Spel och lagar (del 1): Upphovsrättslag, Japanska 'Prisvisningslagen' och Japanska 'Lagen om betalningstjänster

På senare år har spelens form förändrats i takt med internetets utveckling.

Före internetets utveckling var offline-spel huvudströmmen, men med utvecklingen av internet har online-spel blivit allt mer dominerande.

Tidigare var spel som såldes i sin helhet mest populära, men nyligen har det blivit allt vanligare med spel där man gör in-app-köp.

Spel förändras dagligen på olika sätt, och med förändringarna i spel har även lagarna kring spel förändrats. Jag tror dock att det finns de som inte fullt ut förstår lagarna kring spel.

I den här artikeln kommer jag att förklara lagar om spel som kanske inte är så välkända.

På grund av det stora antalet lagar som rör spel kommer jag att dela upp förklaringen av spelrelaterade lagar i två artiklar.

Vilka lagar gäller för spel?

När det gäller spel är det flera lagar som är relevanta, inklusive upphovsrättslagen, lagen om otillbörliga lotterier och vilseledande presentationer (hädanefter kallad “Lotteri- och presentationslagen”), lagen om penningtransaktioner (hädanefter kallad “Penningtransaktionslagen”), konsumentkontraktslagen, lagen om specifika affärstransaktioner (hädanefter kallad “Specifika affärstransaktionslagen”) och telekommunikationslagen.

Nedan förklarar vi grunderna i dessa lagar och hur de relaterar till spel.

Om upphovsrättslagen

Vad är upphovsrättslagen?

De flesta har nog hört talas om rättigheten som kallas “upphovsrätt”. Upphovsrätt är den rättighet som erkänns för skaparen av ett verk. Till skillnad från patent, behöver upphovsrätten inte registreras eller genomgå någon särskild process. Upphovsrätten uppstår automatiskt vid skapandet av verket. Eftersom upphovsrätten inte kräver någon särskild process för att erkännas enligt lag, kallas detta för “icke-formalism”.

Upphovsrättslagen är lagen som skyddar denna upphovsrätt.

Upphovsrättslagens syfte

Syftet med upphovsrättslagen definieras i artikel 1 i upphovsrättslagen som följer:

(Syfte)

Artikel 1: Denna lag fastställer rättigheterna för upphovsmän och rättigheter som är närliggande till dessa i förhållande till verk, framföranden, inspelningar, sändningar och kabelsändningar, med syfte att bidra till utvecklingen av kulturen genom att skydda upphovsmännens rättigheter, samtidigt som man beaktar rättvis användning av dessa kulturella tillgångar.

Med andra ord, syftet med upphovsrättslagen är att skydda upphovsmännens kreativa aktiviteter genom att skydda upphovsrätten, och därigenom bidra till kulturens utveckling.

Regleringar enligt upphovsrättslagen

För att ett spel ska kunna skyddas enligt upphovsrättslagen, måste det erkännas att spelet har upphovsrätt.

Frågan om ett spel kan erkännas som upphovsrättsligt skyddat har behandlats i domar som Tokyo District Court Showa 59 (1984) den 28 september (Pac-Man-fallet), Supreme Court Heisei 13 (2001) den 13 februari (Tokimeki Memorial-fallet), Supreme Court Heisei 14 (2002) den 25 april (Begagnade spelprogramvarufallet) och Tokyo District Court Heisei 28 (2016) den 25 februari (Valhalla Gate of Divine Prison-fallet), där det har erkänts att spel har upphovsrätt som filmverk.

Men det är inte så att alla spel automatiskt erkänns som upphovsrättsligt skyddade. Som framgår av domar som Tokyo High Court Heisei 11 (1999) den 18 mars (Romance of the Three Kingdoms III-fallet) och Intellectual Property High Court Heisei 21 (2009) den 30 september (Cage of Depravity-fallet), bör man vara medveten om att spel som använder ett stort antal stillbilder kanske inte erkänns som upphovsrättsligt skyddade.

För spel som erkänns som upphovsrättsligt skyddade, bör man vara medveten om att användning utan tillstånd från rättighetshavaren kan utgöra en kränkning av upphovsrätten.

https://monolith.law/corporate/game-litigation-copyright[ja]

Om den japanska lagen om presentation av premier

Vad är den japanska lagen om presentation av premier?

Den japanska lagen om presentation av premier (japanska “Keihin Hyōji Hō”) är en lag som reglerar att företag och liknande inte får visa falska uppgifter om kvalitet, innehåll, pris etc. för produkter och tjänster.

