Förklaring av problem med våld från brukare inom vårdsektorn samt frågor om arbetsskador och skadestånd

Våld mot personal inom äldreomsorgen är ett allvarligt problem i Japan. Det medför en stor belastning på de anställdas fysiska och psykiska hälsa. Särskilt våld från brukare med sjukdomar som demens är svårt att förutse, och det är inte ovanligt att vårdpersonal drabbas av fysiska och psykiska skador.

I samband med sådant våld uppstår frågor om arbetsrelaterade skador och skadestånd, där flera japanska lagar och system är involverade. För att hantera våld inom äldreomsorgen krävs omfattande åtgärder, inklusive stöd från anläggningen och juridiska åtgärder. Riskhantering för att förebygga våld och förbättring av arbetsmiljön är också viktiga komponenter.

I denna artikel förklarar vi i detalj verkligheten av våldet, möjligheten till erkännande av arbetsrelaterade skador och krav på skadestånd, samt konkreta förebyggande och hanteringsstrategier. Använd denna information för att skydda säkerheten och tryggheten för både anläggningar och personal.

Våld i vårdmiljöer i Japan

I japanska vårdmiljöer förekommer våld i olika former, vilket har en allvarlig inverkan på personalens fysiska och mentala hälsa. Dessa våldshandlingar varierar från fysiskt och psykiskt till sexuellt våld. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de olika typerna av våld som förekommer.

Fysiskt våld under japansk vårdarbete

Fysiskt våld utgör ett allvarligt hot mot vårdpersonal och kan ta sig många olika former. Exempel på detta inkluderar:

• Att bli slagen av en arg vårdtagare
• Att bli sparkad med en uppsvingad fot
• Att få armen nypen
• Att bli kliad i ansiktet eller på halsen

Personal kan utsättas för sådana direkta attacker från de som använder deras tjänster. Dessa handlingar kan leda till fysiska skador såsom blåmärken eller snittsår och är mycket farliga. Det är inte heller ovanligt att bli utsatt för föremål som kastas. Till exempel kan matkärl, fjärrkontroller eller käppar som används under måltider kastas. Att bli våldsamt dragen i kläderna är också en form av fysiskt våld.

Det finns även andra fall, såsom:

• Ett fall där personalen plötsligt blev slagen av en vårdtagare under badhjälp och fick skador i ansiktet
• Ett fall där en vårdtagare kastade matkärl under servering av mat på grund av missnöje och personalen fick snittsår på armen
• Ett fall där en vårdtagare som tappade balansen under förflyttning till rullstol drog personalen i håret, vilket orsakade smärta i hårbotten

Fysiskt våld orsakar inte bara fysisk smärta för personalen utan kan även leda till betydande psykiskt lidande. De som utsätts för våld kan plågas av rädsla och ångest och riskerar att utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Det kan även leda till minskad arbetsmotivation och i vissa fall till att personalen väljer att sluta sitt jobb.

Psykiskt våld

Psykiskt våld är, till skillnad från fysiskt våld, inte lika synligt och dess allvar kan därför ofta bli förminskat. Det kan dock lämna djupa sår i en anställds själ och orsaka långvarigt lidande.

Verbala övergrepp är ett typiskt exempel. Att bli utsatt för ord som förnekar ens personlighet eller att få höra grova förolämpningar kan skada en anställds självkänsla och leda till minskad självaktning.

Intimiderande attityder och beteenden räknas också som psykiskt våld. Att bli skriken på eller stirrad på kan få en anställd att krympa och känna rädsla. I sådana situationer kan det bli svårt att fatta lugna och genomtänkta beslut, vilket kan leda till en försämrad kvalitet på vården.

Att upprepade gånger ställas inför orimliga krav kan också vara en psykisk belastning för en anställd.

• Att få order som “Hämta det där” eller “Gör det nu”
• Att bli uppringd mitt i natten utan hänsyn

Dessa krav kan utmatta en anställds fysiska och mentala hälsa. Genom att ständigt försöka uppfylla dessa krav kan en anställd ackumulera överdriven stress och förlora sin mentala och fysiska balans.

Några konkreta exempel är följande:

• Ett fall där en vårdtagare som vägrat badhjälp kallade personalen för “värdelös” och sa “du borde bara sluta”
• Ett fall där en anställd under nattskiftet upprepade gånger kallades via larmsystemet och varje gång fick höra “Kom snabbare” eller “Du gör så att jag inte kan sova”
• Ett fall där en anställd ständigt klandrades för små misstag och fick höra “Kan du inte ens göra detta?” eller “Du är avskedad”

Psykiskt våld är svårt att förstå för utomstående, och det är inte ovanligt att den drabbade anställda bär på det ensam. Det finns de som klandrar sig själva och tänker “är det mitt fel?”, men det är viktigt att förstå att det inte är fallet. Psykiskt våld är ett problematiskt beteende från förövarens sida och bör aldrig accepteras.

