Krav på bolagsstyrning som är nödvändiga för en notering på NASDAQ

Många kan ha uppfattningen att “att noteras på NASDAQ innebär högre krav på bolagsstyrning än att noteras på den japanska aktiemarknaden”. Som slutsats kan man dock inte säga att “kraven på bolagsstyrning är strängare vid notering på NASDAQ”, men vi kommer att förklara varför denna slutsats nås genom att granska kraven på bolagsstyrning för NASDAQ-noteringsstandarder med tanke på japanska företag som noteras på NASDAQ.

Som vi kommer att beskriva senare, när japanska företag noteras på NASDAQ, tillämpas i princip “särskilda regler för utländska företag som noteras” från ett amerikanskt perspektiv. Därför kommer de att omfattas av andra krav på bolagsstyrning än de som gäller för amerikanska företag som noteras på NASDAQ, vilket är en viktig punkt att notera.

NASDAQ:s noteringskrav och krav på bolagsstyrning

NASDAQ:s noteringskrav är offentliggjorda som “Rulebook – The Nasdaq Stock Market”.

Referens: Rules | The Nasdaq Stock Market

NASDAQ-marknaden är indelad i tre kategorier, och noteringskraven blir striktare i följande ordning: “Global Select Market”, “Global Market” och “Capital Market”. Av dessa är det många japanska företag som är noterade på “Capital Market”, som har de mest generösa noteringskraven.

Om man utgår från att ett företag ska noteras på NASDAQ Capital Market, finns det huvudsakligen två typer av krav som måste uppfyllas:

• Rule 5100, 5200 och 5500 Series “quantitative listing requirements” (kvantitativa noteringskrav) (dessa bör refereras till vid notering på Capital Market enligt Rule 5005(a)(28))
• Rule 5600 Series “corporate governance requirements” (krav på bolagsstyrning) (dessa bör refereras till av alla företag enligt Rule 5001)

I denna artikel kommer vi att förklara det senare, kraven på bolagsstyrning.

För att tillägga, förutom Capital Market, tillämpas 5300-serien för Global Select Market och 5400-serien för Global Market.

Japanska företag och “Utländska privata emittenter”

Japanska företag brukar noteras på NASDAQ som utländska privata emittenter (Foreign Private Issuers, FPI). En utländsk privat emittent definieras enligt Rule 3b-4 i Securities Exchange Act of 1934 (1934 års värdepappersbörsakt) som ett företag från ett annat land än USA.

En utländsk privat emittent är, vid tidpunkten för det senast avslutade andra kvartalets sista affärsdag, en utländsk emittent som inte är en utländsk regering och som inte uppfyller något av följande kriterier:
(1) Mer än 50% av emittentens utestående röstberättigade värdepapper ägs direkt eller indirekt av personer bosatta i USA
(2) Något av följande stämmer:
(i) Majoriteten av verkställande direktörer eller styrelseledamöter är amerikanska medborgare eller bosatta i USA
(ii) Mer än 50% av emittentens tillgångar finns i USA
(iii) Emittentens verksamhet bedrivs huvudsakligen i USA

Securities Exchange Act of 1934 Rule 3b-4 / Fri översättning av vår byrå

För att sammanfatta är ett företag en utländsk privat emittent om dess aktieägare, styrelse, tillgångar och verksamhet huvudsakligen är baserade utanför USA, som i Japan.

Ovanstående är definitionen av en utländsk privat emittent enligt 1934 års värdepappersbörsakt, men NASDAQ:s noteringsregler Rule 5005(19) och 5005(1) anger att definitionen är densamma för NASDAQ:s noteringskrav.

Regelverket för utländska privata emittenter under japansk lag

För utländska privata emittenter tillämpas Rule 5615(a)(3) som fastställer följande:

• Utländska privata emittenter kan följa sina egna lands sedvänjor istället för kraven i Rule 5600-serien, kraven på offentliggörande av styrelseledamöters ersättning enligt Rule 5250(b)(3), och kraven på distribution av årsrapporter och liknande enligt Rule 5250(d).
• De måste dock följa kraven på anmälan om överträdelser av efterlevnadsregler (Rule 5625), krav på röstningsrättigheter (Rule 5640), krav på mångfald i styrelsen (Rule 5605(f)), och regler för offentliggörande av styrelsens mångfald (Rule 5606). De måste också inrätta en revisionskommitté som uppfyller kraven i Rule 5605(c)(3), och medlemmarna i denna kommitté måste uppfylla oberoendekraven i Rule 5605(c)(2)(A)(ii).
• Med undantag för de fall som anges i detta stycke måste utländska privata emittenter följa kraven i Rule 5000-serien.

