokyos tingsrätt) följande:

Även om kärandena kräver en ursäktsannons, kan vi inte erkänna att det finns omständigheter där kärandenas skador inte kan kompenseras om inte en ursäktsannons publiceras, utöver den ovan nämnda monetära kompensationen. Därför finns det ingen anledning till kärandenas krav på publicering av en ursäktsannons.

Tokyo District Court, 25 juli 2003 (Heisei 15)

Ovanstående uttalande är den vanligaste motiveringen när förtal erkänns men en ursäktsannons inte godkänns. Med andra ord, det bestämdes att skadestånd för förtal var tillräckligt med monetär kompensation. Men vad är övervägandena bakom detta?

Exempel som tar hänsyn till formen av ärekränkning och offrets ställning

Presidenten för ett underhållningsbolag hävdade att en artikel om problem med en skådespelerska som tillhörde bolaget, publicerad i “Veckans Bunshun”, utgjorde ärekränkning. Han krävde skadestånd och en ursäktannons från förlaget Bungei Shunju och dess dåvarande chefredaktör. I detta fall uttalade Tokyo District Court (Tokyos tingsrätt) följande:

Trots att skadan som kärandena lidit på grund av svarandenas ärekränkande handlingar är allvarlig, finns det bland uttrycken i den aktuella artikeln som bedöms utgöra ärekränkning, delar som är sanna om man bara ser på dem (till exempel, att B:s månadslön var 50 000 yen). Det finns också delar i uttalandena från G, som intervjuades av en reporter från svarandebolaget, som kan leda till missförstånd (till exempel, att han först sa att kärandebolaget hade avvisat en begäran om att medverka i “Attack on Titan”). Med tanke på att svarandenas ärekränkande handlingar inte kan sägas vara extremt illvilliga, och att kärandebolaget är ett stort underhållningsbolag, och att kärande A är dess verkställande direktör och även en ständig styrelseledamot i Japanese Music Association, och att de till viss del kan återställa sitt rykte själva, kan det inte erkännas att det är nödvändigt att publicera en ursäktannons utöver det erkända monetära skadeståndet för att återställa kärandenas ärekränkta rykte.

Tokyo District Court, April 19, 2019 (Heisei 31)

Således kan det finnas fall där publicering av en ursäktannons inte erkänns, med hänsyn till formen av ärekränkning och offrets ställning.

Relaterad artikel: Vad är kompensation och immateriell skada vid ärekränkning mot företag och organisationer?[ja]

Exempel som tar hänsyn till mediernas inflytande och omständigheter efter publicering

En tidigare kvinnlig parlamentsledamot stämde förlaget WAC och dess dåvarande chefredaktör för ärekränkning. Detta efter att en artikel publicerats i månadstidningen ‘Will’, där det påstods att hon föddes på Koreahalvön och att hennes namn var ett koreanskt namn. Artikeln hävdade att detta var anledningen till att hon inte hade hanterat frågan om nordkoreanska kidnappningar av japanska medborgare på ett tillräckligt bra sätt. Hon krävde skadestånd och en ursäkt i form av en publicerad annons.

Kobe District Court (Kobe distriktsdomstol) erkände ärekränkningen och beordrade ett skadestånd på 2 miljoner yen. Men domstolen avvisade kravet på en ursäktannons, med följande motivering:

“Försäljningssiffrorna för den tidning där artikeln publicerades uppgick endast till cirka 40 000 exemplar. Dessutom var det inte så att fakta som framhävdes i artikeln visades i tidningsannonser eller hängande annonser i tåg, och varken artikelns rubrik eller författarens namn var skrivna på tidningens omslag (därför kan man inte lätt känna igen innehållet i artikeln bara genom att se tidningen staplad i en bokhandel). Med tanke på detta, kan man säga att det var liten chans att innehållet i artikeln skulle bli allmänt känt i samhället. Mer än två år har gått sedan tidningen publicerades, men det finns inga bevis för att artikeln har varit ett stort hinder för kärandens politiska eller sociala aktiviteter under denna tid. Med tanke på innehållet i artikeln och tidningens ställning inom media, kan man anta att artikeln hade mycket liten inverkan. När man tar allt detta i beaktande, kan man inte annat än säga att det i detta fall inte finns något behov av att beordra en ursäktannons eller någon annan åtgärd för att återställa kärandens heder, utöver skadeståndet.”