Sexuellt våld inom vårdyrket i Japan

Sexuellt våld är en avskyvärd handling som allvarligt skadar vårdpersonalens värdighet och orsakar djupa fysiska och psykiska skador. Olämplig fysisk kontakt är ett typiskt exempel.

Till exempel kan följande situationer nämnas:

• Att röra vid kroppen mer än vad som är nödvändigt under vård
• Att krama om eller kräva kyssar
• Att röra vid kroppen i ett sexuellt syfte

Dessa handlingar utgör sexuellt våld. De kan framkalla avsky och rädsla hos personalen och leda till trauma.

Oanständigt språkbruk är också en form av sexuellt våld. Att rikta sexuellt laddade ord eller berätta obscena skämt kan göra personalen obekväm och orsaka psykisk smärta. Att visa bilder eller videor med sexuellt innehåll är också en form av sexuellt våld. Det kränker inte bara personalens värdighet utan försämrar också arbetsmiljön.

Att tvinga någon till sexuella handlingar är också ett allvarligt problem som inte kan ignoreras.

• Att tvinga fram sexuella handlingar
• Att kräva sexuella tjänster

Dessa är handlingar som förnekar personalens personlighet och bör aldrig tolereras. De kan orsaka allvarlig psykisk skada hos personalen och leda till psykiska sjukdomar som PTSD (posttraumatiskt stressyndrom).

Ytterligare konkreta exempel inkluderar följande:

• Fall där vårdpersonalen har blivit berörd eller tilltalad på ett sexuellt sätt av en klient under badhjälp
• Fall där vårdpersonalen har blivit tvingad till sexuella handlingar av en klient under hembesök

Sexuellt våld är en situation där offren ofta inte kan rapportera övergrepp på grund av skam och rädsla. Men sexuellt våld är en handling som aldrig bör tolereras.

Vårdarbetsplatsen bör vara en plats där klienter och personal bygger upp ett förtroendeförhållande och respekterar varandra. Sexuellt våld underminerar denna grundläggande tillit och kräver strikta åtgärder.

Våld på vårdarbetsplatser och erkännande av arbetsskador enligt japansk lag

Våld på vårdarbetsplatser är ett allvarligt problem som kan ha djupgående effekter på personalens fysiska och mentala hälsa och även leda till att de lämnar sina jobb. Sådana våldshandlingar kan erkännas som arbetsskador.

Fysiskt våld som leder till skador är inte det enda som kan erkännas, även verbalt våld och sexuella trakasserier som orsakar psykiska sjukdomar kan bli föremål för erkännande som arbetsskador, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Nedan följer en mer detaljerad förklaring av varje fall.

Skador orsakade av fysiskt våld

På vårdarbetsplatser är det tyvärr inte ovanligt att personal skadas till följd av våld från de som de vårdar. I sådana fall kan skador som orsakats av våld från vårdtagare erkännas som arbetsskador.

Kriterierna för att erkänna arbetsskador är två: arbetsutförande och arbetsorsak. Arbetsutförande innebär att skadan inträffade under arbetet, medan arbetsorsak innebär att det finns ett orsakssamband mellan skadan och arbetet. Om vårdpersonal skadas av våld från en vårdtagare, uppfylls dessa kriterier.

Det betyder att om du skadas av våld från en vårdtagare under arbetet, är sannolikheten att det erkänns som en arbetsskada mycket hög. Om arbetsskadan erkänns kan du få ersättning för behandlingskostnader och förlorad arbetsinkomst, vilket kan minska den ekonomiska bördan för personalen.

Erkännande av arbetsskador hanteras av arbetsinspektionen, och inte alla ansökningar godkänns. Men kom ihåg att skador orsakade av våld från vårdtagare har en hög sannolikhet att erkännas som arbetsskador. Det är viktigt att aktivt använda arbetsskadeförsäkringssystemet för att skapa en trygg arbetsmiljö där personalen kan fokusera på sitt arbete.

Psykiska skador orsakade av verbalt våld och sexuella trakasserier

På vårdarbetsplatser är det inte bara fysiskt våld som är ett allvarligt problem, utan även verbalt våld och sexuella trakasserier kan djupt såra personalens själ och leda till psykiska sjukdomar som depression eller anpassningsstörningar. Även sådana psykiska skador kan erkännas som arbetsskador om vissa villkor uppfylls.

