Hur skyddas upphovsrätten utomlands? En genomgång av två internationella fördrag

Även om du har kunskap om upphovsrätt inom Japan, kan synsättet på upphovsrätt i utlandet skilja sig avsevärt. Eftersom “upphovsrättslagen” varierar från land till land, är det viktigt att förstå och följa det aktuella landets “upphovsrättslag” när du använder upphovsrättsskyddade verk utomlands.

I den här artikeln kommer vi att förklara grunderna i synsättet på upphovsrätt utomlands och två internationella avtal. Innan du använder upphovsrättsskyddade verk utomlands, se till att ta del av denna information.

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätt är en rättighet som ges till skaparen av ett verk. Den finns för att skydda upphovsmannens intressen från att verket kopieras eller används utan tillstånd, inklusive risken för olovlig sekundär användning genom olika medier såsom internet.

Upphovsmannen har möjlighet att neka andra användning av verket eller tillåta användning mot ersättning (eller kostnadsfritt). Det är även möjligt att ge tillstånd till användning av verket under specifika villkor.

Enligt den japanska upphovsrättslagen (Upphovsrättslagen, artikel 2, punkt 1, nummer 1), definieras ett verk som “ett uttryck av tankar eller känslor på ett kreativt sätt”, vilket huvudsakligen inkluderar litteratur, vetenskap, konst och musik. Exempel på detta är uppsatser, musik, romaner, filmer, fotografier, målningar, anime och spel.

Källa: Japanska Kulturbyrån | “Verk – Artikel 2 (Definition)”[ja]

Som en grundläggande princip tilldelas upphovsrätt automatiskt vid skapandet av verket, utan behov av registrering hos någon institution.

I internettider har upphovsrätten blivit ännu mer relevant, och vikten av att skydda upphovsrätten har ökat ytterligare. När ett företag publicerar information är det viktigt att förstå upphovsrätt för att undvika risken att kränka andras upphovsrätt genom olovlig kopiering eller sekundär användning.

Synen på upphovsrätt i utlandet

Många undrar hur verk som publiceras i Japan behandlas i andra länder. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom synen på upphovsrätt utomlands, med fokus på de viktigaste aspekterna.

Upphovsrätten känner inga gränser

Upphovsrätten för verk inom Japan gäller automatiskt även utomlands eftersom upphovsrätten känner inga gränser.

För att skydda upphovsrätten globalt finns det två konventioner: “Bernkonventionen” och “Världsupphovsrättskonventionen”.

Japan är medlem i dessa konventioner, och Bernkonventionen har 168 länder medan Världsupphovsrättskonventionen har 100 länder som deltagare. Dessa konventioners existens säkerställer att upphovsrättslagarna är likvärdiga i alla medlemsländer.

Paradoxalt nog, i länder som inte är medlemmar i dessa konventioner, kan japanska upphovsrätter vara helt verkningslösa. I länder som Iran och Etiopien, som inte är medlemmar, kan japanska upphovsrätter vara helt utan betydelse.

Utöver dessa upphovsrättskonventioner finns det även TRIPS-avtalet, en internationell överenskommelse som syftar till att skydda immateriella rättigheter (intellektuell egendom) relaterade till handel, och i länder som är medlemmar i detta avtal kan upphovsrätten vara giltig.

Den kortare skyddstiden tillämpas

“70 år efter upphovsmannens död” är den skyddstid som fastställs av den japanska upphovsrättslagen, men det finns länder utomlands som har fastställt olika skyddstider.

Till exempel har länder i Europeiska unionen (EU), USA, Australien och andra fastställt samma skyddstid på 70 år efter döden som Japan, medan Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Pakistan och andra länder i Mellanöstern, samt Taiwan och Egypten, har en kortare skyddstid på 50 år efter döden, och Mexiko har den längsta skyddstiden på 100 år efter döden.

Det finns inga gränser för upphovsrätt, men det finns olika synsätt på skyddstiden i olika länder.

