Vad är en anläggning baserad på äldreomsorgslagen? Förklaring av skillnader från andra välfärdsanläggningar och villkor för boende

I dagens samhälle, där vi ser en framväxande trend av en åldrande befolkning och färre barn, ökar behovet av vård- och välfärdstjänster för äldre i allt större omfattning. I takt med att efterfrågan på vård och välfärdstjänster stiger, finns det en mängd olika typer av äldreomsorgsinrättningar, var och en med sina unika egenskaper och skillnader.

Att förstå de olika karaktärsdragen hos varje välfärdsinrättning för äldre är avgörande för att framgångsrikt driva en välfärdsverksamhet. Genom att ha en djupgående förståelse för varje inrättnings särdrag och vara medveten om nyckelpunkterna för att hantera problem inom anläggningarna, kan man uppnå en effektiv och smidig drift av välfärdsprojekt.

Innehållet i denna artikel presenterar en introduktion till de olika typerna av inrättningar baserade på den japanska lagen om välfärd för äldre (Japanese Elderly Welfare Law) samt en detaljerad förklaring av de särdrag och skillnader som finns mellan olika inrättningar. Artikeln förklarar också konkreta punkter att tänka på för att smidigt driva en äldreomsorgsinrättning och ger råd om hur man hanterar problem som kan uppstå.

Vad är lagen om välfärd för äldre?

Lagen om välfärd för äldre är en lag som infördes år Showa 38 (1963) och som reglerar välfärdsinrättningar och välfärdsprojekt för äldre. Under 1963, en period av hög ekonomisk tillväxt, flyttade många människor från landsbygden till stadscentrum, vilket ledde till en ökning av kärnfamiljer och gjorde det svårare att ge stöd och vård till äldre inom familjen.

Innehållet i lagen om välfärd för äldre består huvudsakligen av följande fyra punkter:

Av de fyra ovan nämnda punkterna kommer vi att beskriva välfärdsinrättningar för äldre och betalda bostäder för äldre mer detaljerat senare.

Enligt artikel 20.8 i lagen om välfärd för äldre[ja] är kommuner skyldiga att fastställa en plan för att säkerställa tillgången på stödprojekt för äldre i deras hem och tjänster från välfärdsinrättningar för äldre, vilket innebär att det är obligatoriskt att skapa en välfärdsplan för äldre.

Vård- och omsorgsboenden enligt den japanska lagen om välfärd för äldre (Rōjin Fukushi Hō)

Av de fyra huvudsakliga innehållen som definieras i den japanska lagen om välfärd för äldre, finns det bestämmelser om följande sju typer av vård- och omsorgsboenden:

• Äldre dagvårdscenter
• Korttidsboenden för äldre
• Vårdhem för äldre
• Specialiserade vårdhem för äldre
• Subventionerade boenden för äldre
• Äldre välfärdscenter
• Stödcenter för äldreomsorg

Här följer en beskrivning av dessa sju typer av boenden.

Dagcenter för äldre

Ett dagcenter för äldre är en anläggning som erbjuder dagliga tjänster till personer över 65 år som har fysiska eller mentala funktionsnedsättningar. Dessa tjänster inkluderar stöd med bad, måltider, toalettbesök, samt vård och omsorg. Centret ger även rådgivning om livsstil, erbjuder rekreation och funktionell träning för att främja en aktiv daglig verksamhet.

Korttidsboende för äldre

Korttidsboende för äldre är en typ av anläggning där personer över 65 år, som behöver vård och inte kan få den hemma på grund av tillfälliga omständigheter som vårdarens sjukdom eller familjehändelser som bröllop och begravningar, kan bo under en kort period. Dessa anläggningar kallas vanligtvis för “korttidsvistelse” och erbjuder vård och stöd i det dagliga livet under den period då hemvården inte är möjlig.

Vårdhem för äldre

Vårdhem för äldre är anläggningar som tar emot och vårdar äldre personer över 65 år, som på grund av ekonomiska eller miljömässiga skäl har svårt att leva i sina egna hem. År 2006 (Heisei 18), reviderades det japanska långtidsvårdsförsäkringssystemet, och dessa vårdhem inkluderades som specifika anläggningar, där skälen för att bli intagen inte längre inkluderade “fysiska eller mentala” skäl.

Särskilda vårdhem för äldre

Särskilda vårdhem för äldre är anläggningar som erbjuder daglig omvårdnad såsom bad, toalettbesök och måltider för äldre över 65 år som har betydande fysiska eller mentala funktionshinder och ständigt behöver vård, men för vilka det är svårt att få den vård de behöver i hemmet.

