Analys av Toshibas oegentliga bokföringsproblem - Vad är krishantering för att förhindra skada på varumärkesbilden?

“Detta kan sägas vara den största skadan på Toshiba’s varumärkesimage i dess 140-åriga historia, och det kommer inte att kunna återhämta sig över en natt.”

Detta är ett utdrag från en presskonferens den 21 juli 2015 (2015年7月21日), där Toshiba’s dåvarande VD, Hisao Tanaka, avgick på grund av ansvaret för bokföringsskandalen.

Den organiserade bokföringsfusk som utfördes under ledning av företagsledningen för att dölja försämrad prestanda, orsakade stor skada på varumärkesbilden, vilket ledde till fallande aktiekurser och investerare som drog sig undan.

När den finansiella situationen försämras, ökar risken för att bokföringsfusk uppstår av olika skäl, såsom att få lån från banker eller för företagsledningens självbevarelse, i företag där intern kontroll inte fungerar ordentligt.

När bokföringsfusk upptäcks, kan det inte bara leda till rättsliga åtgärder som straffrättsliga sanktioner och skadeståndsansvar, utan också till ett allvarligt fall i företagets immateriella värde, såsom det sociala förtroendet och varumärkesbilden som har byggts upp under många år, vilket kan vara svårt att återhämta sig från.

Men, efter att ha upptäckt bokföringsfusk, finns det en möjlighet att minska skadan genom att snabbt vidta lämpliga åtgärder.

Därför kommer vi i denna artikel att detaljerat förklara hur man hanterar skador på varumärkesbilden när bokföringsfusk upptäcks, med Toshiba’s bokföringsskandal som exempel.

Vad är Toshiba’s oegentligheter inom redovisning?

Vad är de tre kategorierna av redovisningsproblem?

Det finns tre typer av problem som kan uppstå i företagsredovisning: “olämplig redovisning”, “oegentlig redovisning” och “förfalskade finansiella rapporter”.

Olämplig redovisning

Olämplig redovisning innebär att korrekt information inte används, eller att felaktig redovisning sker på grund av misstag eller missbruk, oavsett om det är avsiktligt eller inte.

Strikt taget inkluderar olämplig redovisning också lagbrott som “oegentlig redovisning” och “förfalskade finansiella rapporter”, men många medier använder termen för att skilja den från “oegentlig redovisning” och liknande när det inte finns någon klar olaglighet.

Oegentlig redovisning

Oegentlig redovisning innebär att man medvetet gör falska påståenden i finansiella rapporter, eller inte redovisar siffror som borde redovisas, för att göra företagets resultat och liknande se bättre ut än de faktiskt är. Detta inkluderar också “förfalskade finansiella rapporter” i en bredare mening.

Förfalskade finansiella rapporter

Förfalskade finansiella rapporter innebär att man manipulerar finansiella dokument som “resultaträkningar” och “balansräkningar” för att göra företagets finansiella och affärsmässiga situation se bättre ut än den faktiskt är, för att gynna ledningen och skydda deras intressen.

Översikt över oegentligheter inom redovisning hos Toshiba

Toshiba’s oegentligheter inom redovisning är en händelse där över 150 miljarder yen i vinstmanipulationer utfördes under en lång period från räkenskapsåret 2008 till räkenskapsåret 2014 (perioden april till december).

Toshiba föll till sin största förlust någonsin på grund av den finansiella krisen orsakad av Lehman Brothers kollaps 2008. Dessutom ledde den stora östjapanska jordbävningen i mars 2011 till att deras dåvarande kärnkraftsverksamhet, en av deras huvudverksamheter, gick på grund.

Som ett resultat av att företagsledningen krävde att fältet skulle uppnå svåra vinstmål under namnet “utmaning”, började de redovisa förfalskade vinster genom oegentlig redovisning.

Men i februari 2015 avslöjades Toshiba’s oegentligheter inom redovisning till följd av ett internt visselblåsareklagomål till Securities and Exchange Surveillance Commission.

I en undersökningsrapport från en tredjepartskommitté bestående av 98 medlemmar, inklusive advokater och certifierade revisorer, drogs slutsatsen att det fanns en organisationell oegentlig redovisning där företagsledningen var djupt involverad.

Vad händer om man utför oegentlig redovisning?

Oegentlig redovisning regleras av olika lagar som “Japanese Financial Instruments and Exchange Act” (Japans lag om finansiella instrument och börshandel), “Japanese Companies Act” (Japans bolagslag), “Japanese Penal Code” (Japans strafflag) och “Japanese Civil Code” (Japans civilrätt).