Syftet med den japanska lagen om presentation av premier

Syftet med den japanska lagen om presentation av premier definieras i artikel 1 i lagen som följer:

(Syfte)

Artikel 1 Denna lag syftar till att skydda konsumenternas intressen genom att reglera och förbjuda handlingar som kan hindra konsumenternas självständiga och rationella val genom att förhindra otillbörlig lockelse av kunder genom orättvisa premier och presentationer relaterade till handel med varor och tjänster.

Med andra ord, den japanska lagen om presentation av premier syftar till att skydda konsumenternas intressen genom att förhindra otillbörlig lockelse av kunder genom orättvisa premier och presentationer relaterade till handel med varor och tjänster.

Regleringar enligt den japanska lagen om presentation av premier

Regleringar om premier

I onlinespel, särskilt mobilspel, finns det ofta ett system som kallas “betald gacha”.

Om denna betalda gacha motsvarar “premier” som definieras i artikel 2, paragraf 3 i den japanska lagen om presentation av premier, kommer den att regleras enligt lagen.

3 I denna lag avses med “premier” varor, pengar eller andra ekonomiska fördelar som företag erbjuder till motparten i samband med handel med varor eller tjänster som de tillhandahåller (inklusive fastighetsaffärer. Samma gäller nedan.), oavsett om metoden är direkt eller indirekt, oavsett om det görs genom lotteri eller inte, och som är utformade för att locka kunder, och som utsetts av premiärministern.

Frågan är då om betald gacha motsvarar “premier”, men den japanska konsumentbyrån har offentliggjort ett dokument med titeln “Om reglering av premier i den japanska lagen om presentation av premier och ‘kompgacha’ i onlinespel”, där de förnekar att betald gacha motsvarar “premier”.

Tillämpning av reglering av premier på betald gacha
Konsumenter betalar pengar till företag i utbyte mot att spela betald gacha och får i gengäld någon form av ekonomisk fördel, såsom föremål. Med andra ord, den ekonomiska fördelen som konsumenter får genom betald gacha kan sägas vara själva föremålet för transaktionen mellan konsumenten och företaget. Med andra ord, den ekonomiska fördelen från betald gacha är inte något som företaget erbjuder konsumenten i samband med en annan transaktion för att locka till sig den transaktionen (Premier Designation Notice, paragraf 1. Se 4 (1) A ovan).
Därför, även om konsumenter får någon form av ekonomisk fördel genom betald gacha, motsvarar det inte premier enligt den japanska lagen om presentation av premier, och regleringen av premier i lagen gäller inte.

https://www.caa.go.jp/policies/policy/representation/fair_labeling/pdf/120518premiums_1.pdf[ja]

Betald gacha anses inte motsvara “premier” enligt den japanska lagen om presentation av premier, och anses därför inte vara föremål för lagens reglering.

I mobilspel kan det hända att spelare får föremål som kan användas i spelet som en ursäkt när spelet inte kan spelas på grund av nödunderhåll eller uppdateringar.

Enligt “Begränsningar för tillhandahållande av premier till konsumenter” (https://www.caa.go.jp/policies/policy/representation/fair_labeling/public_notice/pdf/100121premiums_7.pdf#search=’%E7%B7%8F%E4%BB%98%E6%99%AF%E5%93%81%E5%91%8A%E7%A4%BA'[ja]), kan detta anses motsvara totala premier, och eftersom det är något som distribueras som en ursäkt, kan transaktionsvärdet anses vara 0 yen, så det maximala beloppet för premier är 200 yen, så det krävs försiktighet.

Regleringar om presentation

När det gäller regleringar om presentation, blir frågan om relationen till utmärkt missförstånd (artikel 5, punkt 1 i den japanska lagen om presentation av premier) och fördelaktigt missförstånd (artikel 5, punkt 2 i lagen).

För mer information om dessa, se följande artikel.

https://monolith.law/corporate/stealth-marketing-youtuber[ja]

Om den japanska lagen om betalningstjänster

Vad är lagen om betalningstransaktioner?

Lagen om betalningstransaktioner är en lag som reglerar värdepapper som presentkort och förbetalda kort (inklusive elektroniska pengar som har magnetiserats) och pengaröverföringsverksamhet utanför banksektorn.

För närvarande finns det en mängd olika betalningsmetoder, och denna lag reglerar dem.

Syftet med den japanska lagen om betalningstjänster

Syftet med den japanska lagen om betalningstjänster definieras i artikel 1 i samma lag, som följer:

(Syfte)

Artikel 1 Denna lag syftar till att säkerställa korrekt genomförande av tjänster relaterade till betalningstransaktioner, skydda dess användare och främja tillhandahållandet av sådana tjänster. Detta uppnås genom att vidta nödvändiga åtgärder, inklusive registrering, för utfärdande av förbetalda betalningsmedel, valutatransaktioner utförda av icke-banker, utbyte av virtuell valuta och likvidation av skulder och fordringar som uppstår från valutatransaktioner mellan banker. Detta bidrar till att förbättra säkerheten, effektiviteten och bekvämligheten i betalningssystemet.