Villkoren för att erkänna psykiska sjukdomar som arbetsskador är följande:

• Den psykiska sjukdomen som har utvecklats måste vara relevant
• Det måste finnas en stark psykisk belastning från arbetet inom de sex månaderna före sjukdomens utbrott
• Det kan inte fastställas att sjukdomen har orsakats av faktorer utanför arbetet

Särskilt i fall av psykiska sjukdomar orsakade av verbalt våld är det viktigt att bevisa sambandet med arbetet. Det kan krävas insamling av objektiva bevis som inspelningar av det verbala våldet eller vittnesmål från kollegor och chefer för att visa att det fanns en stark psykisk belastning från arbetet.

Psykiskt våld är svårare att se och därför kan det vara svårare att få det erkänt som en arbetsskada. Därför är det viktigt att konsultera med specialister eller advokater och följa rätt procedurer.

För att skapa en arbetsmiljö där vårdpersonal kan arbeta tryggt måste arbetsgivare inte bara uppmärksamma fysiskt våld utan även ta psykiskt våld på allvar och vidta lämpliga åtgärder.

Frågor om skadestånd för våld från patienter inom äldreomsorgen i Japan

I Japan erbjuder arbetsskadeförsäkringen en viss kompensation till personal för skador eller sjukdomar som uppstår under arbetet, men den täcker inte alla typer av skador. Särskilt ersättning för psykiskt lidande orsakat av våld från patienter täcks inte av arbetsskadeförsäkringen. I sådana fall kan personalen som utsatts för våldet begära skadestånd för att täcka den del av skadan som inte ersätts.

En skadeståndsbegäran är en åtgärd för att kräva kompensation för skador från gärningsmannen, men även i fall av arbetsskador kan det vara möjligt under vissa förutsättningar.

Grunden för skadeståndskrav på grund av våld från patienter är tvåfaldig: skador orsakade av tredje part och brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet.

Skador orsakade av tredje part avser fall där en arbetsskada orsakas av en tredje parts (i detta fall patientens) handlingar. Våld från en patient faller under denna kategori, vilket i princip gör det möjligt att kräva skadestånd från patienten. Om patienten saknar ansvarskapacitet kan deras familj eller annan vårdnadshavare bli ansvarig som tillsyningsman.

Om det finns ett brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet från anläggningens sida, kan företaget bli föremål för skadeståndskrav. Skyldigheten att iaktta säkerhet innebär att arbetsgivaren måste vidta nödvändiga åtgärder för att skydda anställdas säkerhet och hälsa.

Till exempel, om en arbetsgivare är medveten om en patients våldsamma tendenser men inte vidtar lämpliga åtgärder, kan det anses vara ett brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet, så var vaksam.

Sex åtgärder mot våld på vårdplatser i Japan

Våld på vårdplatser i Japan, utfört av klienter eller deras familjer, är inte bara en allvarlig fråga som påverkar personalens fysiska och mentala hälsa, utan det hindrar också tillhandahållandet av högkvalitativ vård. För vårdgivare är det avgörande att vidta omfattande åtgärder för att hantera dessa problem och säkerställa en trygg arbetsmiljö för personalen.

Här följer en detaljerad genomgång av sex särskilt viktiga åtgärder för att hantera och förebygga våld på vårdplatser i Japan.

Utformning av individuella vårdplaner

Individuella vårdplaner skapas för att passa brukarens tillstånd och behov och spelar en viktig roll i hanteringen och förebyggandet av våld.

I planen bör man noggrant dokumentera brukarens fysiska hälsa, kognitiva funktioner, mentala tillstånd och eventuella tidigare våldshandlingar, samt inkludera specifika åtgärder för att hantera dessa. Till exempel, om vissa situationer eller stimuli kan utlösa våldshandlingar, bör planen innehålla strategier för att justera miljön eller kommunikationsmetoder för att undvika dessa.

Det är också viktigt att regelbundet utvärdera brukarens förändrade tillstånd och vid behov revidera vårdplanen.

Miljöjusteringar under japansk lag

Miljöjusteringar är en viktig åtgärd för att öka användarnas trygghet och för att förhindra våldsamma handlingar. Det är nödvändigt att vara kreativ med belysning, ljud, temperatur och möblering för att skapa ett utrymme där användarna kan känna sig lugna och tillfreds.

Det är också viktigt att säkerställa nödutrymningsvägar och att ha en beredskap så att både användare och personal kan evakuera säkert i händelse av en nödsituation.

Kommunikation

Kommunikation är grunden för att bygga ett förtroendefullt förhållande med användare och för att förebygga våldsamma handlingar. Det är viktigt att lyssna till användarens ord och bemöta dem med en empatisk attityd.

Det är också effektivt att förstå användarnas känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig med lämpliga ord. Genom att dokumentera kommunikationen med användarna och dela den med andra medarbetare kan ni tillsammans hitta mer effektiva kommunikationsmetoder.

