Detaljerad förklaring av återbetalning av insatser i ett japanskt kommanditbolag enligt japansk bolagsrätt

I Japan erbjuder en “Godo Kaisha” (合同会社), som är definierad enligt japansk bolagslag, större flexibilitet i organisationens design och drift jämfört med ett aktiebolag. På grund av denna flexibilitet har användningen av Godo Kaisha ökat bland olika typer av företag på senare år. En viktig aspekt av denna flexibilitet är systemet för “återbetalning av insatser”, som tillåter medlemmar att begära återbetalning av hela eller delar av det insatta kapitalet samtidigt som de behåller sin ställning i företaget. I ett aktiebolag tillämpas “kapitalbevarandeprincipen” för att skydda borgenärer, vilket innebär att aktieägare i princip inte kan begära direkt återbetalning av insatser från företaget. Aktieägare återfår sitt insatta kapital genom att överlåta sina aktier till en tredje part. Å andra sidan erbjuder Godo Kaisha ett alternativt sätt för medlemmar att återfå kapital, men detta är inte obegränsat tillåtet. Systemet för återbetalning av insatser är underkastat mycket strikta procedurregler enligt japansk bolagslag för att balansera medlemmarnas intressen med skyddet av företagets borgenärer. I denna artikel kommer vi att detaljerat förklara den rättsliga ramen för återbetalning av insatser i en Godo Kaisha enligt japansk bolagslag, inklusive kraven, de specifika procedurerna och de rättsliga konsekvenserna vid brott mot dessa procedurer, baserat på lagtexten.

Den juridiska definitionen och betydelsen av återbetalning av insatser i ett japanskt Kommanditbolag (合同会社)

Enligt artikel 624, paragraf 1 i Japans bolagslag (会社法) har en delägare i ett Kommanditbolag (持分会社) rätt att begära återbetalning av redan gjorda insatser från bolaget. Denna “återbetalning av insatser” avser en situation där en delägare i ett Kommanditbolag, utan att förlora sin ställning som delägare, begär att bolaget återbetalar hela eller delar av de pengar eller andra tillgångar som tidigare har satts in. Detta är ett begrepp som skiljer sig tydligt från “återbetalning av andelar vid utträde” (enligt Japans bolagslag artikel 611), vilket innebär att en delägare får tillbaka värdet av hela sin andel när de lämnar bolaget.

Källan till återbetalning av insatser är inte bolagets vinstutdelning, som fördelas från bolagets vinster, utan snarare det kapital som delägarna har bidragit med. Specifikt betalas det från bolagets balansräkning, antingen från kontot för aktiekapital eller från kontot för överkursfond. Anledningen till att detta system finns är djupt kopplat till naturen av andelarna i ett Kommanditbolag. Till skillnad från aktier i ett aktiebolag, har andelar i ett Kommanditbolag generellt ingen marknadslikviditet, och deras överföring kräver ofta samtycke från de andra delägarna, vilket innebär att de är betydligt mindre likvida. Därför kan inte delägarna i ett Kommanditbolag enkelt anta en exitstrategi som att sälja sina andelar på aktiemarknaden för att återvinna det investerade kapitalet. Systemet för återbetalning av insatser fungerar som en viktig mekanism för att juridiskt garantera delägarna i ett sådant slutet och personligt förbundet Kommanditbolag möjligheten att återvinna sitt insatta kapital.

Två huvudsakliga juridiska krav som styr återbetalning av insatser under japansk bolagsrätt

Återbetalning av insatser är inte bara en rättighet för bolagsmedlemmarna utan också en handling som minskar företagets finansiella grund, vilket skapar ett behov av att skydda intressena hos bolagets borgenärer. Därför har japansk bolagsrätt infört två strikta juridiska krav för att genomföra återbetalning av insatser.