För att kvalificera sig för boende måste den äldre vara klassificerad som behövande av vårdnivå 1 eller högre enligt bedömningen för vårdbehov, men även de som är klassificerade som vårdnivå 1 eller 2 kan i undantagsfall bli beviljade plats om det finns oundvikliga omständigheter.

På senare år har systemöversyner och lagändringar lett till skapandet av mindre, lokalt förankrade anläggningar med färre än 29 platser, samt att det har blivit obligatoriskt att offentliggöra information om vårdtjänster.

Lätta avgiftsboenden för äldre

Lätta avgiftsboenden för äldre är anläggningar där äldre personer som har svårigheter att leva självständigt på grund av fysiska funktionshinder och som har svårt att få vård och stöd från familjen, kan bo till en relativt låg kostnad.

Det finns tre typer av boenden: Typ A där måltider tillhandahålls, Typ B där de boende lagar sin egen mat, och Typ C som är vårdboenden. I år Heisei 20 (2008) föreslogs en enhetlig omvandling till vårdboenden, och endast de anläggningar som hade drivits som Typ A och Typ B innan detta fick tillstånd att fortsätta på en övergångsbasis.

Äldreomsorgscenter

Äldreomsorgscenter är anläggningar som erbjuder olika typer av rådgivning för äldres livsföring antingen gratis eller till en låg kostnad, samt tillhandahåller tjänster syftade till att främja hälsa och öka bildningsnivån för äldre. Exempel på aktivitetstjänster inkluderar kurser i sällskapsdans och haiku.

Äldreomsorgscenter drivs av kommuner som erbjuder stöd för allmänna livsföringsråd och hälsopromotionaktiviteter, vilket kallas för specialtyp A, medan sociala välfärdsorganisationer hanterar olika rådgivningar, vägledning och bildningskurser, vilket benämns som typ A. Dessa kompletteras av typ B, som stödjer typ A-centren.

Stödcenter för äldreomsorg

Stödcenter för äldreomsorg är inte en anläggning där äldre personer bor permanent. Det är en facilitet som erbjuder nödvändig information och stöd till äldre som behöver vård i hemmet och deras familjer, samt ger rådgivning om hemvård och livsproblem. Centret koordinerar och assisterar omfattande mellan de äldre som mottar vård, deras familjer och utförare av äldreomsorgstjänster.

För att kunna erbjuda snabb koordination och assistans, inklusive under nattetid och i nödsituationer, är centret tillgängligt dygnet runt. Därför är det vanligt att dessa center är anslutna till särskilda boenden för äldreomsorg eller sjukhus.

Vad är ett betalt ålderdomshem?

Vi har tidigare förklarat de ålderdomsvårdsinrättningar som definieras i den japanska lagen om välfärd för äldre, men betalda ålderdomshem faller inte under denna kategori. Dock fastställs det i artikel 29 i den japanska lagen om välfärd för äldre (Japanese Elderly Welfare Law) att betalda ålderdomshem är följande:

Faciliteter som tar emot äldre personer och erbjuder tjänster såsom hjälp med bad, eliminering eller måltider, tillhandahållande av måltider eller andra bekvämligheter som är nödvändiga för det dagliga livet och som definieras i förordningar från Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd.

Källa: Artikel 29 i den japanska lagen om välfärd för äldre[ja]

Även om betalda ålderdomshem inte klassificeras som ålderdomsvårdsinrättningar enligt den japanska lagen om välfärd för äldre, är de reglerade av denna lag och därmed underkastade dess bestämmelser. En annan kännetecknande egenskap är att varje hem har olika villkor för boende, såsom vårdbehov och åldersgränser för de boende.

Vad är en anläggning baserad på den japanska vårdförsäkringslagen?

Det finns tre typer av offentliga boendeanläggningar där man kan använda sig av tjänster enligt den japanska vårdförsäkringslagen:

• Specialiserade vårdhem för äldre (特養, tokuyō)
• Vård- och omsorgsanläggningar för äldre (老健, rōken)
• Vårdmedicinska centra och vårdinriktade medicinska anläggningar

Tidigare fanns det medicinska anläggningar för långtidsvård som var berättigade till både medicinsk försäkring och vårdförsäkring, men dessa vårdinriktade medicinska anläggningar avskaffades helt i slutet av mars 2024 (Reiwa 6).