Personalutbildning

Det är viktigt att regelbundet genomföra personalutbildning med syftet att förebygga och hantera våld och verbala övergrepp. Under utbildningen lär sig personalen om organisationens grundläggande policy och grundsyn när det gäller våld.

Genom att granska fallstudier och dela strategier för hantering kan personalen vidta lämpliga åtgärder anpassade till användarnas situationer, vilket bidrar till att förebygga olika typer av problem.

Dokumentation och rapportering

När våldshandlingar inträffar är det viktigt att noggrant dokumentera datum, plats, omständigheter och hur situationen hanterades. Även förändringar i användarnas tillstånd och vårdinnehåll bör dokumenteras för att analysera sambandet med våldshandlingarna. Att dela dokumentationen om våldshandlingar bland personalen är avgörande för att uppnå en organiserad respons.

Den dokumenterade informationen måste delas med personalen för att leda till en organiserad respons. För detta krävs att rapporteringen görs på ett korrekt sätt. Rapporter bör snabbt överlämnas till överordnade eller chefer, och fakta ska kommuniceras noggrant. Genom att inte bara förlita sig på muntlig rapportering utan även dela skriftlig dokumentation kan mer exakt information överföras.

Korrekt dokumentation och snabb rapportering bidrar inte bara till att förebygga återkommande våldshandlingar utan även till att säkerställa personalens säkerhet och tillhandahålla lämplig vård till användarna.

Organisatoriskt svar

En organisatoriskt svar är avgörande för att effektivt hantera och förebygga våld. Om man lämnar ansvaret helt och hållet till den enskilda medarbetaren när våld uppstår, ökar risken för att situationen förvärras.

Om den berörda medarbetaren bär problemet ensam kan våldet eller kraven eskalera och leda till en allvarligare situation. Dessutom, om en lämplig åtgärd inte vidtas och situationen lämnas obehandlad, ökar inte bara risken för att medarbetaren lämnar sin tjänst, utan det kan också leda till misstankar om brott mot skyldigheten att säkerställa säkerhet från anläggningens sida.

Därför är det viktigt att chefer, som överordnade, deltar i hanteringen och arbetar tillsammans med hela organisationen för att lösa problemet, samtidigt som man tar hänsyn till andra användare.

Specifikt innebär detta att först skapa en handbok för hantering av våld och dela den med personalen. I handboken bör man tydligt ange procedurer för nödsituationer, rapporteringssystem och kontaktpunkter för rådgivning. Dessutom leder regelbundna möten för att dela information om våld och överväga åtgärder till förbättring av tjänstekvaliteten.

Sammanfattning: Konsultera en advokat angående arbetsolyckor och skadestånd på vårdinrättningar

Våld på vårdinrättningar är ett allvarligt problem som inte bara påverkar personalens fysiska och mentala hälsa, utan också hindrar tillhandahållandet av högkvalitativ vård. Våldet kan ta sig många former, inklusive fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, och personalen är ständigt utsatt för dessa risker.

Personal som utsätts för våld kan få ekonomiskt stöd genom erkännande av arbetsolyckor, såsom täckning av behandlingskostnader och kompensation för förlorad arbetsinkomst. Dessutom kan skadeståndskrav ge ersättning för psykiskt lidande och andra skador som inte täcks av arbetsolycksförsäkringen.

För att förebygga våld och skapa en trygg arbetsmiljö för personalen krävs en mångfacetterad strategi. Genom att förstå användarnas tillstånd och behov kan man erbjuda lämplig vård och därmed förebygga våldshandlingar. Det är också viktigt att stärka personalens utbildning och supportstrukturer.

Vårdarbete är ett värdefullt arbete som utförs i relationer mellan människor. Genom att skapa en trygg arbetsmiljö för personalen kan vi även tillhandahålla bättre vård till användarna. Sträva efter att skapa en vårdmiljö fri från våld, där både personal och användare kan känna sig säkra och trygga.

Referens: 厚生労働省｜社会福祉施設における労働災害防止対策について[ja]

Vår byrås åtgärder

Vårdbranschen är ett område som är reglerat av en mängd olika lagar, såsom Lagen om vårdförsäkring (介護保険法), Lagen om välfärd för äldre (老人福祉法) och Bolagslagen (会社法) i Japan. Monolith Law Office fungerar som rådgivande advokater för All-Japan Association of Care Service Providers och vårdleverantörer i varje prefektur över hela landet, och besitter omfattande kunskap och erfarenhet när det gäller lagar relaterade till vårdbranschen.

Monolith Law Offices expertisområden: Företagsjuridik för IT och startups[ja]