Aktieägarnas rättigheter enligt japansk bolagsrätt: Olika medel för att säkerställa korrekt verksamhet av styrelseledamöter

Inom japanska aktiebolag delegeras företagets ledning till styrelsen och de enskilda styrelseledamöterna. Denna delegation är dock inte absolut, eftersom aktieägarna, som är företagets ägare, har en viktig roll i att övervaka att ledningen bedrivs på ett korrekt och lagligt sätt. Denna övervakningsfunktion som aktieägarna har är avgörande för företagets sunda drift och för att upprätthålla dess företagsvärde. Många människor känner till aktieägarnas rätt att väcka en “aktieägarrepresentativ stämning” som den mest kända rätten, vilket innebär att de kan hålla styrelseledamöterna ansvariga och kräva skadestånd för företagets räkning om företaget har lidit skada på grund av styrelseledamöternas oegentligheter. Denna stämning är ett kraftfullt verktyg för att i efterhand återställa den skada som uppstått.

Men de befogenheter som japansk bolagslagstiftning ger aktieägarna begränsas inte till efterhandsåtgärder för skadestånd. Snarare finns det en mångfald av sofistikerade juridiska verktyg tillgängliga för att mer proaktivt och förebyggande säkerställa att företagets verksamhet bedrivs korrekt. Dessa rättigheter stöder i praktiken “principen om aktieägares jämlikhet” som fastställs i artikel 109, första stycket, i den japanska bolagslagen. Denna princip kräver att företaget behandlar alla aktieägare lika i enlighet med innehållet och antalet av deras rättigheter, och den utgör en grund för att förhindra att företagets övergripande intressen skadas av vissa aktieägares intentioner. I denna artikel fokuserar vi på tre viktiga rättigheter, förutom aktieägarrepresentativ stämning, som förkroppsligar denna princip: “rätten att begära ett förbud mot olagliga handlingar”, “rätten att begära utnämning av en inspektör”. Dessa rättigheter har var och en en förebyggande funktion för att förhindra skador, en undersökningsfunktion för att lösa upp ledningens opacitet, och en utvidgande funktion som möjliggör ansvarsskyldighet över hela komplexa företagsgrupper, vilket gör dem till kraftfulla verktyg för aktieägare att effektivt säkerställa företagets styrning.

Förebygga Direktörers Oegentligheter: Rätten till Förbud mot Olagliga Handlingar under Japansk Bolagsrätt

Översikt av Systemet och Rättslig Grund

Bland de rättigheter som aktieägare har, är “rätten till förbud mot olagliga handlingar” den mest direkta och förebyggande. Denna rättighet syftar till att förhindra att olagliga handlingar utförs av direktörer, vilket kan leda till oåterkalleliga skador på företaget. Detta är en extremt viktig förebyggande åtgärd, i kontrast till aktieägarens derivativa talan som syftar till att återställa skador efter att de har inträffat.

Den rättsliga grunden för denna rättighet finns i artikel 360, första stycket i den japanska bolagslagen. Enligt denna bestämmelse kan aktieägare begära att en direktör avstår från handlingar som ligger utanför företagets syfte eller som bryter mot lagar eller bolagsordningen, om det finns en risk för att företaget kan drabbas av “betydande skada”. Det finns två krav för att utöva denna rättighet. För det första måste direktörens handlingar bryta mot lagar eller bolagsordningen. För det andra måste det finnas en konkret risk för att dessa handlingar orsakar “betydande skada” på företaget. En viktig punkt är att denna begäran endast kan riktas mot framtida eller pågående handlingar, och inte mot handlingar som redan har slutförts.

Eftersom företagsbeslut ofta fattas snabbt, kan vanliga rättsprocesser ofta inte uppnå syftet med ett förbud. Därför utövas denna rättighet i praktiken vanligtvis genom en “ansökan om interimistiskt förbud”, en säkerhetsåtgärd där domstolen snabbt fattar beslut.