Skillnaden mellan särskilda boenden för äldreomsorg och vård- och omsorgsboenden för äldre

Särskilda boenden för äldreomsorg och vård- och omsorgsboenden för äldre skiljer sig inte åt när det gäller vilka som kan bo där eller vilken typ av tjänster som erbjuds. Dock regleras de av olika lagar. Särskilda boenden för äldreomsorg regleras av lagen om äldrevård, medan vård- och omsorgsboenden för äldre regleras av lagen om äldreomsorgsförsäkring.

Därför skiljer sig villkoren för boende och de tjänster som erbjuds mellan särskilda boenden för äldreomsorg och vård- och omsorgsboenden för äldre.

Nedan följer en tabell som sammanfattar skillnaderna mellan särskilda boenden för äldreomsorg och vård- och omsorgsboenden för äldre.

När det gäller boendets roll och syfte, är särskilda boenden för äldreomsorg avsedda för att boende ska kunna leva med vård och stöd, medan vård- och omsorgsboenden för äldre är avsedda för rehabilitering med målet att kunna återvända till det egna hemmet. Detta innebär att det finns en stor skillnad i hur länge man kan bo på de olika typerna av boenden.

De månatliga kostnaderna är ungefär desamma för båda typerna av boenden, men när det gäller tillgänglighet har särskilda boenden för äldreomsorg ofta längre väntelistor. I vissa fall kan väntetiden vara flera år.

Anmälan om äldreomsorgsanläggningar och betalda äldreboenden

När man startar, ändrar, avvecklar eller pausar en verksamhet som stödjer äldres boende hemma, såsom äldreomsorgsanläggningar och betalda äldreboenden, måste man enligt den japanska äldreomsorgslagen (Welfare of the Elderly Act) artikel 14[ja] anmäla detta till guvernören i den prefektur där verksamheten är belägen, i enlighet med de bestämmelser som fastställts av ministeriet för hälsa, arbete och välfärd.

Även i fall där ett betalt äldreboende inte klassificeras som en äldreomsorgsanläggning, krävs det enligt den japanska äldreomsorgslagen (Welfare of the Elderly Act) artikel 29[ja] att man anmäler verksamheten till prefektens guvernör innan man påbörjar den.

Anmälningens gång

För att starta en verksamhet eller vid dess upprättande är anmälningens gång som följer.

1. Bestäm verksamhetens innehåll och samordna med berörda myndigheter
2. Lämna in en etableringsplan och förklara syftet med etableringen och verksamhetens innehåll
3. Genomgå granskning och förhandskonsultationer med kommunens socialvårdsjuridiska godkännandekommitté
4. Utför ansökningsförfaranden för lån och finansiering
5. Ansök om tillstånd för att öppna anläggningen

Först bör du konsultera med kommunens ansvariga avdelning om att starta verksamheten. Detta inkluderar att konkret fastställa en tidsplan för etableringen och att förbereda valet av plats för anläggningen. Det är också viktigt att i förväg samordna med berörda myndigheter för framtida framsteg och konsultationer.

Efter att ha diskuterat starten av verksamheten med kommunens ansvariga avdelning och när planen är fastställd, lämnar du in en ansökningsblankett för etablering och en etableringsplan enligt kommunens angivna format. Eftersom det finns en angiven tidsfrist för inlämning, se till att lämna in i tid. Dessutom är det i princip inte tillåtet att ändra etableringsplanen efter inlämning, så se till att noggrant överväga och utarbeta den.

Efter att ha lämnat in etableringsplanen kommer kommunens granskningskommitté att granska planens innehåll och rimlighet. Även om planen godkänns av granskningskommittén, kan den avslås om den inte överensstämmer med kommunens infrastrukturplan. Dessutom, om du klarar granskningen, måste du påbörja anläggningens uppbyggnad senast vid slutet av nästa budgetår efter att du har mottagit meddelandet.

När du faktiskt ska påbörja byggandet eller uppbyggnaden av anläggningen behöver du ansöka om lån och finansiering. Om du ansöker om finansiering från den oberoende administrativa institutionen för välfärd och medicinsk service kan du få lånade medel. Kom dock ihåg att du behöver ett yttrande från till exempel kommunens borgmästare, så glöm inte att få detta utfärdat. Om du glömmer att få ett yttrande och därmed försenar lånet kan det leda till förseningar i hela projektet, så var uppmärksam på detta.

När du har bekräftat att anläggningens eller kontorets interna utrustning och personaluppsättning uppfyller kraven, ansöker du om tillstånd att öppna. Därefter kan du i princip starta verksamheten den första dagen i varje månad.