Dessa bestämmelser innebär att utländska privata emittenter kan följa följande discipliner:

• För punkterna i 5200-serien, specifikt 5250(b)(3) och 5250(d), kan de följa sina egna lands sedvänjor istället för dessa krav.
• För 5600-serien kan de i princip följa sina egna lands sedvänjor istället för dessa krav.
• Undantagsvis måste de tillämpa NASDAQ:s noteringsstandarder för 5625, 5640, 5605(f), 5606, 5605(c)(3), och 5605(c)(2)(A)(ii).

Som ett resultat behöver japanska företag inte följa större delen av NASDAQ:s allmänna krav på bolagsstyrning. Till exempel krävs det generellt att en ersättningskommitté inrättas på NASDAQ, men även detta kan ersättas med att “följa sitt eget lands sedvänjor”. Att låta styrelsen ha samma funktion har blivit den “standardiserade” metoden för japanska företag som är noterade på NASDAQ.

Krav på Corporate Governance som tillämpas på utländska privata emittenter

Kraven som utländska privata emittenter inte kan ersätta med att “följa egna nationella sedvänjor” och måste tillämpa NASDAQ:s noteringsstandarder är följande:

• Rule 5625 (Krav på meddelande vid icke-efterlevnad): Om ett företag inser att det bryter mot Rule 5600 Series måste det snabbt meddela NASDAQ. Detta bör dock snarare ses som en efterlevnadsfråga efter notering än som en noteringskrav.
• Rule 5640 (Krav på röstningsrätt): Aktieägarnas röstningsrätt får inte orättvist minskas eller begränsas genom företagsåtgärder eller emissioner. Exempel på sådana företagsåtgärder eller emissioner inkluderar införande av stegvisa röstningsplaner, röstningsrätt med övre gränser, utgivning av aktier med flera röstningsrättigheter eller emission av aktier med färre röstningsrättigheter per aktie än befintliga stamaktier genom ett utbyteserbjudande, men är inte begränsade till dessa.
• Rule 5605(f) (Mångfald bland styrelseledamöter): Det krävs att styrelsen inkluderar en viss mängd mångfald (individer som identifierar sig med minst en kategori av kvinnor, minoriteter, LGBTQ+), minst en person om styrelsen har fem eller färre ledamöter, och minst två personer om det finns sex eller fler, eller en förklaring till varför detta inte är fallet.
• Rule 5606 (Offentliggörande av styrelsens mångfald): Information om styrelsens mångfald måste offentliggöras.
• Rule 5605(c)(2)(A)(ⅱ) (Sammansättning av revisionsutskottet): Ett revisionsutskott bestående av minst tre medlemmar som uppfyller kraven på “oberoende” enligt Securities Exchange Act of 1934 10A-3(b)(1) måste inrättas.
• Rule 5605(c)(3) (Revisionsutskottets ansvar och befogenheter): Revisionsutskottet måste ha befogenheter enligt Securities Exchange Act of 1934 10A-3(b)(2)(3)(4)(5). För investeringsbolag inkluderar detta även kravet på anonyma rapporteringar.

Sammansättningen av revisionsutskottet i NASDAQ-noterade företag

Som ovan nämnt är det ett kännetecken för NASDAQ-noterade företag att de behöver bilda ett “revisionsutskott”. Dock uppfyller revisionsutskott eller liknande kommittéer enligt japansk lag vanligtvis kraven som fastställs av Securities Exchange Act från 1934 (1934 års lag om värdepappersbörser). Därför har det blivit en “standard” metod för japanska företag som noteras på NASDAQ att inrätta ett revisionsutskott eller liknande kommitté enligt japansk lag och använda detta som revisionsutskottet för NASDAQ-noteringen.

För att tillägga, strukturen är som följer:

I Japan är det inte alltid obligatoriskt att inrätta ett revisionsutskott eller liknande kommitté. Det finns alternativ att inte ha någon revisor alls eller att endast utse en revisor och därmed inte bilda ett revisionsutskott. Men för publika bolag och stora företag (företag som uppfyller vissa villkor, såsom att ha ett kapital på över 500 miljoner yen) är det obligatoriskt att inrätta ett sådant utskott. Vanligtvis, när ett företag samlar in kapital genom att noteras på NASDAQ, kommer dess kapital att överstiga 500 miljoner yen. Även om det inte gör det, är det fortfarande att föredra att inrätta ett revisionsutskott för att framstå som ett företag av en viss storlek.

Detaljerna i de specifika kraven för revisionsutskott eller liknande kommittéer enligt japansk lag kommer inte att täckas i denna artikel, men båda måste bestå av minst tre medlemmar, och en majoritet av dessa måste vara externa medlemmar.

Således är det att inrätta ett revisionsutskott eller liknande kommitté som uppfyller dessa villkor och använda det som revisionsutskottet för NASDAQ-noteringen den “standard” metod som nämndes ovan.

