Kan det vara brottsligt att sprida falsk information? Situationer där du bör konsultera en advokat förklaras

Med spridningen av sociala medier och internetforum har vi gått in i en era där individer enkelt kan sprida information fritt. Det finns fall där människor medvetet sprider falsk information, vilket kan leda till explosiv spridning, särskilt under katastrofer, och detta har blivit ett socialt problem.

Att sprida falsk information på sociala medier och internetforum är inte bara ett oskyldigt skämt; det kan faktiskt leda till juridiska konsekvenser.

I den här artikeln presenterar vi fall där individer faktiskt har blivit lagförda för att sprida falsk information på sociala medier, och vi förklarar i detalj vilka åtgärder som kan vidtas om du blir drabbad. Dessutom förklarar vi varför det är nödvändigt att konsultera en advokat och beskriver olika situationer av skada.

Att sprida falsk information kan leda till brottsliga konsekvenser

Det finns ingen lag som direkt reglerar spridningen av falsk information, men beroende på innehållet och resultaten kan det leda till brott som ‘kreditförfalskning’, ‘bedrägligt hinder för verksamhet’, eller ‘förtal’.

Här följer en förklaring av specifika fall där man kan bli åtalad för brott.

Det finns ingen lag som reglerar spridningen av falsk information i sig

Det finns ingen lag som direkt bestraffar handlingen att sprida falsk information, men på senare år har spridningen av falsk information och dess negativa påverkan på individer och företag blivit ett växande problem. Detta har lett till att relevanta ministerier och myndigheter diskuterar lagstiftning. Falsk information kan ha skadliga effekter på samhället, särskilt under val, katastrofer och epidemier, och kan leda till att både individers och företags rykte och ekonomiska värde försämras.

När det gäller ärekränkning och bedrägligt förfarande som stör verksamhet

Om spridning av falsk information leder till att någons ekonomiska anseende skadas, kan man riskera att bli åtalad för brott enligt den japanska strafflagen artikel 233 första stycket för “ärekrenkning” eller andra stycket för “bedrägligt förfarande som stör verksamhet”.

Strafflagen artikel 233 (Ärekränkning och störning av verksamhet)

Den som sprider falska rykten eller använder bedrägeri för att skada någons anseende eller störa deras verksamhet, kan dömas till upp till tre års fängelse eller böter på högst 500 000 yen.

e-Gov lagdatabas｜「Strafflagen artikel 233 (Ärekränkning och störning av verksamhet)[ja]」

【Ärekränkningsbrott】
Ärekränkningsbrott innebär att man avsiktligt sprider falsk information för att skada någons anseende. “Anseende” i detta sammanhang inkluderar inte bara ekonomiskt anseende utan även bedömningen av varors och tjänsters kvalitet.

För att ett ärekränkningsbrott ska anses ha begåtts krävs det att informationen är “falsk eller bedräglig” och att det finns “avsikt”. Även om sann information eller missförstånd i god tro inte utgör ärekränkning, kan det i vissa fall leda till andra brott som förtal, så det är viktigt att vara försiktig.

Här följer två exempel på ärekränkningsbrott.

Det första exemplet gäller en kvinna som åtalades för ärekränkning efter att ha postat falska negativa omdömen om ett hälsokosttillskott på en e-handelsplattform. Kvinnan blev inte åtalad, men företagsledaren som hade bett henne om att skriva omdömena dömdes till en böter på 200 000 yen.

Det andra exemplet är en händelse där en person blandade in främmande föremål i en juice köpt i en närbutik och falskt påstod detta. I detta fall erkändes att samhällets förtroende för produktens kvalitet också kan vara föremål för ärekränkningsbrott.

【Brott mot bedrägligt förfarande som stör verksamhet】
Brott mot bedrägligt förfarande som stör verksamhet innebär att man använder bedrägeri för att störa någons verksamhet. För att ett sådant brott ska anses ha begåtts krävs det tre komponenter: “bedrägeri”, “verksamhet” och “störning”.

“Bedrägeri” avser handlingar som innebär att man lurar någon eller utnyttjar missförstånd, och inkluderar inte bara direkt bedrägeri utan även manipulation av maskiner eller produkter.

“Verksamhet” syftar på kontinuerlig affärsverksamhet eller administration, och omfattar inte bara affärsverksamhet i vinstsyfte utan även volontärarbete och klubbaktiviteter.

“Störning” innebär inte bara faktiska hinder för verksamhetens drift utan även uppkomsten av situationer som kan leda till störningar.

