Förklaring av tillämpningen av 'Japanska underleverantörslagen' på systemutveckling och straff för överträdelser

I IT-branschen är det vanligt att systemutvecklare anlitar andra utvecklare för att utföra utvecklingsarbetet genom att ingå ett outsourcingavtal.

När ett avtal ingås finns det lagar som särskilt huvudentreprenören bör vara medveten om.
Det är den japanska lagen om underentreprenörer (Lagen om förebyggande av försenad betalning till underentreprenörer).
Den japanska lagen om underentreprenörer syftar till att säkerställa rättvisan i underentreprenörsaffärer och skydda intressena hos underentreprenörer genom att fastställa skyldigheter för huvudentreprenörer, förbud och sanktioner.

Om du vill veta mer om den japanska lagen om underentreprenörer, vänligen se följande artikel på vår hemsida.

https://monolith.law/corporate/system-development-difference-subcontract-decision[ja]

Hur tillämpas den japanska lagen om underentreprenörer när IT-tjänster outsourcas mellan företag?
Och vilka straff finns det om man bryter mot den japanska lagen om underentreprenörer?

I denna artikel kommer vi att titta närmare på de två vanligaste typerna av outsourcing inom IT-praxis, nämligen “systemutveckling och drift” och “konsultrapporter”, och hur de klassificeras.

Hur bestäms tillämpningsområdet för den japanska underleverantörslagen?

Den japanska underleverantörslagen syftar till att säkerställa rättvisan i underleverantörsaffärer och skydda intressena hos underleverantörer genom att fastställa skyldigheter, förbud och sanktioner för huvudentreprenörer.

När den japanska underleverantörslagen tillämpas, skyddas underleverantörer omfattande, medan huvudentreprenörer åläggs strikta regler.

Observera att oavsett om det juridiska karaktären av kontraktet är ett entreprenadkontrakt eller ett quasi-kommissionskontrakt, kommer det att vara föremål för den japanska underleverantörslagen så länge det uppfyller ovanstående kriterier.

Men inte alla transaktioner omfattas av den japanska underleverantörslagen.

Den japanska underleverantörslagen definierar omfånget av underleverantörsaffärer som omfattas av lagen, både utifrån innehållet i transaktionen och uppdelningen av aktiekapitalet. Nedan förklaras transaktionsinnehållet och uppdelningen av aktiekapitalet.

Kapitalindelning

I den japanska underleverantörslagen (Shitauke-hō) finns det bestämmelser om indelning av aktiekapital för huvudentreprenörer och underleverantörer, beroende på innehållet i transaktionen.

Det finns fyra mönster för denna kapitalindelning, och vissa typer av transaktioner som passar in i dessa mönster blir föremål för tillämpning av underleverantörslagen.

Mönster ①: Huvudentreprenörens aktiekapital överstiger 300 miljoner yen och underleverantörens aktiekapital är 300 miljoner yen eller mindre
Mönster ②: Huvudentreprenörens aktiekapital är mellan 10 miljoner och 300 miljoner yen och underleverantörens aktiekapital är 10 miljoner yen eller mindre

Transaktioner som omfattas inkluderar tillverkningsuppdrag, reparationsuppdrag, uppdrag att skapa informationsprodukter (begränsat till programskapande) och tjänsteleveransuppdrag (begränsat till de som involverar informationsbehandling).

Systemutveckling och drift faller inom denna kategori.

Mönster ③: Huvudentreprenörens aktiekapital överstiger 50 miljoner yen och underleverantörens aktiekapital är 50 miljoner yen eller mindre
Mönster ④: Huvudentreprenörens aktiekapital är mellan 10 miljoner och 50 miljoner yen och underleverantörens aktiekapital är 10 miljoner yen eller mindre

Transaktioner som omfattas inkluderar uppdrag att skapa informationsprodukter (utom programskapande) och tjänsteleveransuppdrag (utom de som involverar informationsbehandling).

Konsultrapporter faller inom denna kategori.

Transaktionsinnehåll

Transaktioner som omfattas av regleringen enligt den japanska underleverantörslagen (Shitauke-hō) kan grovt indelas i fyra kategorier beroende på uppdragsinnehållet: ① tillverkningsuppdrag ② reparationsuppdrag ③ uppdrag att skapa informationsprodukter ④ tjänsteleveransuppdrag.

Systemutveckling och drift etc.

För systemutveckling och drift är det troligt att de faller inom kategorierna ③ uppdrag att skapa informationsprodukter och ④ tjänsteleveransuppdrag. Vi kommer att förklara definitionerna och specifika exempel på transaktionsinnehåll för var och en.

Låt oss först titta på ③ uppdrag att skapa informationsprodukter. “Uppdrag att skapa informationsprodukter” definieras i den japanska underleverantörslagen (Shitauke-hō) som följer:

“Uppdrag att skapa informationsprodukter” i denna lag avser att en företagare överlåter hela eller delar av skapandet av informationsprodukter, som är syftet med tillhandahållandet eller uppdraget som företagaren utför som en del av sin verksamhet, till en annan företagare, samt när en företagare överlåter hela eller delar av skapandet av informationsprodukter som företagaren använder i sin verksamhet till en annan företagare.

Underleverantörslagen artikel 2, paragraf 3 https://elaws.e-gov.go.jp/document?lawid=331AC0000000120[ja]

Informationsprodukter inkluderar program (mjukvara, system etc.), saker som består av bilder eller ljud, ljud etc. (TV-program, filmer etc.), och saker som består av text, diagram, symboler etc. (design, rapporter etc.).

Det finns tre typer av uppdrag att skapa informationsprodukter:

・En företagare (huvudentreprenör) som tillhandahåller informationsprodukter till andra genom försäljning, licensiering etc. som en del av sin verksamhet, överlåter skapandet av dessa informationsprodukter till en annan företagare (underleverantör).
Detta inkluderar fall där en systemutvecklare överlåter utvecklingen av ett visitkortshanteringssystem som ska tillhandahållas till användare till en annan entreprenör, eller där en spelprogramvarutillverkare och säljare överlåter skapandet av ett spelprogram som ska säljas till konsumenter till en annan entreprenör.

・En företagare (huvudentreprenör) som har fått uppdraget att skapa informationsprodukter från en användare (beställare), överlåter skapandet till en annan företagare (underleverantör).
Detta inkluderar fall där en systemutvecklare överlåter utvecklingen av en del av ett system som de har fått uppdraget att utveckla från en användare till en annan entreprenör.

・En företagare (huvudentreprenör) överlåter skapandet av informationsprodukter som de skapar för eget bruk som en del av sin verksamhet till en annan företagare (underleverantör).
Detta inkluderar fall där en webbdesigner överlåter utvecklingen av en del av sin egen intranätplats till en annan entreprenör.

Nästa, definitionen av ④ tjänsteleveransuppdrag är som följer:

“Tjänsteleveransuppdrag” i denna lag avser att en företagare överlåter hela eller delar av tillhandahållandet av tjänster, som är syftet med tillhandahållandet som företagaren utför som en del av sin verksamhet, till en annan företagare (med undantag för fall där en person som driver en byggverksamhet (enligt definitionen i byggnadslagen (lag nr 100 från 1949) artikel 2, paragraf 2) överlåter hela eller delar av ett byggprojekt (enligt definitionen i samma lag, artikel 1, paragraf 1) som de har fått uppdraget att utföra som en del av sin verksamhet till en annan person som driver en byggverksamhet).

Underleverantörslagen artikel 2, paragraf 4 https://elaws.e-gov.go.jp/document?lawid=331AC0000000120[ja]

Till exempel, när en mjukvaruförsäljare överlåter underhåll och drift av den aktuella mjukvaran till en annan entreprenör, faller detta under denna kategori.

Konsultrapport

En konsultrapport räknas som en informationsprodukt (se underleverantörslagen artikel 2, paragraf 6, punkt 3), så att överlåta skapandet av en sådan rapport räknas som ett ③ uppdrag att skapa informationsprodukter.

Skyldigheter och förbud för huvudentreprenörer enligt underleverantörslagen

Om transaktionen omfattas av underleverantörslagen, vilka skyldigheter har då huvudentreprenören? Vi kommer att förklara detta tillsammans med förbuden.

Skyldigheter

Enligt underleverantörslagen har huvudentreprenören följande skyldigheter:

・Skyldighet att överlämna ett dokument som anger innehållet i leveransen, priset, betalningsfristen etc.
・Skyldighet att fastställa betalningsfristen för underleverantörspriset
・Skyldighet att skapa och lagra dokument som beskriver underleverantörens leverans, mottagande av leveransen, betalning av underleverantörspriset etc.
・Skyldighet att betala förseningsränta om betalningen inte har gjorts inom fristen

Förbud

Enligt underleverantörslagen har huvudentreprenören följande förbud:

・Förbud mot att vägra mottagande
・Förbud mot att minska underleverantörspriset
・Förbud mot att försena betalningen av underleverantörspriset
・Förbud mot orättvisa returer
・Förbud mot att pressa priser
・Förbud mot att tvinga till köp av varor eller användning av tjänster
・Förbud mot vedergällningsåtgärder
・Förbud mot tidig betalning för råmaterial etc.
・Förbud mot att ge svårt att rabattera växlar
・Förbud mot att begära orättvisa ekonomiska fördelar
・Förbud mot orättvisa ändringar av leveransinnehållet, omarbetning

För mer information, se “Riktlinjer för främjande av rättvis underleverans inom informationstjänst- och programvaruindustrin[ja]” publicerad av Japanska ministeriet för ekonomi, handel och industri.

Vi kommer att förklara mer detaljerat om underleverantörspriset och leveransinnehållet, som ofta blir problem inom IT-industrin, nedan.

Beloppet för underleverantörspriset och betalningsdagen

Angående “beloppet för underleverantörspriset” är det förbjudet att orättvist fastställa ett belopp som är betydligt lägre än marknadspriset, eller att minska beloppet efter beställning trots att underleverantören inte är ansvarig.

Angående “betalningsdagen” måste den fastställas inom en så kort period som möjligt, inom 60 dagar från dagen då varorna mottogs (i fallet med tjänsteleverans, dagen då tjänsten tillhandahölls).

Angående “förseningsränta”, om huvudentreprenören försenar betalningen, måste de betala en förseningsränta på 14,6% per år till underleverantören från dagen 60 dagar efter mottagandet av varorna till betalningsdagen (se Fair Trade Commission-regler).

Mottagande och retur av varor etc.

Det är förbjudet för huvudentreprenören att vägra att ta emot beställda varor etc. trots att underleverantören inte har något ansvar.

Angående “returer” är det förbjudet för huvudentreprenören att returnera varor trots att underleverantören inte har något ansvar. Men om det upptäcks att det finns defekter i levererade varor som inte kunde upptäckas omedelbart efter mottagandet, kan de returneras inom 6 månader.

Oskäliga tjänsteförfrågningar och förbud mot ändring av leveransinnehåll

Det är förbjudet för huvudentreprenören att begära leverans av pengar, tjänster etc. som inte ingår i kontraktet från underleverantören, eller att låta underleverantören ändra eller göra om leveransinnehållet utan kostnad trots att underleverantören inte har något ansvar.

Om en huvudentreprenör bedöms ha brutit mot underleverantörslagen

Den japanska konkurrenskommittén (JFTC) kan, för att säkerställa rättvisa affärstransaktioner mellan huvudentreprenörer och underleverantörer, kräva rapporter om underleverantörsaffärer från båda parter och genomföra inspektioner på huvudentreprenörens arbetsplats när det anses nödvändigt (Japanska underleverantörslagen, artikel 9, stycke 1).

Om JFTC eller den japanska småföretagsbyrån (SME Agency) konstaterar att det har skett ett brott mot underleverantörslagen, kommer de att ge en rekommendation till den överträdande huvudentreprenören. Om JFTC ger en rekommendation kommer överträdelsens innehåll och företagets namn att offentliggöras på JFTC:s hemsida under rubriken “Lista över rekommendationer enligt underleverantörslagen”.

Om en huvudentreprenör bryter mot skyldigheten att överlämna skriftliga dokument till underleverantören eller skyldigheten att skapa och bevara dokument, eller om de vägrar att samarbeta med ovan nämnda undersökningar och inspektioner eller lämnar falska rapporter, kan de straffas med böter på upp till 500 000 yen.

Dessutom är straffbestämmelserna för brott mot underleverantörslagen dubbla, vilket innebär att inte bara den individ som begår överträdelsen kan straffas, utan även företaget kan straffas (Japanska underleverantörslagen, artiklarna 10, 11 och 12).

Konsultera en advokat om det finns risk för brott mot underleverantörslagen vid systemutveckling

Om det finns en risk att du bryter mot den japanska underleverantörslagen, kan du undvika en “rekommendation” från den japanska Fair Trade Commission genom att uppfylla vissa villkor och frivilligt rapportera överträdelsen innan kommissionen inleder en undersökning.

1. Du har frivilligt rapporterat överträdelsen innan Fair Trade Commission inleder en undersökning.
2. Du har redan upphört med överträdelsen.
3. Du har redan vidtagit nödvändiga åtgärder för att återställa den skada som överträdelsen har orsakat underleverantören.
4. Du planerar att vidta åtgärder för att förhindra att överträdelsen upprepas.
5. Du samarbetar fullt ut med undersökningen och vägledningen som Fair Trade Commission genomför.
(Notera) I det aktuella fallet där underleverantörsersättningen har minskats, har du återbetalat minst ett års belopp av den minskade ersättningen.

17 december 2008 (Heisei 20) – Japanska Fair Trade Commission “Om hanteringen av huvudentreprenörer som frivilligt rapporterar överträdelser av underleverantörslagen”

Som du kan se, för att undvika en rekommendation måste du uppfylla många villkor. Dessutom kan det vara nödvändigt att diskutera frågor som civilrättsligt skadestånd med underleverantören.

För att undvika olika problem relaterade till underleverantörslagen är det viktigt att snabbt vidta lämpliga åtgärder och konsultera en advokat med hög expertis.