Ansvar och befogenheter för revisionskommittén enligt japansk lag

Ansvar och befogenheter som en revisionskommitté bör ha är fastställda i Securities Exchange Act från 1934 (昭和9年) som följer:

(Utdrag)
(2) Ansvar gentemot registrerade revisorsbyråer: Revisionskommittén ska, som en del av styrelsen, direkt ansvara för utnämningen, ersättningen, fortsatt anställning och tillsyn av arbete (inklusive att lösa meningsskiljaktigheter mellan ledningen och revisorerna gällande finansiell rapportering) för registrerade revisorsbyråer som anställts för att skapa eller utfärda revisionsrapporter, eller för att utföra andra revisioner, granskningar eller certifieringstjänster för börsnoterade företag. Varje registrerad revisorsbyrå måste rapportera direkt till revisionskommittén.
(3) Hantering av klagomål: Varje revisionskommitté måste etablera följande procedurer:
(i) Mottagande, förvaring och hantering av klagomål (Complaints) som börsnoterade företag får gällande redovisning, interna kontroller över finansiell rapportering och revisionsfrågor.
(ii) Möjligheten för anställda i börsnoterade företag att anonymt och konfidentiellt lämna in oroande information om tveksam redovisning eller revisionsfrågor.
(4) Rätt att anställa rådgivare: Revisionskommittén måste ha rätt att anställa oberoende juridiska rådgivare eller andra rådgivare om de bedömer det nödvändigt för att utföra sina uppgifter.
(5) Finansiering: Börsnoterade företag måste tillhandahålla lämplig finansiering som revisionskommittén beslutar om för följande betalningar:
(i) Ersättning till registrerade revisorsbyråer som anställts för att skapa eller utfärda revisionsrapporter, eller för att utföra andra revisioner, granskningar eller certifieringstjänster för företaget.
(ii) Ersättning till rådgivare som anställts av revisionskommittén enligt punkt (b)(4).
(iii) Normala administrativa kostnader som revisionskommittén bedömer nödvändiga eller lämpliga för att utföra sina uppgifter.

Securities Exchange Act från 1934 Rule 10A-3(b) / Fri översättning av vår byrå

I detta avseende finns det krav som inte ställs på revisionskommittéer eller liknande organ enligt japansk bolagslag, vilket innebär att det kan krävas nya åtgärder för att uppfylla NASDAQ:s noteringskrav.

Efterlevnad av japansk lagstiftning och företagsstyrning

Enligt Rule 5615-3 kan utländska privata emittenter som väljer att följa sina hemländernas praxis istället för kraven i Rule 5600.5250(b)(3) eller 5250(d) behöva lämna in ett skriftligt uttalande från en oberoende advokat i hemlandet till NASDAQ. Detta uttalande ska bekräfta att företagets praxis inte är förbjuden enligt hemlandets lagar. Med andra ord krävs efterlevnad av japansk lagstiftning.

Det viktiga att notera här är att det är japansk lagstiftning som måste följas, inte de så kallade mjuka lagarna, såsom listningskrav, som utarbetas av de japanska värdepappersbörserna. Till exempel är inte utarbetandet av en compliance-handbok något som är lagstadgat enligt japansk lag och kan därför inte sägas vara “nödvändigt” för en NASDAQ-notering.

Detta sagt, är det ofta önskvärt att faktiskt skapa riktlinjer för hantering av transaktioner med närstående parter. Detta beror på att NASDAQ och revisorer genomför strikta granskningar av transaktioner med närstående parter, med avseende på att förebygga intressekonflikter och skydda aktieägarnas intressen. På grund av dessa detaljerade diskussioner bör varje företag överväga “hur långt de ska gå i sin företagsstyrning”.

Corporate Governance som japanska företag bör eftersträva

Utifrån detta kan vi sammanfatta att de governance-krav som ställs på japanska företag listade på NASDAQ i stora drag kan sammanfattas enligt följande:

• Även när man listas som ett utländskt privat emittent måste man uppfylla vissa krav enligt NASDAQs listningsstandarder.
• I synnerhet måste man förstå detaljerna i NASDAQs listningsstandarder gällande ansvar och befogenheter för revisionsutskottet, vilket skiljer sig från kraven vid listning på den japanska marknaden.
• För övriga aspekter räcker det att följa japansk lagstiftning.

Därför kan slutsatsen dras att kraven på corporate governance för japanska företag vid en NASDAQ-listning inte är särskilt höga. Det finns dock frågor kring om företag med otillräcklig corporate governance verkligen kan uppnå ett tillfredsställande aktievärde. Till exempel kan det sägas att det är önskvärt att ha en compliance-handbok för att säkerställa lämplig governance, intern kontroll och riskhantering, som nämnts ovan.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma med hög expertis inom IT och juridik, särskilt när det gäller internet. Med erfarenhet och en stark track record inom startup-juridik och ett internationellt nätverk, erbjuder Monolith Advokatbyrå fullständigt stöd för japanska företags notering på NASDAQ. För mer information om stöd för NASDAQ-notering, vänligen se följande artikel.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: Stöd för NASDAQ-notering[ja]