Vad är förolämpningsbrott? Exempel på specifika uttryck och skillnaden från ärekränkningsbrott förklaras

En tanklös kommentar i vardagen eller ett inlägg på sociala medier som postats utan mycket eftertanke kan oväntat leda till problem på grund av brottet förolämpning. Det är lätt att blanda ihop “förolämpningsbrottet” och “förtalsbrottet”. Men vad är egentligen skillnaden mellan dem?

I den här artikeln kommer vi att förklara skillnaden mellan förolämpningsbrott och förtalsbrott genom konkreta exempel, och detaljerat beskriva vilka typer av uttalanden och fall som kan anses vara förolämpningar. Vi kommer även att introducera hur man bör agera om man blir förolämpad.

Förutsättningarna för att en förolämpningsbrott ska anses begånget

En förolämpningsbrott anses begånget när någon offentligt förolämpar en annan person utan att ange fakta (Japanska strafflagen artikel 231). Det finns tre huvudsakliga förutsättningar för att ett förolämpningsbrott ska anses begånget:

• Inga faktiska omständigheter har presenterats
• Handlingen utförs offentligt
• Beteendet innebär en förolämpning mot en person

Här förklarar vi var och en av dessa punkter.

Inga faktiska omständigheter har presenterats

En av förutsättningarna för att ett förolämpningsbrott ska anses begånget är att innehållet i förolämpningen inte visar på några konkreta fakta eller skäl. Till exempel är abstrakta uttryck som “inkompetent”, “idiot” eller “dumskalle” baserade på ensidiga värderingar och kan inte anses vara fakta. Dessa uttryck presenterar inte några fakta och kan därmed utgöra en del av grunden för ett förolämpningsbrott.

Å andra sidan, om uttalanden som “Person A är inkompetent på grund av dåliga försäljningsresultat” eller “Person B har en affär”, som innehåller konkreta detaljer (oavsett om de är sanna eller inte), kan dessa snarare falla under “förtalsbrott” som kommer att förklaras senare.

Handlingen utförs offentligt

Den andra förutsättningen för ett förolämpningsbrott är att det utförs offentligt. Om någon förolämpar en person i en offentlig miljö där ett obestämt antal människor kan uppfatta det, som att säga “Person A är ful” eller “Person B är dum i huvudet”, då kan ett förolämpningsbrott anses begånget.

Med offentligt avses specifikt platser där många människor samlas, som offentliga platser, eller plattformar som sociala medier och internetforum som alla kan läsa. Omvänt, om någon förolämpar en annan genom “brev”, “en-till-en e-post”, “DM” eller andra medel som inte är tillgängliga för ett obestämt antal människor, anses det inte vara offentligt och därmed inte utgöra ett förolämpningsbrott.

Beteendet innebär en förolämpning mot en person

Den tredje förutsättningen för ett förolämpningsbrott är att beteendet innebär en förolämpning mot en annan person. Om någon i en offentlig miljö uttrycker sig på ett sätt som sänker en annan persons sociala anseende, då kan ett förolämpningsbrott anses begånget.

Till exempel kan ord som “skräp”, “avskum” eller handlingar som hånar någons fysiska egenskaper, som “fet” eller “flintskallig”, anses vara förolämpningar. Vidare krävs försiktighet då även att posta extrema kommentarer som “dö” eller “försvinn” mot kändisar kan utgöra ett förolämpningsbrott.

Skillnaden mellan brottet förtal genom kränkande uttalanden och ärekränkningsbrottet

Ärekränkningsbrottet uppkommer när någon offentligt framställer fakta som sänker en persons sociala anseende (Japanska strafflagen artikel 230). Den främsta skillnaden mellan ‘förtal genom kränkande uttalanden’ och ‘ärekänkningsbrottet’ är om det finns en framställning av fakta eller inte.

Här förklarar vi i detalj skillnaderna mellan de två brotten och bakgrunden till varför brottet förtal genom kränkande uttalanden skärptes under Reiwa 4 (2022), samt vilka typer av uttalanden och exempel som kan utgöra grund för dessa brott.

Skillnaden mellan brottet förolämpning och ärekränkning

De främsta skillnaderna mellan brottet förolämpning och ärekränkning är som följer.

• Fängelse: En straffrättslig sanktion där brottslingen hålls i ett fängelse och utför arbete
• Straffarbete: En form av frihetsberövande utan arbetsplikt, generellt sett en mildare form av straff än fängelse
• Förvaring: Straffrättsligt sett likvärdigt med straffarbete, begränsat till mindre än 30 dagar
• Böter: En penningstraff på 10 000 yen eller mer
• Bötesstraff: En penningstraff på mellan 1 000 yen och mindre än 10 000 yen

Att skilja på grund av förekomsten av “faktapresentation”

“Faktapresentation” är ett kriterium som används för att skilja mellan brottet förolämpning och brottet förtal. Förtal kräver att konkreta fakta presenteras, medan förolämpning inte kräver detta.

