MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Vilka åtgärder kan vidtas om du utsätts för 'Baito Terror' på sociala medier? Är det möjligt att avskeda eller begära skadestånd?

General Corporate

Vilka åtgärder kan vidtas om du utsätts för 'Baito Terror' på sociala medier? Är det möjligt att avskeda eller begära skadestånd?

Med spridningen av sociala medier har det blivit allt vanligare att deltidsanställda på restauranger och liknande ställen lägger upp bilder och videor på sociala medier där de skojar till det (allmänt känd som “baito-tero” på japanska). När sådana bilder och videor väl har laddats upp på nätet kan de fortsätta att spridas, även om uppladdaren tar bort dem. I juni 2021 (Reiwa 3) lade en deltidsanställd på Domino’s Pizza upp en video på Instagram där han slickade på en skopa direkt, vilket ledde till en stor kontrovers. Detta är bara ett exempel, det finns många andra fall av “baito-tero”.

I denna artikel kommer vi att förklara vilka sanktioner som kan tillämpas om en anställd i ditt företag begår “baito-tero”, baserat på japansk lagstiftning.

För mer information om hur företag bör hantera situationer där de hamnar i blåsväder på nätet, se följande artikel.

https://monolith.law/reputation/company-flaming-correspondence[ja]

Vad är “deltidsjobbsterorism”

“Deltidsjobbsterorism” är när deltidsanställda tar bilder eller filmer av sig själva när de skojar runt med butikens produkter eller utrustning, och sedan postar dessa på sociala medier som Twitter. Dessa skämt kan ofta innebära ohygieniska handlingar, som att lägga matprodukter i papperskorgen eller slicka på dem, vilket kan minska köplusten hos de som ser bilderna eller filmerna. Om dessa “deltidsjobbsterorism”-videor sprids och blir viral, kan det inte bara skada företagets image, utan också ha en stor negativ inverkan på företagets försäljning och aktiekurs. I vissa fall kan skadorna vara så allvarliga att butiken går i konkurs.

För att förhindra “deltidsjobbsterorism” är det nödvändigt att genomföra ordentlig utbildning och träning. Att ge vägledning om hur man använder sociala medier och att förbjuda att ta med mobiltelefoner in i butiken kan också vara effektiva åtgärder. Men många “deltidsjobbsterorism”-handlingar utförs utan större eftertanke, så det kan vara svårt att helt förhindra dem.

Hur kan man straffa deltidsanställda som har begått ‘baitotero’

Om ‘baitotero’ faktiskt inträffar, är det möjligt att införa någon form av straff mot deltidsanställda som har begått ‘baitotero’?

Uppsägning och kontraktsupphävning

I fall av anställningsavtal: Uppsägning

Om en anställd bryter mot arbetsreglerna på ett sätt som motiverar disciplinär uppsägning, kan en sådan uppsägning utföras.

Till exempel,

  • En händelse där en deltidsanställd på en steakhouse i Tokyo lade upp ett foto på Twitter av sig själv inne i restaurangens kylskåp
  • En händelse där en deltidsanställd på en närbutik i Kanagawa lade upp en video på Twitter där han spottade ut “oden” (en typ av japansk gryta)

I dessa fall rapporterades det att de anställda hade blivit uppsagda.

I det japanska arbetsministeriets modell för arbetsregler står det:

(Skyldigheter att följa)
Artikel 11 Arbetstagare ska följa följande:

Att inte agera på ett sätt som skadar företagets heder eller trovärdighet.

Om modell för arbetsregler | Japanska arbetsministeriet[ja]

Det är möjligt att vidta disciplinära åtgärder om dessa klausuler bryts. Men i branscher och företag där “deltidsanställdas sabotage” är en realistisk oro, bör det övervägas att inkludera relevanta klausuler i arbetsreglerna från början.

Men för deltidsanställda kanske skadan av att bli uppsagd inte är så stor. Därför kan det bli nödvändigt att vidare utreda civila och straffrättsliga ansvar.

I fall av kontrakterade anställda: Kontraktsupphävning

Om det inte handlar om ett anställningsavtal utan ett kontrakt för uppdrag, kommer det inte att vara en “uppsägning”, utan en upphävning av kontraktet på grund av brott mot kontraktet.

Generellt sett, kontrakterade anställda, enligt lagen, baserat på ett quasi-kommissionsavtal, är skyldiga att utföra sina uppgifter med “god omsorg”. Det kan ofta hävdas att sabotage från deltidsanställda bryter mot denna “skyldighet att utöva god omsorg”. Men, precis som med anställningsavtal, är det bättre att inkludera relevanta klausuler i kontraktet från början.

För övrigt, i det tidigare nämnda,

Fallet där en deltidsanställd på en steakhouse i Tokyo lade upp ett foto på Twitter av sig själv inne i restaurangens kylskåp

Efter uppsägningen, blev kritiken mot den anställde större när han försvarade sig på nätet, vilket ledde till att restaurangen blev indragen i en större “brand”. Det är nödvändigt att bestämma slutgiltiga åtgärder för att förhindra sådana handlingar.

Skadeståndskrav

Det kan vara möjligt att kräva skadestånd från anställda som har begått ‘deltidsjobbsterorism’. Generellt sett, när det gäller skadeståndskrav mot anställda, beaktas principen om ‘begränsning av ansvar’ baserat på god tro, eftersom anställda ofta har mindre ekonomiska resurser jämfört med företag, och det kan vara hårt att kräva samma skadestånd som från en part med likvärdig makt. Dock, i fall av illvillig ‘deltidsjobbsterorism’ som utförs med avsikt, finns det ofta fall där skadeståndskrav erkänns, även med denna princip i åtanke.