Påföljder för att inte anmäla eller för falsk anmälan

När man startar en verksamhet kan underlåtenhet att anmäla eller att göra en falsk anmälan leda till böter på upp till 300 000 yen enligt den japanska lagen om välfärd för äldre (Äldreomsorgslagen) artikel 40[ja]. Det spelar ingen roll om det rör sig om en äldreomsorgsinrättning eller ett betalhem för äldre; påföljderna är desamma i båda fallen.

Tre nyckelpunkter för att smidigt driva en äldreomsorgsanläggning

Det är viktigt att efter att ha startat verksamheten, fortsätta att driva den på ett lämpligt sätt. Här har vi sammanställt tre punkter för att smidigt driva en äldreomsorgsanläggning.

Förklara anläggningen vid kontraktstillfället och få samtycke

När du ingår ett avtal med en blivande boende är det mycket viktigt att ge tillräcklig information och få samtycke för att undvika framtida problem och anklagelser om brist på informationsplikt. Till exempel kan problem som rör återbetalning vid avflyttning eller uppsägning, eller hantering av och ansvar för konflikter mellan boende under vistelsen uppstå.

Förbered en manual för olycksförebyggande och respons

I driften av en äldreomsorgsanläggning kan olika typer av olyckor inträffa, såsom fall, aspiration (när mat hamnar i luftstrupen), badolyckor, infektionssjukdomar och skador på egendom.

Olyckor kan även uppstå mellan personal och boende eller mellan boende. Det är viktigt att skapa en manual för att förebygga förväntade olyckor och se till att all personal är väl informerad. Även om man är noggrann kan olyckor ändå inträffa. Därför är det viktigt att ha en manual för omedelbar respons när en olycka inträffar.

Genom att förbereda och sprida en olycksresponsmanual i förväg kan all personal hantera situationen lugnt och utan panik. Vid allvarliga incidenter är det också viktigt att dela information om nära missar bland personalen och uppdatera manualen för att förhindra framtida olyckor.

Rådgör med en advokat som är kunnig inom äldreomsorgslagstiftning

I driften av en äldreomsorgsanläggning kan olyckor och problem uppstå. Det kan röra sig om konflikter i avtal med boende, mellan boende eller oväntade olyckor.

Vi har förklarat vikten av att få samtycke genom förhandsinformation och att skapa manualer för att förebygga problem och hantera olyckor på rätt sätt. Men det kan naturligtvis finnas osäkerhet kring vilka informationspunkter som bör inkluderas i avtal eller hur man bäst skapar en manual.

När du känner dig osäker rekommenderar vi att du rådgör med en advokat som är kunnig inom äldreomsorg och välfärd. Genom att konsultera en advokat som är expert på lagstiftningen inom äldreomsorg och välfärd kan du få professionella råd och vägledning. Dessutom kan du genom att regelbundet rådgöra med en advokat fortsätta att driva din anläggning på ett säkert och smidigt sätt.

Sammanfattning: Förstå äldreomsorgslagen och dess anläggningar för att säkerställa en korrekt drift

I en tid av låg födelsetal och en åldrande befolkning är tjänster för äldreomsorg och vårdinrättningar en ständigt efterfrågad service.

Det finns dock många olika typer av anläggningar som erbjuder dessa tjänster, och det finns många viktiga punkter och överväganden att tänka på när man startar och driver en sådan verksamhet. Dessutom kan konflikter med boende och allvarliga olyckor innebära risker som rättsliga tvister och risk för verksamhetsstopp, vilket gör förebyggande av problem och olyckor samt snabb respons till en mycket viktig del av anläggningsdriften.

Därför är det av yttersta vikt att förstå äldreomsorgslagen och andra relaterade lagar väl, för att kunna driva verksamheten på ett säkert och korrekt sätt. Om du känner osäkerhet kring att starta eller driva en verksamhet, rekommenderar vi att du rådgör med en advokat som är specialiserad på området för äldreomsorgslagen och liknande juridiska fält.

Vår byrås åtgärder

Vårdbranschen är ett område som är reglerat av en mängd olika lagar, såsom den Japanska Long-Term Care Insurance Act (介護保険法), den Japanska Act on Welfare of the Elderly (老人福祉法), och den Japanska Companies Act (会社法). Monolith Law Office fungerar som rådgivande advokater för General Incorporated Association National Federation of Long-Term Care Providers och för vårdleverantörer i alla prefekturer över hela landet, och besitter omfattande kunskap och erfarenhet när det gäller lagstiftning relaterad till vårdbranschen.

Monolith Law Offices expertisområden: Företagsjuridik för IT och startups[ja]