Japanska Rättsfall

För att illustrera rättsliga överväganden kring denna förbudsrätt, kan ett beslut från Japans högsta domstol den 24 september 2002 vara vägledande, även om det inte direkt rör bolagslagen. Fallet handlade om en integritetskränkning i samband med romanen “Fisken som simmar i stenen”, där domstolen fastställde att ett förbud bör medges om en kränkning tydligt kan förutses och det finns risk för att offret drabbas av allvarlig och svåråterkallelig skada, vilket gör efterföljande återställning extremt svår. Detta koncept av “allvarlig och svåråterkallelig skada” är också relevant för tolkningen av “betydande skada” i bolagslagen och antyder hur domstolar begränsar förbudsåtgärder till allvarliga fall.

Ett exempel på tillämpning inom företagsjuridik är ett interimistiskt förbudsärende som avgjordes av Tokyos distriktsdomstol den 17 februari 2021, rörande Creaholdings. I detta fall begärde aktieägare ett förbud mot specifika handlingar relaterade till en extra bolagsstämma, men domstolen avslog ansökan. Detta fall visar att domstolar noggrant granskar kravet på “betydande skada”. Rätten fungerar som en “nödbroms för företag” och är avsedd att användas endast i exceptionella situationer där företaget står inför en verkligt allvarlig kris, snarare än som ett enkelt medel för aktieägare att ingripa i ledningens dagliga beslut. Därför måste aktieägare som utövar denna rättighet inte bara påpeka en lagöverträdelse, utan också konkret bevisa att handlingen utgör ett allvarligt hot mot företagets överlevnad.

Säkerställande av ledningens transparens: Rätten att begära utnämning av en inspektör under japansk bolagsrätt

Översikt av systemet och dess juridiska grund

Inom japanska aktiebolag koncentreras mycket av informationen om ledningen till företagsledningen, vilket skapar en betydande informationsasymmetri mellan ledningen och aktieägarna. Även om aktieägarna försöker övervaka ledningens korrekthet, kan deras rättigheter bli meningslösa om de inte har tillgång till korrekt information som grund. Ett kraftfullt verktyg för att lösa denna informationsklyfta och säkerställa ledningens transparens är “rätten att begära utnämning av en inspektör”.

Denna rättighet regleras i artikel 358 i den japanska bolagslagen. Aktieägare som innehar minst tre procent av det totala röstetalet kan ansöka hos domstolen om utnämning av en inspektör när det finns skäl att misstänka att det förekommer oegentligheter i bolagets verksamhet eller allvarliga överträdelser av lagar eller bolagsordningen.  

Om domstolen godkänner denna ansökan, utser den en neutral tredje part, såsom en advokat eller auktoriserad revisor, som inspektör. Den utsedda inspektören har laglig befogenhet att undersöka företagets verksamhet och tillgångar. Denna undersökningsbefogenhet är stark och kan vid behov även omfatta dotterbolag. Efter att inspektören har slutfört sin undersökning sammanställer denne en detaljerad rapport som lämnas in till domstolen. En kopia av rapporten överlämnas också till den aktieägare som gjorde ansökan. Baserat på innehållet i denna rapport kan domstolen, om den anser det nödvändigt, beordra företagets styrelse att kalla till en bolagsstämma för att rapportera undersökningsresultaten.

Japanska rättsfall

Ett banbrytande fall som visar hur rätten att begära utnämning av en inspektör fungerar i praktiken är beslutet från Mito distriktsdomstolens Shimotsuma-avdelning den 28 februari 2023. I detta fall godkände domstolen aktieägarens ansökan och beslutade att utse en inspektör. Särskilt anmärkningsvärt var omfattningen av de undersökningspunkter som domstolen beordrade. Dessa punkter sträckte sig bortom enbart undersökning av redovisningsbedrägerier och inkluderade följande aspekter.  