Om straffrättsliga påföljder

Falsk rapportering i värdepappersrapport

Om man lämnar in en värdepappersrapport med falska uppgifter om viktiga frågor, kan inte bara den som utfört handlingen, utan även företaget straffas.

För den som utfört handlingen kan straffet bli fängelse i högst 10 år, böter på högst 10 miljoner yen, eller både och (enligt artikel 197.1.1 i Japanese Financial Instruments and Exchange Act).

För företaget kan böterna bli upp till 700 miljoner yen (enligt artikel 207 i Japanese Financial Instruments and Exchange Act).

Brott mot särskild förtroendeställning

Om en styrelseledamot utför oegentlig redovisning för egen eller tredje parts vinning och därigenom skadar företaget, kan straffet bli fängelse i högst 10 år, böter på högst 10 miljoner yen, eller både och (enligt artikel 960 i Japanese Companies Act).

Om överskottet från oegentlig redovisning delas ut till aktieägarna, kan styrelseledamoten straffas med fängelse i högst 5 år, böter på högst 5 miljoner yen, eller både och (enligt artikel 963 i Japanese Companies Act).

Bedrägeri

Om man genom oegentlig redovisning får företagets resultat eller finansiella ställning att framstå som bättre än de faktiskt är, och därigenom får lån från finansinstitut, kan man bli dömd för bedrägeri och få fängelse i högst 10 år (enligt artikel 246 i Japanese Penal Code).

Om civilrättsligt ansvar

Styrelseledamöters skadeståndsansvar

Om en styrelseledamot med uppsåt eller grov oaktsamhet lämnar falska uppgifter i finansiella rapporter och därigenom skadar en tredje part, har denne skadeståndsansvar gentemot den skadade tredje parten (enligt artikel 429 i Japanese Companies Act).

Om det finns falska uppgifter i ett värdepappersprospekt, eller om viktiga fakta har utelämnats, har företagets styrelseledamöter skadeståndsansvar gentemot den som köpt eller sålt värdepapperen i god tro (enligt artiklarna 21, 22 och 24.4 i Japanese Financial Instruments and Exchange Act).

Företagets skadeståndsansvar

Om det finns falska uppgifter om viktiga frågor i ett värdepappersprospekt, eller om viktiga fakta har utelämnats, har företaget skadeståndsansvar gentemot den som köpt värdepapperen i samband med en emission eller försäljning. Skadeståndet motsvarar skillnaden mellan marknadspriset och det pris som betalades (enligt artiklarna 18 och 19 i Japanese Financial Instruments and Exchange Act).

Dessutom kan företaget bli skyldigt att betala skadestånd enligt artikel 709 i Japanese Civil Code (om skadegörande handlingar).

Order om inbetalning av administrativa böter

Om ett företag lämnar in ett värdepappersprospekt med falska uppgifter om viktiga frågor, eller om viktiga fakta har utelämnats, kan företaget bli beordrat att betala administrativa böter till statskassan (enligt artikel 172.4 i Japanese Financial Instruments and Exchange Act).

Åtgärder för att minimera skador på varumärkesbilden

För att minimera skador på varumärkesbilden krävs ① lämpliga åtgärder i enlighet med lagar och förordningar och ② snabb och korrekt informationsspridning.

Genomförande av undersökningar av en tredjepartskommitté snarare än en intern organisation

När oegentligheter i redovisningen upptäcks är objektiva undersökningar viktiga, så vanligtvis inrättas en “tredjepartskommitté” bestående av opartiska experter för att genomföra en faktisk undersökning, identifiera orsaker och överväga åtgärder för att förhindra återfall.

I Toshiba-fallet inrättades först en “särskild undersökningskommitté” bestående av fyra av sex medlemmar som var aktiva tjänstemän vid Toshiba, med dåvarande Muromachi-ordföranden som ordförande. Följande månad inrättades en “tredjepartskommitté”.

Inte bara i detta fall, men när företagets oegentligheter upptäcks, leder inrättandet av en “tredjepartskommitté” bestående av neutrala och rättvisa experter och snabb offentliggörande av undersökningsrapporter till att minimera skador på socialt förtroende och varumärkesbilden.

Det är oklart varför Toshiba inte genomförde en undersökning av en “tredjepartskommitté” från början, men om de hade begärt en undersökning av en “tredjepartskommitté” när oegentligheter i redovisningen upptäcktes, skulle fakta ha blivit kända mycket tidigare.

Faktum är att den interna organisationen “särskild undersökningskommitté” upptäckte en vinstmanipulation på 4,4 miljarder yen, och en ytterligare vinstmanipulation på 151,8 miljarder yen upptäcktes i undersökningen av “tredjepartskommittén” som inrättades en månad senare.

