Utländska och internationella exempel på lagstiftning kring ICO

ICO (Initial Coin Offering) är en term som används för att beskriva insamling av investeringskapital i utbyte mot att utfärda en ny kryptovaluta. Kryptovalutor är i grunden en teknologi som har uppstått tack vare en ny teknik kallad blockchain. Därför är både ICO som en finansieringsmetod och dess historia relativt ny, och lagstiftning är för närvarande en utmaning i många länder (för mer information om hur blockchain-tekniken stöder cirkulationen av kryptovalutor, se separat artikel).

https://monolith.law/blockchain/blockchain-technology[ja]

I denna artikel kommer vi att diskutera hur reglering av ICO skiljer sig mellan olika länder. Samtidigt kommer vi att överväga vilka utmaningar som den internationella gemenskapen och den globala ekonomin står inför när det gäller ICO, oavsett skillnader i nationella ståndpunkter.

Mönster för lagreglering av ICO

När vi kategoriserar lagregleringen av ICO i olika länder, inklusive Japan, kan vi dela in dem i följande fyra mönster:

1. Länder som förbjuder ICO helt och hållet
2. Länder som försöker reglera ICO genom att utvidga tillämpningsområdet för befintliga lagområden
3. Länder som bygger upp ett speciellt lagområde för att reglera ICO
4. Länder som inte har någon specifik reglering för ICO

Notera att Japan tillhör kategori (2). Därför, om man tar hänsyn till överensstämmelsen med befintliga lagområden, anses ICO vara lagligt i Japan. Men det betyder inte att man kan vara likgiltig för hur ICO regleras i andra länder, även när man genomför ICO i Japan. Detta beror på att ICO, på grund av dess natur, ofta samlar in investeringsfonder över gränserna online. I sådana fall kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till regleringen i de länder där köparna av den virtuella valutan (ofta kallad tokens i detta sammanhang) bor. Med tanke på dessa omständigheter, är det nödvändigt att vara uppmärksam på utvecklingen av utländska lagregleringar för att genomföra ICO lagligt.

Länder som förbjuder ICOs

Kina

Kina har en mycket negativ inställning till ICOs. I Kina betraktas ICOs som en grogrund för penningtvätt och liknande, och majoriteten av dem anses vara olagliga. På grund av detta har ICOs redan förbjudits helt i Kina.

Även om den kinesiska regeringen reglerar ICOs, gäller detta inte för Hongkong. I Hongkong accepteras ICOs så länge de följer de rätta procedurerna. Hongkongs ICO-regleringar reflekterar i stor utsträckning riktlinjerna från den amerikanska Securities and Exchange Commission, vilket innebär att de är baserade på en helt annan filosofi än resten av Kina.

Trots Kinas starka reglering av ICOs, vilket kan ses som en avvisande reaktion, lägger landet stor vikt vid teknisk utveckling av blockkedjeteknik som stöder kryptovalutacirkulationen som en del av sin nationella politik. Detta karaktäristiska drag av landet, där regeringen leder teknisk innovation men reglerar användningen av ny teknik med stark auktoritet, är fortfarande närvarande inom blockkedjejuridiken.

Sydkorea

Sydkorea har också förbjudit alla former av ICOs sedan 2017 på grund av oro för bedrägerier, marknadsmanipulation och penningtvätt. I Sydkorea är stora företag som Samsung Electronics, som driver den inhemska ekonomin, entusiastiska över att utveckla blockkedjeteknik. Dessutom har det varit en historia av aktiv tillgångsförvaltning med kryptovalutor. Denna situation, där politiska och ekonomiska steg inte är helt i takt, symboliserar Sydkoreas Fintech-situation. Till exempel har det funnits fall där ICOs som planerades inom landet genomfördes utomlands på grund av dessa regleringar. Kritiken att dessa ICO-regleringar kan hindra utvecklingen av Fintech-industrin är fortfarande stark, och det kommer att vara nödvändigt att fortsätta övervaka hur regleringarna kommer att förändras i framtiden.

Länder som försöker reglera ICO genom att utvidga tillämpningsområdet för befintliga lagområden

USA

I USA, enligt den amerikanska värdepapperslagen, anses ICO:er vara underlagda värdepapperslagens reglering om de inte har erhållit särskilt tillstånd. Detta innebär att tokens som emitteras genom ICO:er betraktas som “värdepapper” enligt värdepapperslagen, och ICO:er regleras utifrån ramverket för befintliga värdepappersinvesteringar.

För övrigt, i amerikansk rättsskipning, används följande fyra punkter, kända som Howey-testet, som kriterier för att avgöra om något kvalificerar som ett värdepapper. Ramverket är sådant att om alla fyra punkter uppfylls, anses det vara ett värdepapper, och det har framförts att detta även gäller för ICO:er.

1. Det är en investering av pengar. (Om det är en investering med kontanter eller inte)
   
2. Det finns en förväntan om vinst från investeringen. (Om det finns en förväntad avkastning på investeringen eller inte)
   
3. Investeringen av pengar är i ett gemensamt företag. (Om det är en investering i ett gemensamt företag eller inte)
4. All vinst kommer från ansträngningarna av en promotor eller tredje part. (Om vinsten genereras genom ansträngningar av en annan part eller inte)

För övrigt, under dessa kriterier, anses Bitcoin och Ethereum i USA inte vara värdepapper enligt lagen. Detta beror på att dessa kryptovalutor inte har en struktur där investeringar återvinns genom ansträngningar från det emitterande företaget, och det anses att de inte uppfyller krav 4 i Howey-testet. I fallet med kryptovalutor med en decentraliserad struktur, anses de inte vara värdepapper.