Med andra ord, syftet med den japanska lagen om betalningstjänster är att skydda användare av betalningstransaktioner, främja tillhandahållandet av betalningssystem och förbättra säkerheten, effektiviteten och bekvämligheten i betalningssystemet.

Reglering enligt den japanska lagen om betalningstjänster (Funds Settlement Act)

I online-spel kan användare genom att betala förvärva föremål som kan användas i spelet i förväg, och använda dessa föremål för att dra i ett lotteri (gacha) eller köpa vapen som kan användas i spelet.

Den japanska lagen om betalningstjänster reglerar sådana betalningar gjorda av användare.

I den japanska lagen om betalningstjänster definieras “förbetalda betalningsmedel” i paragraf 3, stycke 1, och det anses att betalningar i spel faller under denna definition av “förbetalda betalningsmedel”.

(Definition)

Artikel 3 I detta kapitel betyder “förbetalda betalningsmedel” följande:

1. Ett dokument, elektronisk enhet eller annat objekt (hädanefter i detta kapitel kallat “dokument etc.”) som innehåller en angiven summa pengar (inklusive en summa som anses vara uttryckt i grader eller andra enheter) som har erhållits som betalning och som utfärdas, eller ett nummer, symbol eller annan kod (inklusive de som tillåter tillägg av en inspelning av den angivna summan pengar i utbyte mot betalning inspelad på dokumentet etc. med elektromagnetiska metoder) som kan användas för att betala för köp av varor, hyra eller mottagande av tjänster från den som utfärdar det eller den som den utfärdande personen har utsett (hädanefter i denna punkt kallad “utfärdaren etc.”) genom att presentera, överlämna, meddela eller på annat sätt.

2. Ett dokument etc. eller ett nummer, symbol eller annan kod (inklusive de som tillåter tillägg av en inspelning av antalet varor eller tjänster i utbyte mot betalning inspelad på dokumentet etc. med elektromagnetiska metoder) som har erhållits som betalning och som utfärdas, och som kan användas för att begära leverans av de angivna varorna eller tillhandahållandet av de angivna tjänsterna från utfärdaren etc. genom att presentera, överlämna, meddela eller på annat sätt.

Om betalningar, som beskrivs ovan, faller under “förbetalda betalningsmedel”, kommer de att regleras enligt den japanska lagen om betalningstjänster.

Specifikt kommer företag som tillhandahåller spel med ett betalningssystem att ha följande skyldigheter:

1. Skyldighet att tillhandahålla information
2. Skyldighet att deponera en utfärdandegaranti

Om skyldigheten att tillhandahålla information

Enligt lagen om förskottsbetalning (japanska: 資金決済法, artikel 13, punkt 1) måste utfärdaren av förskottsbetalningsmedel tillhandahålla följande information till användaren:

• Namn, företagsnamn eller beteckning (japanska: 資金決済法, artikel 13, punkt 1, nummer 1)

• Möjligt betalningsbelopp för förskottsbetalningsmedel etc. (japanska: 資金決済法, artikel 13, punkt 1, nummer 2)

• Om det finns en tidsperiod eller tidsfrist för att begära leverans av varor eller tjänster, eller för att använda dessa för att betala för varor eller tjänster, ska denna period eller tidsfrist anges (japanska: 資金決済法, artikel 13, punkt 1, nummer 3)

• Plats och kontaktinformation för kontor eller kontor som svarar på klagomål eller rådgivning från användare om utfärdande och användning av förskottsbetalningsmedel (japanska: 資金決済法, artikel 13, punkt 1, nummer 4)

• Omfattningen av anläggningar eller platser där förskottsbetalningsmedel kan användas (japanska: 內閣府令 om förskottsbetalningsmedel, artikel 22, punkt 2, nummer 1)

• Nödvändiga försiktighetsåtgärder vid användning av förskottsbetalningsmedel (japanska: 內閣府令 om förskottsbetalningsmedel, artikel 22, punkt 2, nummer 2)

• För förskottsbetalningsmedel som registrerar beloppet (inklusive antalet enheter när beloppet anses vara omvandlat till grader eller andra enheter) eller kvantiteten av varor eller tjänster med en elektromagnetisk metod, metoden för att känna till det oanvända saldot (japanska: 內閣府令 om förskottsbetalningsmedel, artikel 22, punkt 2, nummer 3)

• Om det finns villkor eller instruktioner eller liknande dokument (härefter kallade “villkor etc.”) i samband med användningen av förskottsbetalningsmedel, ska det anges att sådana villkor etc. finns (japanska: 內閣府令 om förskottsbetalningsmedel, artikel 22, punkt 2, nummer 4)

Om du inte uppfyller skyldigheten att tillhandahålla information kan du bli bötfälld upp till 300 000 yen (japanska: 資金決済法, artikel 114, nummer 2).