Företagets förtroende varierar kraftigt beroende på hur media hanteras

Vare sig det är en individ eller ett företag, när oegentligheter upptäcks är det bästa sättet att hantera media att snabbt och ärligt offentliggöra fakta. Att dölja eller förvränga fakta kommer bara att förvärra situationen.

Toshibas initiala mediehantering i detta fall var som följer:

• April 2015: I ett pressmeddelande meddelade de att de hade upptäckt frågor som krävde undersökning om redovisningsbehandlingen relaterad till vissa infrastrukturprojekt och att de skulle inrätta en “särskild undersökningskommitté”.
• Maj 2015: I ett pressmeddelande meddelade de att “olämplig redovisningsbehandling” relaterad till infrastrukturprojekt hade upptäckts i undersökningen av den särskilda undersökningskommittén och att de skulle inrätta en “tredjepartskommitté” för att undersöka, identifiera orsaker och föreslå åtgärder för att förhindra återfall.
• Juni 2015: De rapporterade att det fanns “olämplig redovisningsbehandling” i den självkontroll som genomförts av “särskild undersökningskommitté”.

Som kan ses av denna sekvens, fortsatte Toshiba konsekvent att inte erkänna faktumet om “oegentlig redovisning” och fortsatte att meddela “olämplig redovisningsbehandling”. Därför, när det blev klart att det fanns organisatoriska lagbrott genom undersökningen av tredjepartskommittén, ledde det till att det sociala förtroendet och varumärkesbilden skadades ännu mer.

Snabb informationsspridning till investerare

För börsnoterade företag finns det en skyldighet att tillhandahålla viktig företagsinformation till investerare (systemet för snabb informationsspridning), och det är fastställt i “Reglerna för notering av värdepapper” på Tokyo Stock Exchange, där Toshiba är noterat, som följer:

Om det inträffar en viktig händelse som har en betydande inverkan på investerarnas investeringsbeslut i samband med driften, verksamheten eller egendomen hos det noterade företaget eller de noterade värdepapperen, ska innehållet omedelbart offentliggöras i enlighet med genomförandebestämmelserna. (Artikel 402, paragraf 1, punkt 2, x)

Förlusterna som orsakats av investerare genom falska uttalanden i värdepappersrapporter kommer inte att försvinna, men det är möjligt att förhindra ytterligare förluster genom snabb informationsspridning.

I Toshibas fall har det utfärdats en skadeståndsorder på cirka 160 miljoner yen mot skadeståndskravet för aktiekursnedgången som stämdes av Japan Custody Bank och Japan Master Trust Bank, och det totala beloppet av skadeståndskrav som stämdes av investerare inom och utanför landet sägs uppgå till cirka 178 miljarder yen.

Om de hade offentliggjort informationen omedelbart när oegentligheter i redovisningen upptäcktes, kanske beloppet inte hade blivit så stort, och de kanske hade kunnat behålla investerarnas förtroende.

Tidig rapportering av överträdelser till Securities and Exchange Surveillance Commission

Enligt Financial Instruments and Exchange Act finns det ett system som minskar böterna med 50% om överträdaren rapporterar överträdelsen innan myndighetens åtgärder vidtas. (Artikel 185-7, paragraf 14)

Om Toshibas ledning hade rapporterat överträdelsen till Securities and Exchange Surveillance Commission och Financial Services Agency innan inspektionen eller rapportinsamlingen inleddes, skulle böterna på 7,3735 miljarder yen som beordrades att betalas ha kunnat minskas med 50%.

Detta har ingen direkt koppling till företagets sociala förtroende eller varumärkesbild, men att fortsätta dölja oegentlig redovisning som skulle ha blivit uppenbar om en expert hade undersökt det i flera år kommer bara att förvärra såret.

Sammanfattning

Om oegentlig bokföring upptäcks och hanteras felaktigt, kan det resultera i stor skada på företagets sociala förtroende och varumärkesimage som har byggts upp under många år.

Dessutom finns det många relaterade lagar och förordningar, och det krävs lämpliga åtgärder inte bara för intressenter, utan också för relevanta myndigheter som åklagarmyndigheten, Japanska rättvis handelskommissionen, Japanska finansinspektionen, börsen där företaget är noterat, och media.

Därför rekommenderar vi att du konsulterar en advokat med omfattande specialkunskaper och erfarenhet i förväg, snarare än att självständigt bestämma hur du ska gå vidare när oegentlig bokföring upptäcks.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och juridik. På vår byrå utför vi juridiska kontroller för olika ärenden, från företag noterade på Tokyo Stock Exchange Prime till uppstartsföretag. Om du har några problem, vänligen se artikeln nedan.

https://monolith.law/contractcreation[ja]