Exempel på “förolämpning” som inte kräver konkreta fakta:

• “Kortis”, “Flintskallig”
• “Ful”, “Tönt”
• “Avskum”, “Dum i huvudet”

Exempel på “förtal” där konkreta fakta presenteras:

• A-san har otillbörligen använt företagets pengar
• B-san har tidigare avtjänat ett fängelsestraff
• C-san har en affär

Straffet är strängare för brott mot ära än för förolämpning

Straffet för förolämpningsbrott är “fängelse i högst ett år eller böter upp till 300 000 yen eller förvaring eller bötesstraff”, medan straffet för brott mot ära är “fängelse i upp till tre år eller böter upp till 500 000 yen”. Även om straffen för förolämpningsbrott skärptes i och med reformen under Reiwa 4 (2022), är straffen för brott mot ära fortfarande allvarligare. Preskriptionstiden för åtal för både förolämpningsbrott och brott mot ära är tre år.

Förskärpning av straffen för förolämpningsbrott under Reiwa 4 (2022)

Före strafflagen reviderades under Reiwa 4 (2022), var de rättsliga påföljderna för “förolämpningsbrott” begränsade till förvar eller böter, vilket var mildare jämfört med “förtalsbrott”. Orsaken till detta var att graden av ärekränkning ansågs variera beroende på om det fanns en “presentation av fakta”.

Men med tanke på den nuvarande situationen med förtal och kränkningar på internet, har det blivit allt vanligare med åsikter som menar att en skillnad i straffets stränghet baserat på om det finns en presentation av fakta inte är lämplig. Därför har de rättsliga påföljderna för särskilt allvarliga förolämpningshandlingar skärpts.

Det ska dock noteras att de tidigare rättsliga påföljderna för förvar och böter har bibehållits, och att inte alla förolämpningshandlingar generellt bestraffas hårdare. Även om de rättsliga påföljderna har skärpts, har inte kraven för att ett förolämpningsbrott ska anses begånget förändrats. Det innebär att handlingar som tidigare inte kunde bestraffas för förolämpningsbrott inte har blivit straffbara på grund av denna förändring.

Relaterad artikel: Hur har förändringarna i strafflagen under Reiwa 4 (2022) påverkat strängningen av straffen för förolämpningsbrott? En advokat förklarar[ja]

Ord och exempel som utgör förolämpningsbrott

I dokumentet från Justitieministeriet, “Kriminalrättsliga kommitténs underkommitté för straffrättsliga sanktioner för förolämpningsbrott (Första mötets utdelningsmaterial)[ja]“, presenteras exempel på fall där endast förolämpningsbrott har lett till domar och förenklade påföljder under Reiwa 2 (2020).

※Utdrag från Samling av förolämpningsbrottsfall (Justitieministeriet)[ja]

Förolämpande inlägg och kommentarer på sociala medier och internetforum är inkluderade. Straffavgifterna i de flesta fallen varierar mellan 9,000 och 9,900 yen.

Referens: Justitieministeriet | Kriminalrättsliga kommitténs underkommitté för straffrättsliga sanktioner för förolämpningsbrott (Första mötets utdelningsmaterial)[ja]

Introduktion av ord och exempel som utgör ärekränkning

Ärekränkningsbrottet innebär att man offentligt framställer fakta och därigenom skadar en persons anseende, och brottet kan åtalas oavsett om de presenterade fakta är sanna eller inte (Japansk strafflag artikel 230). Men om handlingen rör en fråga av offentligt intresse och syftar till att tjäna allmänheten, och om det finns bevis för att det är sant, då kan man inte dömas för brottet (Japansk strafflag artikel 230(2)).

Här introducerar vi ord och exempel som utgör ärekränkning.

Recensioner som säger “○○s mat är äcklig”

Recensioner på Google Maps eller e-handelssidor utgör i grund och botten inte ärekränkning, men om man skriver känslomässiga, angreppande ord eller lögner kan det räknas som ärekränkning.

En recension som säger “○○s mat är äcklig” baseras på recensentens verkliga erfarenhet och anses därför inte vara ärekränkning. Men om man skriver grundlösa påståenden som “Det är konstigt att den här maten har så höga betyg när den är så äcklig”, då finns det en risk att det kan betraktas som ärekränkning.

Därför är det viktigt när man skriver en recension att inte bli för emotionell och att hålla sig till fakta. Dessutom är det viktigt att vara medveten om att ursäkter som “jag bara skrev en rykte” inte håller, så man bör vara försiktig.

Att sprida rykten om otrohet

Att sprida rykten om en kollegas otrohetsaffär kan utgöra ärekränkning.

Ärekränkning innebär en offentlig handling som skadar någons rykte, och om de presenterade fakta kan bli kända för andra, är kraven för ärekränkning uppfyllda. Även om otrohet är en sanning som kan sänka någons sociala anseende, kan det fortfarande räknas som ärekränkning.

