Är fotografering och publicering utan tillstånd lagligt tillåtet? En förklaring av fyra diskussionspunkter

På evenemangsplatser och turistdestinationer stöter man ofta på skyltar och meddelanden som säger “Fotografering och filmning är förbjudet”. Vad är grunden för sådana förbud? Och om du vid en konsert blir ombedd att lämna ifrån dig din kamera eller radera bilder, måste du då följa dessa krav?

Här förklarar vi i vilken utsträckning fotografering och delning av bilder och videor på sociala medier är tillåtet, om du inte har fått förhandstillstånd från arrangören eller platsens förvaltare.

Finns det en laglig grund för förbud mot fotografering och inspelning?

De lagliga grunderna för att förbjuda fotografering och inspelning kan omfatta fyra huvudområden: ‘japanska upphovsrätten och närstående rättigheter’, ‘japanska rätten till eget porträtt och publicitetsrätt’, ‘rätten att förvalta en anläggning’ och ‘avtal’.

Upphovsrätt och närstående rättigheter

Det vanligaste skälet till att fotografering och inspelning är förbjudet är upphovsrätten. På teatrar, konserter och konstutställningar uppstår ofta frågor om upphovsrätt, och ofta har uppträdande artister närstående rättigheter.

Upphovsrätt är den rättighet som skaparen av ett verk har, vilket ger dem möjligheten att bestämma hur verket får användas. Upphovsrätten är en form av immateriell rättighet och ger juridiskt skydd så att verket inte kan användas av andra utan tillstånd.

Om det är fråga om ett upphovsrättsskyddat verk, kan man inte fotografera det utan tillstånd. Enligt upphovsrättslagen är det förbjudet att kopiera ett verk utan tillstånd, vilket inkluderar att fotografera verket för att skapa en kopia. Därför kan fotografering av ett verk utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd innebära ett brott mot upphovsrättslagen.

Närstående rättigheter är de rättigheter som ges till personer som inte är skapare av ett verk men som har bidragit till dess spridning. Till exempel erkänns närstående rättigheter för artister och skivproducenter.

När det gäller inspelning av musik och andra ljudverk blir närstående rättigheter relevanta. För en musikframförande måste man få tillstånd inte bara från upphovsrättsinnehavaren utan också från de personer som har närstående rättigheter till framförandet.

Det finns undantag, såsom när upphovsrätten har löpt ut för gamla mästerverk (upphovsrätten skyddar i princip ett verk i 70 år efter upphovspersonens död). Dessutom säger upphovsrättslagen i artikel 30 att “det är tillåtet att kopiera ett verk för privat bruk, som inte är avsett för arbete, inklusive översättning, arrangemang, omformning och bearbetning för samma ändamål”, vilket innebär att “kopiering för privat bruk” är tillåten.

Referens: Kulturbyrån | Om upphovspersonens rättigheter och skyddsperiod[ja]

Dessutom är det i allmänhet fritt att fotografera och filma konstverk och arkitektoniska verk (offentlig konst) som är permanent placerade utomhus, enligt upphovsrättslagen artikel 46.

Relaterad artikel: Är det tillåtet att olovligen fotografera och offentliggöra någon annans egendom?[ja]

Rättigheter till porträtt och publicitet

Nästa fråga gäller “porträtträttigheter”. Porträtträttigheter innebär rätten att inte utan sitt eget medgivande bli fotograferad eller få sitt utseende offentliggjort.

Eftersom ett porträtt är en symbol för en persons personlighet, har individen rätten att inte få sin bild olovligt använd, vilket härstammar från “personlighetsrättigheter” (Högsta domstolens beslut den 2 februari 2012). Det betyder dock inte att varje fotografering av en annan person automatiskt leder till en kränkning av porträtträttigheterna.

Bedömningen varierar beroende på var fotograferingen sker. På platser som turistattraktioner eller evenemangsarenor, där det kan förutses att fotografering kommer att ske, blir det svårare att göra gällande en kränkning av porträtträttigheter om man råkar komma med på en bild. Dessutom, om bilden är suddig och personen inte kan identifieras, anses det inte vara en kränkning av porträtträttigheterna.

Å andra sidan syftar “publicitetsrätten” till rätten för en känd person att ensam ha kontroll över det ekonomiska värdet som uppstår från deras namn eller porträtt, vilket kan attrahera kunder. Till exempel, om en person fotograferar en kändis under ett offentligt evenemang för sitt eget nöje, är det osannolikt att det skulle utgöra en kränkning av rättigheterna. Det bör dock sägas att det är en fråga om goda seder att upprätthålla en viss måttfullhet.

Relaterad artikel: Förklaring av standarder och process för skadeståndskrav vid kränkning av porträtträttigheter[ja]

Anläggningsförvaltningsrätt

“Anläggningsförvaltningsrätt” är en rättighet som juridiskt erkänns för ägare eller förvaltare av byggnader och mark. Den ger dem till exempel rätten att förbjuda störande beteenden inom anläggningen och att begära att besökare som beter sig störande lämnar platsen. När det görs ett utrop i anläggningen som säger “Vänligen avstå från fotografering då det stör andra besökare och påverkar framförandet”, baseras detta på anläggningsförvaltningsrätten.

Problemet med att fotografera mat i restauranger och liknande är inte begränsat till evenemangsplatser och turistdestinationer, men det är ofta svårt att avgöra om det föreligger en rättighetsintrång.

I rättsfall har det fastställts att offentliga anläggningar som används för möten och liknande, på grund av deras offentliga karaktär, i princip ska vara fritt tillgängliga för medborgare och invånare. Samtidigt erkänns förvaltarens anläggningsförvaltningsrätt.

Å andra sidan, i privata anläggningar, erkänns en obegränsad anläggningsförvaltningsrätt. Som en del av denna rättighet är det till exempel möjligt att “förbjuda fotografering inom anläggningen”, och om någon fotograferar utan tillstånd, anses det vara en kränkning av anläggningsförvaltningsrätten.

Kontrakt & Villkor

Att köpa biljetter till evenemang eller föreställningar innebär i grunden att man ingår ett “kontrakt”. Vanligtvis innebär det att man genom att köpa biljetten samtycker till villkoren som anges på baksidan av biljetten, och därmed ingår ett avtal för att få tillträde till evenemanget.

I dessa villkor kan det finnas bestämmelser om förbud mot fotografering. Om man till exempel vid köp av biljetter online klickar på en knapp som säger “Köp med godkännande av villkoren”, och därmed ger ett tydligt samtycke, ökar sannolikheten att samtycket till en klausul om förbud mot olovlig fotografering anses giltigt.

Om det vid ingången till evenemanget tydligt står “Fotografering förbjuden” och man ser detta medan man går in, kan det anses att det finns en överenskommelse om att inte fotografera. Om det finns en giltig överenskommelse om fotoförbud, är det principen att man ska följa detta.

Å andra sidan, även om det finns en giltig överenskommelse om att fotografering är tillåten, kan det uppstå frågor om i vilken omfattning och under vilka villkor tillståndet gavs. Bara för att fotografering är tillåten innebär det inte att alla handlingar relaterade till fotografering är tillåtna.

Publicering av foton och videor utan tillstånd

Det finns fyra huvudsakliga rättsliga grunder för att förbjuda fotografering och inspelning, men vad händer när man publicerar och använder sådant material på nätet?

Upphovsrätt och rätt till eget bild och publicitet

Upphovsrätten reglerar publiceringen. Om man delar innehåll endast med en begränsad grupp vänner på sociala medier kan det anses vara privat kopiering eller så kallad “tolerant användning” som kan vara tillåten. Men om man publicerar upphovsrättsskyddat material på Twitter eller i en blogg blir det en offentlig sändning, vilket kan leda till upphovsrättsintrång.

Rätten till eget bild och publicitet kan också bli en juridisk fråga. Om en person är identifierbar i en bild och bilden inte redigeras för att göra personen oigenkännlig, kan det leda till en stämning för intrång i rätten till eget bild.