Å andra sidan har varje fördrag fastställt en bas för den minimala skyddstiden. Den minimala skyddstiden för upphovsrätt enligt varje fördrag är som följer:

I Bernkonventionen fastställs en minimal skyddstid på 50 år efter upphovsmannens död.

I den Universella upphovsrättskonventionen blir skyddstiden 25 år efter upphovsmannens död, men detta är bara den minimala skyddstiden. Länder kan fastställa en längre period om de så önskar. Enligt fördraget måste länderna ge samma skyddsnivå till verk från andra länder som de ger till inhemska verk.

För utländska verk innebär detta att även om den egna lagstiftningen fastställer en skyddstid på 25 år efter döden, måste Japan skydda upphovsrätten till samma verk i 70 år efter döden.

Likaså, om ett japanskt verk skulle vara skyddat i 25 år efter döden i ett annat land, skulle den skyddstiden gälla i det landet.

Till exempel skyddas ett verk av en egyptier enligt japansk upphovsrättslag i Japan, och ett japanskt verk skyddas enligt egyptisk upphovsrättslag i Egypten.

Det betyder att skyddstiden för upphovsrätt kan bli kortare i vissa länder, så var försiktig när du publicerar verk utomlands.

Standarder för “verk” skiljer sig åt mellan länder

Det är viktigt att vara uppmärksam på hur verk hanteras och vilka standarder som gäller utomlands. Även om ett verk är skyddat enligt upphovsrätten i Japan, innebär det inte automatiskt att samma skydd gäller utomlands. Även om ett land är medlem i någon av de nämnda konventionerna, kan definitionen av ett verk variera från land till land.

Den “formalitetsfria principen” som antas av Bernkonventionen innebär att “inga formaliteter såsom registrering, inlämning av verk eller visning av upphovsrättsmärket krävs för att inneha och utöva upphovsrätt och närstående rättigheter”, och många länder, inklusive Japan, har upphovsrättslagar som bygger på denna princip.

Men, i USA:s förflutna gällde inte denna princip, och det fanns en tid då upphovsrätt endast erkändes om upphovsrättsmärket “©” visades.

Detta berodde på att USA fram till nyligen hade ett system där upphovsrätt endast erkändes efter registrering hos en statlig myndighet (formalitetsprincipen), men från och med Heisei första året (1989) undertecknade USA Bernkonventionen och började därmed följa den formalitetsfria principen.

Källa: Japanska Kulturbyrån | Skydd av utländska verk[ja]

Eftersom medlemskap i Bernkonventionen och Universal Copyright Convention, samt vad som erkänns som ett verk, varierar från land till land, är det viktigt att i förväg undersöka upphovsrätten i det land du är intresserad av.

Två internationella fördrag om upphovsrätt

Genom flera internationella fördrag främjas ett rationellt och konsekvent skydd av upphovsrättsliga verk i olika länder. Fördragen fastställer minimistandarder för skydd, och genom att varje medlemsland verkställer dessa inom sitt jurisdiktionsområde skyddas upphovsrätten över nationsgränserna.

Här förklarar vi två representativa fördrag.

Bernkonventionen

Bernkonventionen är ett av de äldsta och viktigaste internationella fördragen om skydd av upphovsrätt.

Detta fördrag, som antogs i Bern, Schweiz, 1886, med fokus på europeiska länder, har genomgått flera ändringar och har idag ratificerats av cirka 180 länder. Japan blev medlem av detta fördrag 1899 (Meiji 32), och USA anslöt sig slutligen till Bernkonventionen 1989.

Bernkonventionen kännetecknas av “nationell behandling” och “formalitetsfrihet”.

Nationell behandling

Bernkonventionen betonar att utländska upphovsmän och deras verk ska ges samma rättigheter och skydd som verk skapade av nationella medborgare.