Kobe District Court, November 13, 2008 (Heisei 20)

Här tar man hänsyn till tidningens inflytande och omständigheterna efter publiceringen.

Således kan man i rättsfall säga att om det är ärekränkning eller inte avgörs genom att bedöma risken för en abstrakt minskning av social bedömning i ljuset av innehållet i den ifrågasatta skrivningen. Om det är nödvändigt med en ursäktannons eller inte bedöms utifrån hur mycket konkret skada som faktiskt har orsakats av skrivningen.

Ärekänning genom bok och metoder för ursäktsannonsering

Vi kommer att diskutera ett fall där kritiker A ansåg att det var ärekänning när en bok skriven av litteraturkritiker B påstod att A:s pseudonym som kritiker var hans makes och att A inte deltog i skrivande eller andra aktiviteter.

Detta är ett fall där skadestånd och publicering av ursäktsannonser i stora nationella tidningar, samt publicering av ursäkter på deras respektive hemsidor, krävdes av B och bokens förlag.

Tokyo District Court (Tokyos tingsrätt) erkände ärekänning och beordrade att en ursäkt skulle publiceras på varje hemsidas huvudsida i en månad, som följer:

…I detta fall är det uppenbart att yttrandefriheten på internet har en betydande inverkan. För att återställa kärandens heder är det inte tillräckligt med bara monetär kompensation. Det är nödvändigt och lämpligt att tvinga svaranden Yamagata och svaranden Media Works att publicera en ursäkt på ett internetforum. Vi tror att om detta görs i en månad kommer kärandens heder att återställas till en betydande grad. Därför beordrar vi en ursäkt på internetforumet, med undantag för svaranden Shufu no Tomo-sha, under denna period. Dessutom kräver käranden också en ursäktsannons i stora nationella tidningar, men eftersom denna bok är inom ett något speciellt område kallat alternativ kultur och har en upplaga på cirka 10 000 exemplar, och det inte nödvändigtvis är allmänt spridd i samhället, och eftersom vi tror att vi kan uppnå vårt mål med en ursäktsannons på internet, kommer vi inte att beordra en ursäktsannons i stora nationella tidningar.

Tokyo District Court, December 25, 2001 (Heisei 13)

I detta fall beaktades att det hade varit en ordväxling på internet, och en ursäktsannons på hemsidan godkändes.

Speciellt i böcker är det svårt att tänka sig att samma person skulle köpa samma bok om och om igen, så det kan ha varit omständigheter där det inte var tillräckligt att infoga korrigeringar etc. efteråt som åtgärder för att återställa heder.

Som nämnts ovan är det i grunden rimligt att publicera en ursäktsannons i det medium där ärekänningen ägde rum, men som i detta fall, genom att beakta den specifika metoden för ärekänning och naturen hos det medium, kan det vara möjligt att sträva efter mer flexibla och rimliga metoder för ursäktsannonsering.

Sammanfattning: Om du har blivit förtalad, överväg att begära en ursäktannons som en åtgärd för att återställa ditt rykte

Domstolar är återhållsamma när det gäller att godkänna ursäktannonser, men som vi har sett finns det flera fall där de har godkänts. Skador orsakade av förtal kan inte bara återställas med pengar, och det finns ofta fall där grundläggande lösningar inte kan uppnås utan att vidta åtgärder för att återställa ryktet, som ursäktannonser.

Därför, om du har blivit förtalad, bör du inte bara överväga att begära skadestånd, utan också överväga att begära publicering av en ursäktannons som en åtgärd för att återställa ditt rykte.

Om du vill överväga en ursäktannons som en åtgärd för att återställa ditt rykte, baserat på de fall som presenteras i denna artikel, tveka inte att rådfråga en advokat.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år kan försummelse av information om ryktesskador och förtal som sprids på nätet leda till allvarliga skador. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera ryktesskador och brandbekämpning. Mer detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/practices/reputation[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen