Fördelaktig emission enligt japansk bolagsrätt och praktiska överväganden att beakta

Konceptet med “fördelaktig emission” enligt japansk bolagsrätt är en ytterst viktig fråga inom företags finansiering och kapitalstrategi. Detta avser utfärdandet av nya aktier till en betydligt lägre pris än marknadsvärdet till specifika aktieägare eller tredje parter. Denna handling kan stärka företagets finansiella grund samtidigt som den har potential att påverka befintliga aktieägares intressen avsevärt, varför strikta lagliga regleringar har införts.

Fördelaktig emission används särskilt inom finansiering av startups, vid företagsöverlåtelser eller som en del av M&A-strategier. Men om procedurerna eller prissättningen hanteras felaktigt kan det leda till motstånd från befintliga aktieägare och risk för rättsliga tvister. Japansk bolagsrätt betonar principen om aktieägares likställighet, och eftersom fördelaktig emission kan leda till utspädning av befintliga aktieägares andelar och en minskning av värdet per aktie, granskas dess laglighet noggrant.

I denna artikel förklarar vi detaljerat definitionen av fördelaktig emission enligt japansk bolagsrätt, beslutsprocessen för sådan emission, kriterierna för att bedöma en rättvis inbetalningsbelopp, samt relevanta huvudsakliga rättsfall. Vi kommer även att beröra de rättsliga ansvarsområdena och åtgärderna för att hantera olämplig fördelaktig emission, för att ge läsarna en djupare förståelse av detta komplexa juridiska koncept.

Definitionen och den juridiska grunden för fördelaktig emission enligt japansk bolagsrätt

I japansk bolagsrätt definieras fördelaktig emission som “ett fall där betalningsbeloppet för tecknade aktier är särskilt fördelaktigt för personen som tecknar aktierna” (enligt artikel 199, stycke 3 i japanska bolagslagen (2005)). Denna definition syftar på situationer där nya aktier emitteras till ett pris som är betydligt lägre än marknadsvärdet eller ett rättvist värderat pris. Uttrycket “särskilt fördelaktigt belopp” tolkas allmänt som ett belopp som är särskilt lågt jämfört med ett rättvist betalningsbelopp. Bedömningen av vad som är ett “rättvist betalningsbelopp” skiljer sig mellan publika och privata bolag.

Fördelaktig emission har en direkt inverkan på befintliga aktieägares intressen. De huvudsakliga effekterna inkluderar två punkter. För det första kan en emission av nya aktier till ett lågt pris leda till en “utspädningseffekt” där det totala antalet utestående aktier ökar och värdet per befintlig aktie relativt sett minskar. För det andra kan befintliga aktieägare gå miste om möjligheten att förvärva nya aktier till ett pris lägre än marknadspriset, vilket kan leda till ekonomiska förluster.

Dessa effekter kan strida mot principen om aktieägares likställighet, som är en viktig princip i japansk bolagsrätt. Fördelaktig emission är inte bara en fråga om att emittera aktier till ett lågt pris; dess väsen kan skada befintliga aktieägares intressen och strida mot principen om aktieägares likställighet, som är grundläggande i japansk bolagsrätt. Denna grundläggande motsättning skapar behovet av strikta juridiska regleringar och en mångfald av rättsmedel. På grund av dess inverkan på principen om aktieägares likställighet kräver japansk bolagsrätt ett särskilt beslut för fördelaktig emission och erbjuder rättsmedel som stoppkrav, talan om ogiltighet, och ansvarsutkrävande av styrelseledamöter vid olämpliga fall.

Beslutsprocessen för fördelaktig emission: Skillnader mellan publika och privata bolag i Japan

När ett aktiebolag i Japan ska emittera nya aktier, måste det fastställa “emissionsvillkor” såsom antalet aktier som erbjuds, betalningsbelopp och betalningsdag (enligt japansk bolagslag, artikel 199, stycke 1 ). I princip ska dessa emissionsvillkor beslutas genom ett särskilt beslut vid bolagsstämman (enligt japansk bolagslag, artikel 199, stycke 2, artikel 309, stycke 2, punkt 5 ). Detta krävs eftersom emissionen av aktier kan ha en betydande inverkan på befintliga aktieägare och därför kräver noggranna beslut .  

I synnerhet när betalningsbeloppet för de erbjudna aktierna är “särskilt fördelaktigt för den som accepterar erbjudandet”, är ett särskilt beslut vid bolagsstämman obligatoriskt för att fastställa emissionsvillkoren (enligt japansk bolagslag, artikel 199, stycke 2, artikel 309, stycke 2, punkt 5 ). I dessa fall måste styrelsen förklara för bolagsstämman varför det är nödvändigt att erbjuda aktierna till det priset .  

För publika bolag (definierade i japansk bolagslag, artikel 2, punkt 5), kan beslut om emissionsvillkor som inte innefattar fördelaktig emission fattas genom styrelsens beslut (enligt japansk bolagslag, artikel 201, stycke 1, artikel 199, stycke 2). Detta är en specialregel som möjliggör snabb kapitalanskaffning för publika bolag. Dock krävs även för publika bolag ett särskilt beslut vid bolagsstämman om det rör sig om en fördelaktig emission (enligt japansk bolagslag, artikel 199, stycke 2, artikel 309, stycke 2, punkt 5).

För privata bolag (bolag där alla aktier är föremål för överföringsrestriktioner) tenderar skyddet av aktieägarnas ägarandelar att vara starkare . När nya aktier emitteras genom andra metoder än aktieägartilldelning (till exempel tredjepartstilldelning), eftersom det kan ha en betydande inverkan på befintliga aktieägares ägarandelar, är ett särskilt beslut vid bolagsstämman avgörande . I privata bolag är det särskilt viktigt ur ett aktieägarbeskyddsperspektiv att det inte finns några lagstadgade krav på meddelande eller offentliggörande av emissionsvillkor, vilket kan beröva aktieägarna möjligheten att stoppa en nyemission .  

Att erhålla ett särskilt beslut vid bolagsstämman är ett juridiskt krav, men det kan vara otillräckligt i vissa fall. Till exempel, i ett beslut av Kyoto District Court den 28 mars 2018 (Amita Holdings-fallet), beviljades en begäran om att stoppa en nyemission trots att ett särskilt beslut vid bolagsstämman hade erhållits. Detta eftersom emissionen ansågs vara “uppenbart orättvis” och skälen för emissionen samt förklaringarna var otillräckliga, vilket främst syftade till att upprätthålla den nuvarande ledningens kontroll. Detta fall visar att det inte räcker med att bara formellt erhålla ett särskilt beslut vid bolagsstämman för att en fördelaktig emission ska anses laglig. De bakomliggande syftena med emissionen och lämpligheten och tillräckligheten av förklaringarna till aktieägarna är avgörande för att bedöma dess laglighet. Detta rättsfall understryker vikten av att företag inte bara följer formella procedurer utan också erkänner betydelsen av substantiell corporate governance och dialog med aktieägarna. Otillbörliga syften och bristfälliga förklaringar kan öka risken för juridiska tvister, även om ett särskilt beslut vid bolagsstämman finns.

Kriterier för bedömning av rättvis betalning och praktiska överväganden i Japan

Bedömningen av om en betalning är “särskilt fördelaktig” görs genom att jämföra med det rättvisa värdet av aktierna.  

För publika bolag finns ett marknadspris, vilket blir referenspunkten. Generellt sett anses en emission inte vara fördelaktig om priset är minst 90% av marknadspriset dagen innan styrelsebeslutet. För börsnoterade bolag är “Riktlinjer för tredjepartsemissioner” som publiceras av Japan Securities Dealers Association en viktig praktisk standard. Enligt dessa riktlinjer ska “betalningsbeloppet vara minst 0,9 gånger värdet dagen före styrelsebeslutet om aktieutgivningen (eller det närmaste värdet om det inte finns någon handel den dagen)”. Ett genomsnittligt värde över en period på upp till sex månader multiplicerat med 0,9 tas också i beaktande.

För privata bolag, där det inte finns något marknadspris, används olika värderingsmetoder för att beräkna det rättvisa värdet av aktierna. De huvudsakliga värderingsmetoderna inkluderar:

• Branschjämförelsemetoden: En metod där man jämför med liknande börsnoterade företags aktiekurser och utvärderar baserat på utdelningar, vinstbelopp och nettotillgångsvärde. Ofta tillämpad på stora och medelstora företag.
• Nettotillgångsvärdesmetoden: En metod som värderar företaget baserat på dess totala tillgångar minus skulder. Ofta tillämpad på små företag eller företag med specifika tillgångar.
• Utdelningsåterbäringsmetoden: En metod som värderar aktiernas värde baserat på utdelningen till aktieägarna. Kan användas för att värdera aktier som innehas av minoritetsaktieägare.

Dessa värderingsmetoder varierar beroende på företagets storlek, karaktär och värderingssyfte, och det finns ingen entydig standard. Därför är det ytterst viktigt att fastställa emissionspriset genom en objektivt baserad och rimligt rationell beräkningsmetod.  

Bedömningen av en rättvis betalning skiljer sig avsevärt mellan publika och privata bolag. Speciellt för privata bolag gav Högsta domstolens beslut den 19 februari 2015 (Heisei 27) en banbrytande synpunkt. Domstolen påpekade att det finns en mångfald av metoder för att beräkna värdet på aktier i icke-börsnoterade bolag och att det inte finns någon klar standard, samt att bedömningen inkluderar faktorer som framtida inkomster som har en viss grad av osäkerhet. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att domstolen efteråt skulle använda andra värderingsmetoder eller olika prognosvärden för att bedöma om betalningen var “särskilt fördelaktig”, trots att styrelsen hade fastställt emissionspriset baserat på objektiva uppgifter och en rimligt rationell beräkningsmetod.

Detta beslut innebär att det inte bara är “det korrekta värderingsvärdet” som ifrågasätts i efterhand, utan att styrelsens “process” och “grundläggande materials rationalitet” blir juridiska frågor. Domen betonar vikten av att styrelsen noggrant genomför prissättningsprocessen och tydligt dokumenterar dess grund, vilket direkt påverkar hur due diligence bör genomföras när privata bolag utför fördelaktiga emissioner. Företagen måste inte bara fastställa ett pris, utan också förbereda detaljerade värderingsrapporter och protokoll från styrelsemöten som visar att priset är “rimligt rationellt”. Detta är en avgörande åtgärd för att minska risken för framtida juridiska tvister.

Analys av huvudsakliga rättsfall gällande fördelaktig emission under japansk bolagsrätt

Högsta domstolens prejudikat om fördelaktig emission i icke-börsnoterade bolag: Högsta domstolens beslut den 19 februari 2015 (Heisei 27)

Detta rättsfall handlar om en tvist där det ifrågasattes om betalningsbeloppet för nyemission av aktier i ett icke-börsnoterat bolag utgjorde ett “särskilt fördelaktigt belopp”. I de lägre instanserna ansågs emissionen vara fördelaktig eftersom det fanns en stor skillnad mellan det rättvisa värdet beräknat av domstolen och emissionspriset.

Men Högsta domstolen påpekade att det finns en mångfald av metoder för att beräkna aktievärdet i icke-börsnoterade bolag och att det inte finns några klara kriterier, samt att bedömningen inkluderar en rad faktorer såsom framtida inkomster. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att, trots att styrelsen hade fastställt emissionspriset baserat på en “till viss del rationell beräkningsmetod” grundad på objektiva data, skulle domstolen i efterhand använda andra värderingsmetoder eller olika prognosvärden för att bedöma om priset var “särskilt fördelaktigt”.

Denna dom visar på vikten av att styrelsen i icke-börsnoterade bolag har en process för att beräkna ett rättvist värde och betydelsen av att stödja detta med objektiva underlag. Detta har ökat behovet för styrelsemedlemmar att förbereda sig för att kunna förklara rationaliteten bakom prisbeslutet i efterhand.

Exempel på orättvis utgivning enligt Kyoto District Court beslut den 28 mars 2018 (Amita Holdings-fallet)

I detta fall hade en aktieägare som förvärvat mer än 25% av ett företags aktier en konflikt med företaget, där företaget försökte genomföra en nyemission av aktier till en tredje part för att skaffa kapital, medan aktieägaren försökte stoppa detta.

Domstolen fastställde att det huvudsakliga syftet med den nya aktieemissionen var att upprätthålla den nuvarande ledningens kontroll. Även om ett särskilt beslut hade fattats vid aktieägarnas stämma, bedömdes förklaringarna kring skälen för den nya aktieemissionen som otillräckliga. Därför ansågs emissionen ha genomförts på ett “uppenbart orättvist sätt” och aktieägarens begäran om att stoppa den godkändes.

Detta beslut klargör att även om ett formellt särskilt beslut har fattats vid aktieägarnas stämma, kan en nyemission av aktier anses olaglig om det verkliga syftet är att orättmätigt upprätthålla kontroll, eller om förklaringen till aktieägarna är otillräcklig. Detta understryker vikten av att styrelseledamöterna klargör syftet med en nyemission av aktier och fullgör sin informations- och förklaringsskyldighet gentemot aktieägarna.

Rättsfall gällande fördelaktig emissionsskatt: Högsta domstolens beslut den 24 februari 2017 (Heisei 29) (Kobelco Shoji-fallet) samt Tokyo High Courts dom den 15 december 2010

I Kobelco Shoji-fallet blev Kobelco Shoji föremål för skatt på mottagen vinst enligt japansk bolagsskattelagstiftning, då aktierna som förvärvades genom en kapitalökning i ett thailändskt dotterbolag ansågs vara fördelaktigt emitterade aktier.

Högsta domstolen avslog Kobelco Shojis överklagande, vilket bekräftade företagets förlust i målet. Detta innebär att skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde och det inbetalda beloppet utgör “vinstbeloppet” enligt paragraf 22, stycke 2 i den japanska bolagsskattelagen och beskattas som mottagen vinst. Domen visar på möjligheten att skatt på fördelaktig emission kan uppstå när ett moderbolag tecknar en kapitalökning till nominellt värde i ett utländskt dotterbolag med utländska investeringsrestriktioner.

Även domen från Tokyo High Court den 15 december 2010 behandlade skattefrågor för tecknare i samband med nyemission av aktier, särskilt om skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde och det inbetalda priset utgör “vinstbeloppet” enligt japansk bolagsskattelagstiftning.

Dessa rättsfall visar att fördelaktig emission inte bara är en fråga för japansk bolagsrätt utan också har betydande inverkan på japansk skattelagstiftning (bolagsskattelagen). Även om bolagsrättsliga förfaranden är korrekta, kan skattemyndigheterna betrakta skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde och det inbetalda beloppet som “mottagen vinst” och beskatta detta. Det är särskilt viktigt att denna fråga blir aktuell i specifika situationer som kapitalökningar i utländska dotterbolag med utländska investeringsrestriktioner. Detta antyder att kriterierna för att bedöma “fördelaktig emission” enligt bolagsrätten och skattelagstiftningen (särskilt beräkningen av marknadsvärdet) inte alltid överensstämmer. Därför är det nödvändigt att noggrant överväga inte bara lagligheten av bolagsrättsliga förfaranden utan också skatterättsliga risker i internationella transaktioner. Även om en emission är laglig enligt bolagsrätten kan man inte ignorera skatterättsliga risker, vilket kan leda till oväntade stora skattebördor. Detta understryker starkt behovet av att företag som utformar finansieringsstrategier söker omfattande rådgivning från experter inom både juridik och skatterätt.

Juridiskt ansvar och åtgärder vid otillbörlig fördelaktig emission under japansk bolagsrätt

När en otillbörlig fördelaktig emission har genomförts, fastställer japansk bolagsrätt flera juridiska ansvar och åtgärder. Dessa är utformade för att balansera skyddet av aktieägarna och stabiliteten i företagsorganisationen.

Styrelseledamöters skadeståndsansvar mot bolaget

Om en styrelseledamot försummar sina uppgifter och orsakar skada för bolaget, bär denne ett skadeståndsansvar gentemot bolaget (enligt japansk bolagsrätt artikel 423, stycke 1). Vid en otillbörlig fördelaktig emission, till exempel en nyemission av aktier till ett fördelaktigt pris utan att ha genomgått ett särskilt beslut vid aktieägarstämman, kan styrelseledamoten bli ansvarig att ersätta bolaget för skillnaden mellan det rättvisa inbetalningsbeloppet och det inbetalningspris som erbjudits för de nya aktierna. Dessutom kan aktieägare som tecknar sig för nya aktier till ett orimligt lågt inbetalningsbelopp bli skyldiga att betala skillnaden till det rättvisa inbetalningsbeloppet.

Krav på att stoppa en nyemission av aktier

Om en nyemission av aktier ännu inte har trätt i kraft, kan aktieägare begära att bolaget stoppar emissionen om den strider mot lagar eller bolagsordningen, eller om den genomförs på ett uppenbart orättvist sätt (enligt japansk bolagsrätt artikel 210). Denna begäran fungerar som en förebyggande åtgärd för att korrigera olagligheter eller orättvisor innan en nyemission genomförs. Särskilt i privatägda bolag är denna möjlighet att begära stopp viktig ur ett aktieägarbeskyddsperspektiv, eftersom det inte finns något krav på att informera eller annonsera till aktieägarna.