Omfattningen av skadan kan inkludera kostnaden för produkter som används i ‘deltidsjobbsterorism’, reparationskostnader om utrustning har skadats, och kostnader för desinfektion eller rengöring om det behövs. Dessa kostnader är tydligt skador och är därför lättare att erkänna.

Men, till exempel, svårigheten att bevisa förlusten av affärsintäkter eller nedgången i rykte, och ännu mer, nedgången i aktiekurser, ökar. Det finns få fall där ett orsakssamband mellan ‘deltidsjobbsterorism’ och förlusten av affärsintäkter eller nedgången i aktiekurser erkänns.

Även om skadan erkänns i en rättegång, om den anställdas tillgångar är små, kan det hända att du inte får allt betalt, så var försiktig.

Brott enligt strafflagen

Om handlingar utförda av deltidsanställda terrorister (kallade “baitotero” på japanska) utgör brott enligt strafflagen, bör du överväga att begära straffrättsliga åtgärder genom att lämna in en skadeanmälan eller stämma.

Potentiella brott enligt strafflagen som kan vara relevanta för baitotero inkluderar följande. Beroende på innehållet i baitotero kan andra brott också vara relevanta.

Förtalsbrott (japanska strafflagen artikel 230)

Om det erkänns att någon “offentligt har framfört fakta och skadat någons rykte”, kommer detta att utgöra ett förtalsbrott, vilket kan resultera i “fängelse i upp till tre år eller böter på upp till 500 000 yen” (japanska strafflagen artikel 230).

För förtalsbrott finns det särskilda undantag som inte anses vara brott, såsom “om det gäller fakta relaterade till allmänhetens intressen och det endast var avsett att tjäna allmänhetens intressen, kommer det inte att straffas om det finns bevis för att det är sant” (japanska strafflagen artikel 230, paragraf 2). Det är dock osannolikt att baitotero-handlingar skulle falla under detta undantag.

För mer information om förtal, se följande artikel.

https://monolith.law/reputation/defamation[ja]

Förolämpningsbrott (japanska strafflagen artikel 231)

Om någon “offentligt har förolämpat någon, även utan att framföra fakta”, kommer detta att utgöra ett förolämpningsbrott, vilket kan resultera i “fängelse eller böter” (japanska strafflagen artikel 231). Om det erkänns att ett företags sociala rykte eller värdering har skadats genom foton eller videor som publicerats i baitotero, kan detta utgöra ett förolämpningsbrott. En skillnad från förtalsbrott är att det kan vara ett brott “även utan att framföra fakta”, det vill säga, det kan tillämpas även om handlingen utförs med abstrakta uttryck snarare än objektiva bedömningar.

Företagssabotage genom bedrägeri (japanska strafflagen artikel 233)

Om baitotero-handlingar erkänns som “spridning av falska rykten eller användning av bedrägeri för att skada någons rykte eller störa dess verksamhet”, kommer detta att utgöra ett brott av företagssabotage genom bedrägeri, vilket kan resultera i fängelse i upp till tre år eller böter på upp till 500 000 yen. Det finns exempel där en tidigare deltidsanställd som publicerade en video av sig själv som återvände skivad fisk till skärbrädan från papperskorgen på en stor sushi-kedja, blev åtalad för företagssabotage genom bedrägeri.

Företagssabotage genom våld (japanska strafflagen artikel 234)

Enligt japanska strafflagen artikel 234, “den som stör någons verksamhet genom våld ska straffas med fängelse i upp till tre år eller böter på upp till 500 000 yen”. Även om det inte var en anställd, finns det ett fall där en man som upprepade gånger rörde vid oden (en typ av japansk gryta) i en närbutik med fingrarna arresterades för misstänkt företagssabotage genom våld.

Förstörelse av egendom (japanska strafflagen artikel 261)

Om någon förstör butikens varor eller inredning i en baitotero-video, kan de bli åtalade för förstörelse av egendom. Förstörelse av egendom är definierat i japanska strafflagen artikel 261 som “den som förstör eller skadar någon annans egendom ska straffas med fängelse i upp till tre år eller böter på upp till 300 000 yen”. Även om det inte var en baitotero, finns det ett fall där en kund som tog bilder inuti en glasskyl i en stormarknad eller närbutik arresterades för förstörelse av egendom.

Sammanfattning

“Baitotero” (då anställda skadar företagets rykte genom olämpligt beteende) kan utgöra ett stort hot, särskilt för företag som driver restauranger och närbutiker. Olämpliga bilder eller videor som en gång har publicerats på nätet kan ofta förbli där, och det kan ta lång tid att återställa förtroendet. Om du drabbas av “baitotero” kan du inte bara avskeda den anställde, utan också kräva skadestånd. Dessutom kan det i vissa fall leda till straffrättsligt ansvar. Se till att du sparar så mycket bevis som möjligt och konsultera en advokat omedelbart.

Introduktion till våra åtgärder på vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. Information om rykteskador och förtal som sprids på nätet, som deltidsjobb terrorvideor, orsakar allvarliga skador som “digitala tatueringar”. På vår byrå erbjuder vi lösningar för att hantera “digitala tatueringar”. Detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/digitaltattoo[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen