Lagregleringar gällande reklam- och marknadsföringsaktiviteter såsom 'stealth marketing' inom livsmedelssektorn

På senare år har internet utvecklats snabbt och blivit alltmer utbrett bland människor.

I takt med detta har användningen av sociala medier som Twitter, Facebook, Instagram och LINE ökat.

Med ökningen av sociala medier-användare har dessa plattformar blivit en kraftfull kanal för reklam och marknadsföring. Därför har vi sett en ökning av situationer där influencers använder sociala medier för att bedriva reklam och marknadsföringsaktiviteter.

Dessutom har videodelningssajter också spridits snabbt. Speciellt har antalet personer som laddar upp videor på YouTube och de som tittar på videor på YouTube ökat.

Av denna anledning har vi sett en ökning av situationer där YouTube används som en kanal för reklam och marknadsföring, till exempel när YouTubers laddar upp videor där de introducerar produkter.

I takt med att reklam och marknadsföringsaktiviteter på sociala medier och YouTube ökar, har “stealth marketing” (hädanefter kallat “stema”) blivit ett problem.

Även om det kan vara svårt att avgöra om stema är en reklam- eller marknadsföringsaktivitet utifrån, är det en form av reklam och marknadsföring och är därför föremål för lagstiftning om reklam och marknadsföring.

Även om vi generellt kallar det stema, eftersom innehållet i reklam- och marknadsföringsaktiviteter varierar, måste vi fokusera på innehållet i reklam- och marknadsföringsaktiviteterna och tänka på vilken typ av lagstiftning de är föremål för.

I denna artikel kommer vi att diskutera lagstiftningen om stema inom livsmedelssektorn.

https://monolith.law/corporate/medical-stealth-marketing-advertisement[ja]

Vad innebär reklamaktiviteter som Stema?

Under de senaste åren har ordet Stema börjat användas i vardagen, och jag tror att ni alla har hört ordet Stema minst en gång.

Men det verkar inte som att det finns så många som exakt förstår vad ordet Stema betyder.

Stema är en förkortning för Stealth Marketing, vilket innebär att man annonserar utan att konsumenterna märker att det är reklam.

Det engelska ordet “stealth” har betydelser som hemlighet, konfidentialitet och att gömma sig.

Stema kallas Stealth Marketing eftersom det innebär att man genomför reklamaktiviteter utan att tydligt visa för konsumenterna att det är reklam.

Det finns också ett engelskt ord, “undercover”, som är nästan synonymt med “stealth”.

Detta engelska ord “undercover” används ibland, och det kallas inte Stealth Marketing, utan Undercover Marketing.

Faktum är att konceptet Stema kan delas in i följande två stora koncept:

1. “Förklädd typ” där en företagare själv eller någon som har fått ekonomisk ersättning från en företagare postar recensioner på recensionssajter, men får det att verka som om en ren tredje part (konsumenter etc.) postar recensioner.
2. “Fördold förmånsmodell” där företagaren ger ekonomiska fördelar till en tredje part (influencers, YouTubers, etc.) för att göra reklam eller marknadsföring av produkter eller appar, men inte visar detta faktum.

I samband med reklamaktiviteter som Stema som utförs av influencers och YouTubers, är det främst koncept 2 ovan som blir ett problem.

Därför kommer jag att fokusera på Stema i koncept 2 nedan och förklara det.

https://monolith.law/reputation/stealth-marketing-delete[ja]

Vilka typer av reklam- och marknadsföringsaktiviteter finns det inom livsmedelssektorn?

Vad menar vi specifikt när vi talar om reklam- och marknadsföringsaktiviteter inom livsmedelssektorn?

När vi talar om reklam- och marknadsföringsaktiviteter inom livsmedelssektorn, tänker många människor på fall där influencers eller YouTubers presenterar en viss matprodukt enbart för att den är god.

Till exempel, ett fall där de introducerar en viss typ av nudlar i en kopp som är mycket goda och som säljs av företaget XX.

Men, omfattningen av reklam- och marknadsföringsaktiviteter inom livsmedelssektorn är överraskande bred och inkluderar inte bara presentationer av mat baserat på smak, utan också reklam- och marknadsföringsaktiviteter relaterade till så kallade hälsokostprodukter som fokuserar på hälsa.