Talan om ogiltigförklaring av nyemission av aktier

Efter att en nyemission av aktier har trätt i kraft, måste man väcka en talan om ogiltigförklaring för att hävda dess ogiltighet (enligt japansk bolagsrätt artikel 828, stycke 1, punkt 2). Det finns en strikt tidsfrist för att väcka denna talan. För publika bolag är fristen sex månader från det att aktieemissionen trädde i kraft, och för privatägda bolag är fristen ett år (enligt japansk bolagsrätt artikel 828, stycke 1, punkt 2). Denna tidsbegränsning är avsedd att skydda stabiliteten i de många rättsförhållanden som bildas efter en nyemission.

En talan om ogiltigförklaring av en nyemission av aktier kan endast godtas om det finns “väsentliga fel” i emissionsförfarandet. Exempel på detta inkluderar emission av fler aktier än det totala antalet tillåtna, emission av aktier av en typ som inte är specificerad i bolagsordningen, och särskilt i privatägda bolag, brist på särskilt beslut vid aktieägarstämman. För publika bolag finns det rättsfall som säger att brist på styrelsebeslut inte utgör en ogiltighetsgrund om det har utförts av verkställande direktören (Högsta domstolens dom den 31 mars 1961, Tokyos distriktsdomstols dom den 29 oktober 2008). Dock, i en dom från Tokyos högre domstol den 15 juli 2020, ansågs att rättsfall under den gamla handelslagen inte är tillämpliga på fall där den nuvarande bolagsrätten gäller, och att brist på aktieägarstämmobeslut kan utgöra en ogiltighetsgrund med hänsyn till den nuvarande lagens syfte att skydda befintliga aktieägares intressen. En ogiltigförklaring har effekt även gentemot tredje part, men endast framåt i tiden och har ingen retroaktiv effekt (enligt japansk bolagsrätt artikel 838, 839).

Dessa åtgärder existerar inte bara parallellt utan bildar ett hierarkiskt system med olika syften och funktioner. Kravet på att stoppa en emission är förebyggande, medan talan om ogiltigförklaring är en sista utväg för att korrigera allvarliga olagligheter samtidigt som man upprätthåller juridisk stabilitet efteråt, och styrelseledamöternas ansvar är avsett att bestraffa de som begår olagliga handlingar och kompensera bolaget. Denna hierarki indikerar hur japansk bolagsrätt strävar efter att balansera stabiliteten i företagsaktiviteter med aktieägarbeskydd. Systemet betonar vikten för företag att noggrant utvärdera juridiska risker redan i planeringsstadiet av en nyemission och att följa korrekta förfaranden. För aktieägare antyder det att timing och val av åtgärder kan ha stor inverkan på utfallet.

Sammanfattning: Monolith Law Offices expertis och supportstruktur

I Japan är fördelaktig emission av aktier en viktig metod för företagsfinansiering, men den innebär samtidigt mycket komplexa juridiska utmaningar, från dess definition och beslutsprocesser till bedömningen av ett rättvist värde och relaterade juridiska ansvar. Särskilt ur perspektivet av befintliga aktieägares intressen och principen om aktieägares likställighet, ifrågasätts dess laglighet alltid strikt. Otillbörliga förfaranden eller syften kan leda till allvarliga konsekvenser som juridiska tvister, skadeståndsansvar och till och med ogiltigförklaring av nyemissioner.

Monolith Law Office har en omfattande meritlista och djupgående expertis när det gäller japansk bolagsrätt, särskilt i frågor relaterade till aktieemissioner och fördelaktiga emissioner, och har betjänat ett stort antal klienter i Japan. Från publika till privata företag, erbjuder vi praktiska råd för att minimera juridiska risker och maximera stödet för klienternas affärsstrategier i situationer som kapitalanskaffning, fusioner och förvärv samt företagsöverlåtelser.

Vår byrå har flera advokater som är kvalificerade i utländsk rätt och som talar engelska, vilket möjliggör detaljerat stöd på både japanska och engelska. Vi strävar efter att ge våra internationella klienter tydliga och förståeliga förklaringar av Japans komplexa bolagsrätt och affärsseder, så att de kan känna sig trygga i att driva sina juridiska strategier.