Formalitetsfrihet

Bernkonventionen fastställer principen att inga särskilda förfaranden eller krav ska ställas för upphovsrätt. Upphovsrätten uppstår automatiskt, och ett verk anses ha upphovsrätt från det ögonblick det skapas.

Universal Copyright Convention

Universal Copyright Convention (UCC), skapad i Genève, Schweiz, 1952 och trädde i kraft 1955, initierades av UNESCO och kallas därför även UNESCO-konventionen. Japan undertecknade detta fördrag 1977.

Vid tiden för Bernkonventionens skapande hade länder som USA och länder i Central- och Sydamerika, som redan hade sina egna upphovsrättsfördrag, antagit “formalism” (upphovsrätt kräver registrering) snarare än “formalitetsfrihet” som Bernkonventionen föreskriver. Därför fungerade detta fördrag som en bro mellan medlemsländerna i Bernkonventionen.

Detta innebär att verk från länder som är medlemmar i Universal Copyright Convention kan skyddas i länder som praktiserar formalism, utan behov av registrering, genom att endast ange “upphovsmannens namn, utgivningsår och ©-symbolen”.

Främjande av upphovsrättsskydd utomlands

Slutligen introducerar vi Kulturbyråns projekt för att främja upphovsrättsskydd utomlands.

Uppbyggnad av upphovsrättssystemet

Kulturbyrån arbetar med att utveckla och stödja upphovsrättsliga system i Asien och Stillahavsregionen (Projekt för att främja spridningen av upphovsrättssystem i Asien).

Specifika åtgärder inkluderar

• Arrangemang av lokala seminarier om upphovsrättssystemet
• Organisering av internationella konferenser om upphovsrätt
• Genomförande av studiebesök i Japan för att stödja systemutveckling

bland annat.

Dessutom visar man en aktiv inställning till att skapa internationella regler och hantera internationella upphovsrättsliga frågor, inklusive deltagande i förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal och diskussioner om WIPO:s sändningsfördrag, genom vilka man strävar efter att skydda inhemska verk.

Referens: Kulturbyrån | Främjande av upphovsrättsskydd utomlands[ja]

Stöd för stärkt rättighetsutövning

Kulturbyrån begär förstärkning av åtgärder mot upphovsrättsintrång genom regeringar, särskilt mot länder där intrång på nationellt innehåll är vanligt, genom att regelbundet genomföra intergovernmentala samråd för att säkerställa lämplig tillämpning av lagar.

Man främjar också utvecklingen av en miljö genom att skapa handböcker för åtgärder mot upphovsrättsintrång utomlands, erbjuda utbildningsseminarier för tillsynsmyndigheters personal och inrätta rådgivningstjänster.

För mer information, se länken “Handbok för åtgärder mot upphovsrättsintrång (piratkopior) – Lista”.

Den omfattar metoder för åtgärder mot upphovsrättsintrång i olika länder och rapporter om undersökningar av upphovsrättens genomförandestatus.

Referens: Upphovsrättsintrång (piratkopior) | Handbok för åtgärder – Lista[ja]

Sammanfattning: Sök råd från experter vid gränsöverskridande upphovsrättsfrågor

Det är ett faktum att uppfattningen om upphovsrätt varierar mellan olika länder. Det finns ett behov av att i förväg noggrant undersöka situationen för upphovsrätt i det berörda landet, inklusive medlemskap i olika fördrag och lokala regler. Dessutom bör man beakta att situationen kan bli mer komplex om den omfattar flera länder.

När det gäller hantering av upphovsrätt utomlands rekommenderar vi att du konsulterar en expert.

Information om åtgärder från vår byrå

Monoliths juridiska byrå är en advokatfirma med omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik. I takt med att det globala näringslivet expanderar, ökar behovet av juridisk granskning av experter. Vår byrå erbjuder lösningar inom internationell juridik.

Monoliths juridiska byrås expertisområden: Internationell juridik & utländska affärer[ja]