Relaterad artikel: Kriterier och process för skadeståndskrav vid intrång i rätten till eget bild[ja]

Rättigheter till fastighetsförvaltning

Angående rättigheter till fastighetsförvaltning finns det ett fall där Byodoin-templet (beläget i Uji, Kyoto prefektur) krävde att en leksaksföretag skulle stoppa försäljningen av pussel som använde bilder av Phoenix Hall utan tillstånd.

Byodoin-templet förbjuder kommersiellt bruk av bilder tagna inom tempelområdet och detta anges tydligt i broschyrer som delas ut till besökare. Det finns också en relativt liten notis i den digitala broschyren som säger “Det är förbjudet att använda bilder tagna inom templet i kommersiellt syfte”. Eftersom det inte fanns några andra framträdande varningar, var frågan om leksaksföretaget hade gått med på villkoren, men med tanke på tidigare rättsfall verkade det vara svårt att begränsa användningen av bilder med fastighetsförvaltningsrättigheter.

I rättsfall har det funnits exempel där försäljning av böcker och rullar som använder bilder av hemliga buddhastatyer, som normalt inte är öppna för allmänheten och bara kan ses en gång vart sextionde år, har stoppats på grund av att det ansågs kränka religiösa personlighetsrättigheter (Tokushima District Court, dom den 20 juni 2018). I fallet med Phoenix Hall kunde man också ha argumenterat för kränkning av religiösa personlighetsrättigheter eftersom bilderna skars upp, men till slut kom man fram till en förlikning i Kyoto District Court den 12 oktober 2020, där leksaksföretaget lovade att förstöra 328 lagerenheter och inte sälja produkter som använder bilder av Byodoin-templet utan tillstånd i framtiden, och Byodoin-templet gick med på att betala cirka 170 000 yen för bortskaffningskostnaderna.

Avtal och regler

Om obehörig fotografering eller senare användning av fotograferat material uttryckligen är förbjudet, kan överträdelsen bli föremål för skadeståndskrav. Men om förbudet inte är uttryckligen angivet, kan man inte begära att publiceringen stoppas genom rättsliga åtgärder som “krav på avtalsuppfyllande”.

Till exempel, vid en konsert kan upphovsrättsinnehavaren kräva att obehörigt material förstörs enligt “rätten att kräva förstörelse av intrångsgörande material” (Japanska upphovsrättslagen artikel 112, stycke 2), men man kan inte använda våld. Man bör begränsa sig till att frivilligt be om att materialet lämnas in eller raderas.

Men att hindra en besökare som vägrar att genomgå en väskkontroll vid ingången, eller som försöker tvinga sig in trots att en förbjuden kamera upptäcks, eller att tvinga en besökare som upprepar störande beteenden att lämna evenemanget, kan vara tillåtet i viss utsträckning.

Sammanfattning: Sök råd från experter angående upphovsrätt

På senare år har antalet museer och konstgallerier, som Tokyo Nationalmuseum för Modern Konst och Nationalmuseum för Västerländsk Konst, där fotografering och spridning på sociala medier är tillåtet, ökat. Bakom denna trend ligger en kultur där det är vanligt att dela foton och videor på sociala medier för att uppnå “Instagrammability”. Det finns exempel där museer har tillåtit fotografering för att uppnå detta och som ett resultat har sett en betydande ökning av besökare efter att ha blivit omtalade på Twitter.

Sociala medier har en tendens att locka användare med liknande intressen och hobbyer. Genom att utnyttja detta kan man potentiellt uppnå en mer kostnadseffektiv reklameffekt än vad som är möjligt med traditionell reklam som kräver stora reklambudgetar. Att ta och dela bilder på evenemang och turistplatser har blivit mer accepterat i takt med att nya etiketter för den nya eran har utvecklats, så länge det sker för privat bruk. Detta gör att fler människor kan njuta mer.

Det är dock viktigt att komma ihåg att när man fotograferar och delar bilder måste man vara försiktig så att man inte kränker andras rättigheter. Vi rekommenderar att du konsulterar en advokat för frågor relaterade till upphovsrätt och liknande ämnen.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolith Advokatbyrå har omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har upphovsrätt och andra immateriella rättigheter fått alltmer uppmärksamhet. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Mer information finns i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: IT- och immaterialrättsjuridik för olika företag[ja]