Första kravet: Minskning av insatsvärdet genom ändring av bolagsordningen

För det första, som det mest grundläggande förutsättningen, stipulerar artikel 632, stycke 1 i japansk bolagsrätt att medlemmar i ett kommanditbolag inte kan begära återbetalning av insatser, förutom i fall där bolagsordningen ändras för att minska värdet på medlemmens insats. Detta innebär att återbetalning av insatser inte bara är en enkel penningöverföring mellan medlem och bolag, utan en officiell handling inom organisationsrätten som innefattar en ändring av bolagets grundläggande regler, bolagsordningen.

Enligt artikel 637 i japansk bolagsrätt krävs i princip samtycke från samtliga bolagsmedlemmar för att ändra ett kommanditbolags bolagsordning. Det är dock möjligt att lindra detta krav genom att införa en särskild bestämmelse i bolagsordningen. Detta principiella krav på samtycke från samtliga medlemmar ger handlingen att återbetala insatser en betydande betydelse i bolagsstyrningen. Om en medlem önskar återbetalning av sin insats, men inte får samtycke från alla andra medlemmar, kan den nödvändiga ändringen av bolagsordningen inte genomföras, vilket i praktiken ger varje medlem en vetorätt mot andra medlemmars kapitaluttag. Denna mekanism fungerar som ett kraftfullt skydd för att förhindra att en del av medlemmarna ensidigt ändrar bolagets kapitalstruktur och skadar intressena hos andra medlemmar, särskilt minoritetsmedlemmar.

Andra kravet: Finansieringsreglering och begränsning av överskottsfonder

För det andra, efter att ha uppfyllt det procedurmässiga kravet på ändring av bolagsordningen, finns det en strikt övre gräns för det belopp som kan återbetalas baserat på bolagets finansiella situation. Artikel 632, stycke 2 i japansk bolagsrätt fastställer att det bokförda värdet av pengar eller annat som överlämnas till medlemmarna genom återbetalning av insatser (återbetalningsbeloppet för insatsen) inte får överstiga det lägre av följande två belopp:

1. Överskottsfonderna i bolaget på den dag då återbetalning av insatsen begärs
2. Det belopp som medlemmens insatsvärde har minskats med genom ändring av bolagsordningen

Det som avses med “överskottsfonder” är inte bara en enkel summa av “kapitalöverskott + vinstöverskott” utan ett belopp som beräknas enligt metoder fastställda i bolagsräkenskapsreglerna (se artikel 632, stycke 2 i japansk bolagsrätt). Denna dubbla begränsning är en kärnreglering för att säkerställa skyddet för borgenärer och rättvisa mellan medlemmarna. Att sätta en övre gräns vid överskottsfonderna syftar till att förhindra att bolagets nettoförmögenhet sjunker under kapitalbeloppet (så kallad kapitalförlust) genom återbetalning, och att upprätthålla bolagets finansiella grund för att skydda alla bolagets borgenärer. Å andra sidan garanterar att sätta en övre gräns vid det belopp som insatsvärdet har minskats med genom ändring av bolagsordningen att den finansiella handlingen av återbetalning exakt motsvarar den organisationsrättsliga handlingen av ändring av bolagsordningen, och spelar en roll i att förhindra att tillgångar ogrundat flyter ut till specifika medlemmar enligt bolagsordningen.

Specifika förfaranden vid minskning av aktiekapitalet

Beslut om kapitalminskning

När återbetalning av insatser som har bokförts som “aktiekapital” i redovisningen är aktuellt, blir förfarandet mer komplicerat. I dessa fall innebär återbetalningen av insatserna en process som kallas “minskning av aktiekapitalets belopp” (kapitalminskning) enligt artikel 626 i den japanska bolagslagen. Förfarandet för kapitalminskning i ett kommanditbolag är utformat med högsta prioritet på skyddet av borgenärerna och kräver att man följer strikta steg.

Först och främst fattas beslut om kapitalminskning, om inte bolagsordningen föreskriver annat, genom en majoritet av de verkställande bolagsmännens röster.

Därefter följer det mest tidskrävande och viktiga förfarandet, som är “förfarandet för borgenärsskydd” enligt artikel 627 i den japanska bolagslagen. Detta förfarande ger borgenärerna möjlighet att invända mot att bolagets kapital, som är deras slutliga säkerhet, minskas. Specifikt måste bolaget vidta följande åtgärder:

Offentliggörande i officiella tidningen

Bolaget måste offentliggöra i den japanska officiella tidningen att aktiekapitalets belopp kommer att minskas och att borgenärer har möjlighet att invända inom en viss period på minst en månad. Om “beloppet för återbetalning av andelar överstiger det belopp som beräknas som bolagets nettoförmögenhet enligt metoder fastställda av Justitieministeriets förordning” blir perioden minst två månader, och offentliggörandet i den officiella tidningen kan inte utelämnas (artikel 635, stycke 2, undantag och stycke 3). Ett exempel på en sådan offentliggörande är följande:

Offentliggörande av minskning av aktiekapitalets belopp
Vårt bolag har beslutat att minska aktiekapitalets belopp med ●●● miljoner yen. Borgenärer som har invändningar mot detta beslut ombeds att framföra dessa inom en månad från dagen efter att denna offentliggörande publicerats.
Reiwa (2023) år ●● månad ●● dag
Tokyo, Chuo-ku, Ginza ●-chome ●-ban ●-go
Kommanditbolaget ●●●●
Verkställande bolagsman Shiokome Tarou

Individuell uppmaning

Förutom offentliggörandet i den officiella tidningen måste bolaget skicka en individuell uppmaning med samma innehåll till alla borgenärer som bolaget känner till. Om ett bolag som har fastställt en annan metod för offentliggörande än i den officiella tidningen (till exempel publicering i en dagstidning eller elektronisk offentliggörande) i sina bolagsordningar, och gör en sådan offentliggörande i kombination med offentliggörandet i den officiella tidningen (så kallad dubbel offentliggörande), kan bolaget undvika att skicka individuella uppmaningar.

Borgenärers invändningar

Om en borgenär framför en invändning måste bolaget antingen betala skulden till borgenären, erbjuda lämplig säkerhet eller överföra tillräcklig egendom till ett förtroendebolag för betalning, innan bolaget kan fortsätta med kapitalminskningsförfarandet.

Ikraftträdande av kapitalminskningens effekt

Till skillnad från aktiebolag träder kapitalminskningens effekt för ett kommanditbolag inte i kraft på ett godtyckligt datum som bolaget bestämmer. Artikel 627, stycke 6 i den japanska bolagslagen fastställer att effekten uppstår den dag då alla förfaranden för borgenärsskydd har slutförts. Detta avser vanligtvis den tidpunkt då perioden för borgenärernas invändningar har löpt ut och alla invändningar har hanterats. Efter att effekten har trätt i kraft måste bolaget genomföra en registrering av ändringen av aktiekapitalets belopp hos juridiska byrån. Denna serie av offentliga och tidskrävande förfaranden har effekten att det i praktiken begränsar hur ofta ett kommanditbolag kan ändra sitt aktiekapital. Detta säkerställer kapitalets stabilitet genom en procedurbörda snarare än en absolut juridisk förbud, vilket är en annan strategi än den som används för aktiebolag.

Jämförelse av kapitalstrukturer mellan aktiebolag och kommanditbolag i Japan

För att förstå de unika egenskaperna hos kommanditbolagets system för återbetalning av insatser är det effektivt att jämföra det med aktiebolagets kapitalstruktur. I ett aktiebolag tillämpas “principen om kapitalbevarande” strikt för att säkra företagets tillgångar och skydda borgenärerna. Detta innebär att det kapital som aktieägarna har betalat in vid bolagets grundande måste bevaras som en finansiell grund för företaget och får i princip inte återbetalas till aktieägarna. Huvudsakliga sättet för aktieägare att återfå sitt investerade kapital är genom att sälja sina aktier till en tredje part.