Singapore

Singapore har en historia av att främja övergången till ett kontantlöst samhälle med sin egen valuta, men det är också ett land som har visat en relativt försiktig inställning till ICOs. I Singapore regleras ICOs genom att behandla tokens som emitteras genom dem på samma sätt som värdepappersderivat. Dessutom, i fall där de bör betraktas som aktier enligt lag, är de underkastade samma lagstiftning som befintliga värdepapper.

Men Singapore har också den särskilda egenskapen att det finns lagstadgade bestämmelser för fall där tillämpningen av ovanstående regleringar undantas (till exempel när investeringsbeloppet är litet).

Schweiz

I Schweiz lägger man stor vikt vid att främja ICO-regleringar på ett sätt som inte hindrar utvecklingen av blockchain-industrin. Liksom USA och Singapore, strävar de efter att utvidga befintliga regler för finansiella produkter till ICOs, men de arbetar också med att klassificera tokens och ändra de lagar som ska tillämpas beroende på deras natur. Klassificeringen av tokens är som följer:

Detta tillvägagångssätt att skilja innehållet i lagar och regleringar som ska tillämpas på tokens baserat på dessa tre typer har antagits, men det är naturligtvis förväntat att tokens med egenskaper som uppfyller dessa typer samtidigt kommer att utfärdas i framtiden. Hur dessa gränsfall kommer att behandlas väntar på ackumulering av prejudikat.

Speciellt i Schweiz, där många huvudkontor för blockchain-relaterade företag över hela världen, inklusive Ethereum, samlas, är ICO redan mycket populärt. Med tanke på denna bakgrund förväntas de sträva efter att balansera regleringar medan de siktar på långsiktig utveckling av denna industri.

Tyskland

I Tyskland klassificeras innehållet i tokens som utfärdas genom ICO i tre huvudkategorier: de som kan betraktas som värdepapper (enligt den japanska “Securities Prospectus Act”), de som kan betraktas som tillgångar (enligt den japanska “Asset Investment Act”), och de som kan betraktas som aktier (enligt den japanska “Capital Investment Code”). Tanken är att tillämpa befintliga lagar på dessa. Om någon av dessa kategorier är tillämpliga, kan det finnas en skyldighet för ICO-utfärdaren att lämna in dokument som prospekt, baserat på de tillämpliga lagreglerna.

Notera att om tokens som utfärdas genom ICO kan betraktas som värdepapper eller inte, bestäms av om följande villkor uppfylls, enligt myndigheternas synpunkt:

• Det är möjligt att överföra dem och de kan handlas på marknaden
  
• De har rättigheter som liknar utdelningar, som medlemsrättigheter
  
• De har inte en användning som betalningsmedel, som kontanter
• Ägarens information bokförs med hjälp av blockkedjeteknik

Länder som bygger och reglerar speciella juridiska områden för ICO

Frankrike

I Frankrike har det sedan 2017, under ledning av den franska finansmarknadsmyndigheten, pågått ett arbete med att utveckla lagstiftningen kring kryptovalutor. I Frankrike försöker man nu utveckla lagstiftningen kring hur man genomför ICO, och direkt reglera “hur man genomför en laglig ICO”. Det som är särskilt utmärkande är att man har infört ett licenssystem som ger licenser till arrangörer av ICO, i ett försök att tillämpa en nationell kreditgaranti för ICO. Det är dock inte förbjudet att genomföra en ICO utan licens, vilket visar en inställning att försöka balansera marknadsutveckling och riskhantering.

Gibraltar

Gibraltar är också ett land som självständigt utvecklar lagstiftning för att reglera ICO. I denna lagstiftning anges regler som arrangörer av ICO bör följa för att förhindra brott som penningtvätt, och det finns också bestämmelser om skyldigheter att offentliggöra information.

Abu Dhabi

I Abu Dhabi utvecklas en egen rättslig regleringsram för ICO, med hänsyn till konfliktrisker som är unika för kryptovalutor, såsom systemfel. Här inkluderas åtgärder mot penningtvätt och konsumentskydd, samt företags skyldigheter i fråga om informationssäkerhet, som en del av regleringsinnehållet.

Länder som inte särskilt reglerar ICO

Vitryssland

Tidigare länder vi har tittat på har, till viss grad, försökt införa någon form av laglig reglering för ICO. Å andra sidan, i Vitryssland, finns det en rörelse att locka utländska företag genom att minimera regleringar för ICO, vilket står i kontrast till dessa länder.

I Vitrysslands fall sågs en intressant rörelse där en lag som legaliserar kryptovalutor och ICO uttryckligen utfärdades 2018. Med målet att locka IT-företag från hela världen, har politiken visat en lättnad i skattesystemet för gruvdrift, överföring och handel med kryptovalutor, samt undantag från visum under vissa villkor.

Emellertid har landet visat en rörelse för att reglera risken för att bedrägliga ICO, som utnyttjar okunnighet hos allmänna investerare, ska bli utbredda. Till exempel, genom att införa regleringar från ett konsumentskyddsperspektiv, såsom att ställa deltagandevillkor för köp av tokens och införa krav på ekonomiska resurser, utbildning och arbetslivserfarenhet för köp, strävar de efter att göra lockandet av utländska företag till en faktor som bidrar till utvecklingen av den inhemska ekonomin.