Om skyldigheten att deponera utgivningsgarantibelopp

Skyldigheten att deponera utgivningsgarantibelopp regleras i artikel 14 i den japanska lagen om betalningstjänster (Funds Settlement Act).

(Deposition av utgivningsgarantibelopp)

Artikel 14: En utgivare av förbetalda betalningsmedel, när det outnyttjade saldot vid basdagen överstiger det belopp som fastställts genom kungörelse (hädanefter i detta kapitel kallat “basbeloppet”), måste deponera ett utgivningsgarantibelopp motsvarande minst hälften av det outnyttjade saldot vid basdagen (hädanefter i detta kapitel kallat “krävt depositionsbelopp”) på det närmaste depositionsstället till dess huvudsakliga affärs- eller kontorsplats, i enlighet med bestämmelserna i en kabinettsorder.

2: En utgivare av förbetalda betalningsmedel, när genom verkställandet av rättigheter enligt artikel 31, paragraf 1, eller genom inträffandet av andra omständigheter, beloppet av utgivningsgarantibeloppet (inklusive det totala beloppet av bevarandebeloppet enligt nästa artikel och beloppet av förtroendegodset enligt artikel 16, paragraf 1, samma gäller i artikel 18, punkt 2, och artikel 23, paragraf 1, punkt 3) blir mindre än det krävda depositionsbeloppet vid basdagen före dagen då sådana omständigheter inträffade, måste den deponera det belopp som saknas i enlighet med bestämmelserna i en kabinettsorder, och utan dröjsmål anmäla detta till premiärministern.

3: Utgivningsgarantibeloppet kan täckas med statsskuldbevis, lokala skuldbevis och andra obligationer som fastställs genom en kabinettsorder (inklusive överföringsobligationer enligt artikel 278, paragraf 1, i lagen om överföring av företagsobligationer och aktier (lag nr 75 av 2001), samma gäller i artikel 16, paragraf 3). I detta fall bestäms värderingen av sådana obligationer i enlighet med bestämmelserna i en kabinettsorder.

Depositionen av utgivningsgarantibeloppet är komplicerad, så jag kommer att förklara det mer detaljerat nedan.

Först och främst, när är det nödvändigt att deponera utgivningsgarantibeloppet? Enligt artikel 14, paragraf 1, i den japanska lagen om betalningstjänster, är det när “det outnyttjade saldot vid basdagen överstiger det belopp som fastställts genom kungörelse”.

Basdagen definieras i artikel 3, paragraf 2, i den japanska lagen om betalningstjänster, och är den 31 mars och den 30 september varje år.

Det outnyttjade saldot vid basdagen definieras i artikel 6 i förordningen om genomförande av den japanska lagen om betalningstjänster, och är 10 miljoner yen.

Med andra ord, om det outnyttjade saldot vid basdagen (31 mars och 30 september) överstiger 10 miljoner yen, måste du deponera minst hälften av det outnyttjade saldot på det närmaste depositionsstället till din huvudsakliga affärs- eller kontorsplats.

Till exempel, om användarna av ett spel har betalat totalt 100 miljoner yen, och inga av de in-game föremålen som motsvarar dessa 100 miljoner yen har använts, måste spelbolaget deponera 50 miljoner yen, vilket är hälften av 100 miljoner yen, som utgivningsgarantibelopp på det närmaste depositionsstället till dess huvudsakliga affärs- eller kontorsplats.

Syftet med denna skyldighet att deponera utgivningsgarantibeloppet är att skydda användarna genom att återbetala dem om spelbolaget plötsligt går i konkurs eller upphör med sin tjänst.

Om du inte uppfyller din skyldighet att deponera utgivningsgarantibeloppet kan du straffas med fängelse i upp till sex månader eller böter på upp till 500 000 yen (enligt artikel 112, punkt 3, i den japanska lagen om betalningstjänster).

Sammanfattning

Vi har nu gått igenom lagar som rör spel, vilka är förvånansvärt okända (del 1). Vi har diskuterat den japanska upphovsrättslagen, lagen om visning av priser och betalningstjänstlagen.

I den kommande delen om lagar som är förvånansvärt okända och rör spel (del 2), kommer vi att diskutera den japanska konsumentkontraktslagen, lagen om specifika kommersiella transaktioner och telekommunikationsföretagslagen.

https://monolith.law/corporate/game-copyright-part2[ja]