I kontrast till detta kan kommanditbolagets system beskrivas som “procedurmässigt flexibelt”. Kapitalåterbetalning är möjlig, men för detta krävs samtycke från samtliga delägare, finansiering inom ramen för överskottskapital och, om det innebär en minskning av kapitalet, strikta borgenärsbeskyddsåtgärder som måste följas. Denna skillnad speglar de olika karaktärerna hos de två organisationsformerna. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna i deras kapitalstrukturer.

Rättsliga konsekvenser av förfarandefel: Anställdas ansvar för affärsförvaltning under japansk bolagsrätt

De strikta procedurer som japansk bolagsrätt föreskriver för återbetalning av insatser stöds av kraftfulla verkställighetsmekanismer för att säkerställa efterlevnad. Kärnan i dessa mekanismer är ansvaret för affärsförvaltande anställda som fastställs i artikel 636 i japansk bolagsrätt.

Enligt denna artikel, om ett aktiebolag bryter mot kapitalresursregleringen (som även tillämpas på återbetalning av insatser enligt japansk bolagsrätt artikel 635) genom att utföra en återbetalning av insatser, är den anställde som utförde återbetalningsåtgärden solidariskt ansvarig tillsammans med den anställde som mottog återbetalningen, att betala tillbaka det olagligt återbetalade beloppet till bolaget. Detta ansvar sträcker sig inte bara till bolaget utan även till den affärsförvaltande anställdas personliga tillgångar.

Särskilt anmärkningsvärt är att bevisbördan för detta ansvar är omvänd. Det innebär att den affärsförvaltande anställda inte kan undgå ansvar om de inte kan bevisa att de inte varit oaktsamma i utförandet av sina arbetsuppgifter. Detta är en presumtion om vårdslöshet och utgör en mycket tung börda för den affärsförvaltande anställda. Dessutom kan detta ansvar i princip inte undantas, och även om det finns samtycke från alla aktieägare, är undantag endast tillåtna upp till beloppet av överskottet vid tidpunkten för den olagliga återbetalningen, vilket är en strikt begränsning. Denna bestämmelse om personligt ansvar fungerar som en sista utpost för att säkerställa effektiviteten i kreditskyddssystemet. Affärsförvaltande anställda som fattar beslut om förvaltning ges en stark motivation att själva verifiera att de juridiska procedurerna har följts noggrant när de utför återbetalningar av insatser, vilket spelar en viktig roll i att förhindra lättvindig kapitalflykt.

Sammanfattning

Återbetalningssystemet för insatser i ett japanskt kommanditbolag enligt japanska bolagslagen erbjuder flexibilitet för återvinning av investerat kapital till bolagsmännen, men är samtidigt föremål för mycket strikta juridiska discipliner. Förfarandet består av flera steg: ändring av bolagsordningen som kräver samtycke från alla bolagsmän, reglering av finansiella resurser för att upprätthålla företagets ekonomiska grund, samt, i händelse av en minskning av aktiekapitalet, en tidskrävande och kostsam process för att skydda borgenärerna. Om något av dessa steg försummas kan återbetalningen bli olaglig, och de affärsverkställande bolagsmännen kan bli personligt ansvariga gentemot bolaget. Därför är det avgörande att noggrant förstå bestämmelserna i bolagslagen och följa förfarandena noggrant när man överväger återbetalning av insatser.

Monolith Law Office har en omfattande meritlista inom japansk bolagsrätt och erbjuder specialiserade juridiska tjänster till ett stort antal klienter, både inom och utanför Japan. Vi har djupgående kunskap och erfarenhet av komplexa kapitalstrukturändringar, inklusive etablering och drift av kommanditbolag, samt återbetalning av insatser och kapitalminskning. Vår byrå har flera experter som är engelsktalande och kvalificerade utländska advokater, vilket möjliggör smidig kommunikation och säkerställer att våra klienter fullt ut följer japanska regleringar och uppnår sina strategiska mål i en internationell affärsmiljö.