Om man offentliggör fakta om otrohet på sociala medier eller bloggar, kan alla se informationen på nätet, vilket innebär att kravet på att det är “offentligt” är uppfyllt och ärekränkning kan anses ha skett. Även om man inte nämner namn, om man offentliggör identifierbar information (till exempel företagsnamn, befattning, initialer etc.), kan ärekränkning anses ha skett.

Därför är det nödvändigt att noggrant överväga möjligheten till ärekränkning när man offentliggör information som rör någon annans privatliv.

Kritik mot “svartlistade företag”

Att bara kalla ett företag för “svartlistat” utgör inte nödvändigtvis ärekränkning. Det beror på att uttrycket “svartlistat företag” är abstrakt och saknar konkret grund.

Exempel på kritik som kan utgöra ärekränkning är inlägg som säger “ett svartlistat företag som gör ○○”. Om inlägget är falskt, blir det lättare att det anses vara ärekränkning. Å andra sidan, om det är sant, anses det inte vara ärekränkning. Att avslöja ett företags olagliga handlingar anses vara information av offentligt intresse.

Till exempel anses ett inlägg som säger “mobbning är en del av vardagen” vara till nytta som en varning till andra arbetssökande om det är sant, och tenderar därför att inte räknas som ärekränkning.

Hur man hanterar situationer där man blir förolämpad

Om du blir utsatt för en förolämpning är det första du bör göra att säkra bevis. Utan bevis kan det vara svårt att göra gällande ett brott om förolämpning. Dessutom, eftersom brottet förolämpning innebär att offentligt förolämpa någon, är det viktigt att förstå dess definition och krav väl.

Det centrala i brottet förolämpning är om handlingen är “offentlig”. Offentlig innebär en situation där en obestämd eller stor grupp människor kan uppfatta handlingen. En förolämpning på ett internetforum eller på sociala medier kan uppfylla detta krav, medan direktmeddelanden eller privata chattar, eller situationer där bara två personer är inblandade, kanske inte anses vara “offentliga”. Även uttalanden till en specifik liten grupp kan anses vara “offentliga” om det finns en möjlighet att diskussionen sprids vidare.

Konsultera polisen

Eftersom förolämpning är ett brott som kräver att målsäganden gör en anmälan, är det nödvändigt att lämna in en formell anmälan för att få polisen att agera. Som en allmän regel finns det också en begränsning på sex månader från den dag då brottet blev känt (enligt den japanska ~ Straffprocesslagen, artikel 235).

I fall av förolämpning på internet måste du identifiera den andra parten. För att göra detta kan det krävas en begäran om att avslöja information från webbplatsadministratören eller internetleverantören.

Men eftersom processen för att få information avslöjad kräver specialkunskaper, rekommenderas det att du konsulterar en advokat samtidigt som du gör din anmälan.

Konsultera en advokat

När du har utsatts för en förolämpning kan du anlita en advokat för att hantera inte bara straffrättsliga åtgärder såsom att göra en anmälan, utan också för att hantera civilrättsliga frågor. Detta kan inkludera krav på skadestånd eller krav på att få innehåll borttaget.

När det gäller skadestånd för förolämpning är de rättsliga riktlinjerna för ersättning ofta under 100 000 yen och därmed relativt låga belopp, men det kan vara ett effektivt sätt att få den andra parten att reflektera över sitt beteende och förhindra upprepning av liknande handlingar.

Om du blir förolämpad på internet kan en advokat agera på dina vägnar för att kräva att den förolämpande kommentaren tas bort av den som postat den eller av webbplatsadministratören. Om förhandlingar inte leder till att innehållet tas bort kan en advokat agera som din representant och kräva borttagning genom en rättslig process.

Sammanfattning: Förstå skillnaden mellan förolämpningsbrott och ärekränkningsbrott för att agera korrekt

Det är en svår fråga att avgöra om smädelse utgör ett förolämpningsbrott. Även om offret vill anmäla för ett förolämpningsbrott, krävs det en objektiv bedömning för att juridiskt fastställa om brottet kan anses begånget.

Dessutom, för att kunna kräva skadestånd för en förolämpningshandling måste man först klargöra vem den andra parten är. Till exempel, för att vidta juridiska åtgärder mot smädelse på nätet måste man först begära utgivning av avsändarinformation för att identifiera personen.

Att genomföra dessa procedurer på egen hand är svårt, och det finns en risk att inläggsloggar försvinner över tid, vilket kan göra det svårt att stämma den andra parten. Vi rekommenderar att du först sparar bevis som skärmdumpar och sedan konsulterar en advokat så tidigt som möjligt.

Information om åtgärder från vår byrå

Monoliths juristbyrå är en lagfirma som besitter omfattande erfarenhet inom IT, och särskilt inom internet och juridik. På senare år har spridningen av ryktesskador och förtal på nätet, ofta benämnt som “digitala tatueringar”, orsakat allvarlig skada. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera dessa “digitala tatueringar”. Mer detaljerad information finns i artikeln nedan.

Monoliths juristbyrås expertisområden: Digital Tattoo[ja]