Allmänna lagbestämmelser om stealth marketing

En lag som kan tänkas vara relevant för stealth marketing är den japanska lagen om otillbörliga gåvor och vilseledande presentationer (härefter kallad “Gåvopresentationslagen”).

Vad innebär Gåvopresentationslagen?

Gåvopresentationslagen är en lag som strängt reglerar vilseledande presentationer av varors och tjänsters kvalitet, innehåll, pris etc. Den begränsar också det högsta beloppet för gåvor för att förhindra överdriven distribution av sådana, allt i syfte att skydda konsumenternas möjlighet att självständigt och rationellt välja bättre varor och tjänster.

Frågor som rör Gåvopresentationslagen inkluderar missförstånd om överlägsenhet (Artikel 5, punkt 1 i Gåvopresentationslagen) och missförstånd om fördelar (Artikel 5, punkt 2 i Gåvopresentationslagen).

För mer detaljerad information om allmänna lagbestämmelser om stealth marketing, inklusive Gåvopresentationslagen, vänligen hänvisa till följande artikel.

https://monolith.law/corporate/stealth-marketing-youtuber[ja]

Om specifika lagregleringar för reklam- och marknadsföringsaktiviteter som Stema inom livsmedelssektorn

Specifika lagregleringar för reklam- och marknadsföringsaktiviteter som Stema inom livsmedelssektorn innefattar främst frågor kring relationen till ‘Japanese Health Promotion Law’ (Japans lag om hälsofrämjande) när det gäller hälsokostprodukter.

I det följande kommer vi att förklara lagregleringar enligt ‘Japanese Health Promotion Law’ (Japans lag om hälsofrämjande) i samband med reklam- och marknadsföringsaktiviteter för hälsokostprodukter.

Syftet med den japanska hälsofrämjandelagen

Först och främst, vad är syftet med den japanska hälsofrämjandelagen?

Syftet med den japanska hälsofrämjandelagen definieras i artikel 1 i lagen.

(Syfte)

Artikel 1: Denna lag syftar till att fastställa grundläggande frågor om en omfattande främjande av folkhälsan, med tanke på att betydelsen av att främja folkhälsan ökar avsevärt i vårt land på grund av den snabba åldrande befolkningen och förändringar i sjukdomsstrukturen. Lagen syftar också till att vidta åtgärder för att förbättra folkets näring och andra åtgärder för att främja folkhälsan, och därigenom strävar efter att förbättra folkhälsan.

Artikel 1 i den japanska hälsofrämjandelagen

Den japanska hälsofrämjandelagen syftar till att fastställa grundläggande frågor om en omfattande främjande av folkhälsan, samt att vidta åtgärder för att förbättra folkets näring och andra åtgärder för att främja folkhälsan, och därigenom strävar efter att förbättra folkhälsan.

För att uttrycka det enkelt, är syftet med den japanska hälsofrämjandelagen att främja folkhälsan.

Förbud mot överdriven framställning

Innehåll i förbudet mot överdriven framställning

I den japanska “Hälsopromotionslagen” (Health Promotion Act) förbjuds överdriven framställning i artikel 65.

(Förbud mot överdriven framställning)

Artikel 65 Ingen person får, när de annonserar eller på annat sätt presenterar en produkt för försäljning som mat, göra en framställning som avsevärt skiljer sig från verkligheten, eller göra en framställning som avsevärt kan vilseleda människor, angående effekterna av att bevara och främja hälsa och andra frågor som fastställs i kabinettsorder (hänvisade till som “hälsobevarande och främjande effekter etc.” i nästa paragraf).
2 När premiärministern ska fastställa, ändra eller upphäva en kabinettsorder enligt föregående paragraf, måste han eller hon först rådfråga hälsoministern.

Artikel 65 i Hälsopromotionslagen

Till exempel, om en influencer eller YouTuber gör en framställning som avsevärt skiljer sig från verkligheten, eller gör en framställning som avsevärt kan vilseleda människor, angående effekterna av att bevara och främja hälsa genom mat, skulle detta vara ett brott mot artikel 65 i Hälsopromotionslagen.

Ett exempel på ett fall som kan anses bryta mot artikel 65 i Hälsopromotionslagen är att göra reklamaktiviteter som “Om du äter denna mat kommer du inte att få coronaviruset, det förebygger coronaviruset”, trots att det inte finns någon sådan effekt i verkligheten.