• Efterlevnad av arbetsrelaterade lagar som den japanska arbetsnormlagen
• Korrekt anslutning till socialförsäkringar och arbetsförsäkringar
• Efterlevnad av bolagslagen vid genomförandet av bolagsstämmor
• Efterlevnad av bolagslagen vid upprättande och bevarande av bokföringsböcker
• Efterlevnad av skattelagar som den japanska bolagsskattelagen

Detta beslut klargör att domstolen tolkar “oegentligheter” och “allvarliga fakta” enligt artikel 358 i den japanska bolagslagen som att inkludera bredare och strukturella problem, såsom brist på grundläggande företagsöverensstämmelse, snarare än enbart specifika bedrägliga handlingar. Därmed har rätten att begära utnämning av en inspektör utvecklats från att vara ett verktyg för att undersöka oegentligheter till att bli ett medel för att genomföra en “omfattande företagsdiagnos” med domstolens auktoritet i ryggen. Genom denna rättighet kan aktieägare belysa ledningens svarta låda och säkra objektiva och pålitliga bevis. Dessa undersökningsresultat kan sedan utgöra en stark grund för ytterligare rättighetsutövning, såsom ansökningar om att stoppa olagliga handlingar eller aktieägarrepresentativa stämningar.

Jämförelse av aktieägares övervakningsbefogenheter under japansk bolagsrätt

Som vi har sett, erkänner den japanska bolagsrätten flera rättigheter för aktieägare, var och en med olika syften och funktioner, för att säkerställa att företagets verksamhet bedrivs korrekt. Dessa rättigheter fungerar inte bara individuellt utan kan också samverka för att uppnå mer effektiv bolagsstyrning. Genom att använda aktieägarens derivativa talan som en referenspunkt och jämföra den med rättigheter som anspråk på förbud mot olagliga handlingar och begäran om utnämning av en inspektör, blir de strategiska rollernas skillnader tydliga.

Rätten till anspråk på förbud mot olagliga handlingar är en förebyggande rättighet som ingriper “innan” skada uppstår. Dess syfte är att stoppa den olagliga handlingen i sig, snarare än att ge ekonomisk kompensation. Å andra sidan är rätten att begära utnämning av en inspektör avsedd för “undersökning” när det finns misstankar om oegentligheter i ledningen men inga konkreta bevis. Syftet är att klargöra fakta genom en neutral tredje part och säkerställa ledningens transparens. Aktieägarens derivativa talan är en efterföljande rättsmedel som syftar till att hålla enskilda styrelseledamöter ansvariga och få företaget att betala skadestånd “efter” att skada har uppstått.

Dessa rättigheter har tydliga skillnader i tidpunkt (före, under, efter), syfte (förbud, undersökning, ersättning), mål (handling, information, enskilda styrelseledamöter) och strategisk roll (nödbroms, informationsinsamling, ekonomisk återhämtning). Aktieägare förväntas välja och kombinera dessa rättigheter på ett lämpligt sätt beroende på den situation de står inför.

Sammanfattning

Som vi har beskrivit i denna artikel, ger den japanska bolagslagen aktieägarna, som är företagets ägare, starka och mångsidiga rättigheter för att övervaka ledningen och säkerställa dess korrekthet. Den välkända aktieägarrepresentativa stämningen är endast ett av de medel som finns för att återställa skador i efterhand. På ett tidigare stadium spelar rätten att begära ett förbud mot olagliga handlingar en “förebyggande” roll för att förhindra skador, medan rätten att begära utnämning av en inspektör belyser ledningens transparens och spelar en “undersökande” roll. Dessa rättigheter ger aktieägarna strategiska valmöjligheter anpassade till situationen för att säkerställa företagets sunda drift.

Monolith Advokatbyrå har en omfattande erfarenhet av att ge råd och företräda en mångfald av klienter, både inhemska och internationella, i frågor som rör bolagsstyrning och aktieägarrättigheter som de som diskuteras i denna artikel. Vår byrå har flera engelsktalande experter, inklusive de med utländska advokatlicenser, som kan stödja klienter ur ett internationellt perspektiv i det komplexa japanska rättssystemet. Aktieägare som är bekymrade över ledningens korrekthet, eller företag som strävar efter att bygga en lämplig styrningsstruktur som ledare, är välkomna att kontakta vår byrå för rådgivning.