Personer som omfattas av förbudet mot överdriven framställning

I ovan nämnda artikel 65, paragraf 1 i Hälsopromotionslagen, är inte regleringens målgrupp begränsad, eftersom det anges som “ingen person”.

Därför inkluderar regleringens målgrupp alla som “annonserar eller på annat sätt presenterar en produkt för försäljning som mat”.

Detta innebär att inte bara företag som har begärt stealth marketing, utan även influencers och YouTubers som har deltagit i stealth marketing-aktiviteter, kan anses vara inom ramen för regleringen av Hälsopromotionslagen.

Detta är en punkt som kräver uppmärksamhet, eftersom det skiljer sig från den japanska “Lagen om utställning av premier och gåvor” (Premiums and Gifts Display Act), som reglerar leverantörer av produkter och tjänster.

Åtgärder vid överträdelse av den japanska hälsofrämjandelagen

Enligt paragraf 65, stycke 1 i den japanska hälsofrämjandelagen (Health Promotion Law), om någon överträder lagen genom att göra överdrivna påståenden, föreskrivs följande i paragraf 66, stycke 1 i samma lag:

(Rekommendationer etc.)

Paragraf 66: Premiärministern eller guvernören i en prefektur kan, om det finns någon som har gjort en överträdelse enligt paragraf 65, stycke 1, och det finns en risk att detta kan ha en betydande inverkan på folkhälsan och korrekt information till allmänheten, rekommendera att den personen vidtar nödvändiga åtgärder i samband med det påståendet.

Den japanska hälsofrämjandelagen, paragraf 66, stycke 1

Om någon inte följer rekommendationerna enligt paragraf 66, stycke 1 i den japanska hälsofrämjandelagen, föreskrivs följande i paragraf 66, stycke 2 i samma lag:

2 Premiärministern eller guvernören i en prefektur kan, om någon som har mottagit en rekommendation enligt föregående stycke utan giltig anledning inte vidtar de åtgärder som rekommendationen gäller, beordra den personen att vidta de åtgärder som rekommendationen gäller.

Den japanska hälsofrämjandelagen, paragraf 66, stycke 2

Och om någon inte följer en order att vidta åtgärder enligt paragraf 66, stycke 2 i den japanska hälsofrämjandelagen, föreskrivs följande i paragraf 71 i samma lag:

Paragraf 71: Den som överträder en order enligt paragraf 66, stycke 2, ska straffas med fängelse i högst sex månader eller böter på högst en miljon yen.

Den japanska hälsofrämjandelagen, paragraf 71

Med andra ord, om någon överträder paragraf 65, stycke 1 i den japanska hälsofrämjandelagen, kommer en rekommendation att ges att vidta nödvändiga åtgärder. Om rekommendationen inte följs frivilligt, kommer en order att ges att vidta de åtgärder som rekommendationen gäller. Om ordern inte följs, kommer straffet att vara fängelse i högst sex månader eller böter på högst en miljon yen.

Sammanfattning

Vi har nu gått igenom lagstiftningen kring användningen av stealth marketing inom livsmedelssektorn.

Stealth marketing inom livsmedelssektorn kan inte bara bryta mot den japanska lagen om presentation av premier, utan det finns också en risk att den strider mot den japanska hälsofrämjandelagen. Därför måste företag som anlitar influencers eller YouTubers för stealth marketing, samt influencers och YouTubers som utför sådana reklam- och marknadsföringsaktiviteter, vara försiktiga så att de inte bryter mot dessa lagar.

Dessutom finns det en risk att konsumenter kan lida allvarlig skada om de köper och äter livsmedel på grund av olaglig reklam och marknadsföring.

Det är viktigt att inte bara företag som anlitar influencers eller YouTubers för stealth marketing, utan också influencers och YouTubers som utför sådana reklam- och marknadsföringsaktiviteter, har korrekt kunskap om stealth marketing inom livsmedelssektorn.

Angående lagstiftningen kring stealth marketing inom livsmedelssektorn krävs juridisk kunskap och professionell bedömning, så om du vill veta mer, rekommenderar vi att du konsulterar en advokatbyrå.