Dessa komponenter tolkas ofta brett, vilket innebär att definitionen av handlingar som kan utgöra brott mot bedrägligt förfarande som stör verksamhet är omfattande. Detta innebär att även oväntade handlingar kan leda till åtal.

Exempel på handlingar som kan utgöra brott mot bedrägligt förfarande som stör verksamhet inkluderar:

• Att göra påhittade leveransbeställningar till en restaurang, vilket tvingar fram onödiga leveranser
• Att upprepade gånger ringa tysta samtal till en ramenrestaurang i syfte att trakassera
• Att medvetet blanda in nålar eller liknande i mat som är till salu i ondskefullt syfte
• Att en anställd på en restaurang ignorerar hygienregler och publicerar olämpliga handlingar på en videodelningsplattform
• Att manipulera en elmätare för att oriktigt minska rapporterad elförbrukning

Både ärekränkningsbrott och brott mot bedrägligt förfarande som stör verksamhet är inte brott som kräver målsägandens anmälan (brott där offrets anmälan är nödvändig för åtal). Dock är sannolikheten för att polisen inleder en brottsutredning låg, så i praktiken är det ofta önskvärt att offret gör en anmälan.

När ärekränkning är tillämplig

Att offentliggöra felaktig information om någon eller sprida grundlösa rykten i trakasserande syfte kan utgöra ett brott mot ‘ärekrenkning’ enligt artikel 230, paragraf 1 i den japanska strafflagen (刑法第230条1項). Ärekränkning är ett brott som ofta blir ett problem på internet och sociala medier.

Ärekränkning innebär att man i offentliga sammanhang anger konkreta fakta som sänker en annan persons sociala anseende, oavsett om dessa fakta är sanna eller inte. Till exempel kan uttalanden eller inlägg som “Herr X har olovligen använt företagets pengar”, “Fru Y har tidigare suttit i fängelse” eller “Herr Z har en affär” utgöra ärekränkning.

Termen ‘ärekrenkning’ betyder att skada någons heder, men här tolkas det som att skada någons sociala kredit. Att bara känna sig obekväm eller illa till mods räcker inte för att ett brott om ärekränkning ska anses ha begåtts.

Not 1: Att presentera i sammandrag

Artikel 230, paragraf 1 i strafflagen (Ärekränkning)

Den som offentligt anger fakta och därigenom skadar någons heder, oavsett om dessa fakta är sanna eller inte, ska straffas med upp till tre års fängelse eller böter på högst 500 000 yen.

e-Gov lagdatabas｜「Artikel 230 i strafflagen (Ärekränkning)[ja]」

【Förutsättningar för ärekränkning】
För att kunna stämma någon för ärekränkning måste följande tre förutsättningar vara uppfyllda:

• Offentlighet
• Angivande av fakta
• Ärekrenkande natur

Det första kravet, ‘offentlighet’, innebär att informationen är tillgänglig för ett obestämt antal personer, vilket kan inkludera inlägg på internet eller sociala medier, eller rapportering i medier. Även uttalanden till en liten grupp kan anses offentliga om det finns en möjlighet att de sprids till fler.

Det andra kravet, ‘angivande av fakta’, innebär att konkreta fakta presenteras, oavsett om de är sanna eller inte. Om inga fakta anges och det bara handlar om förolämpning, kan brottet istället klassas som förolämpning.

Det tredje kravet, ‘ärekrenkande natur’, avser innehåll som sänker någons sociala anseende, som förtal eller spridning av dåligt rykte.

Dessutom krävs det att den kränkta personen kan identifieras för att ärekränkning ska anses ha skett. Även om det inte finns något riktigt namn, om en tredje part enkelt kan identifiera personen, kan det anses att det finns en möjlighet att identifiera vem som avses.

Även om kraven för ärekränkning är uppfyllda, om det finns omständigheter som utesluter olaglighet (särskilda omständigheter som gör en annars olaglig handling laglig), kommer ingen att hållas ansvarig för brottet.

Till exempel, i livsmedelsindustrin, när det upptäcks att ursprungsmärkningen är falsk, blir det en viktig fråga som berör konsumenternas hälsa och förtroende och får stor uppmärksamhet i samhället. Spridning av information om sådana händelser med hög offentlig relevans anses generellt vara till allmänhetens bästa.

Om sådan information sprids baserat på tillförlitliga bevis, är det troligt att det inte kommer att anses vara ärekränkning.

Ärekränkning är ett brott som kräver ett målsägandebrott. För att önska straffrättsliga påföljder för gärningsmannen krävs en anmälan. Det är viktigt att notera att preskriptionstiden för offentligt åtal för ärekränkning är tre år från det att brottet upphörde, och anmälningstiden är begränsad till sex månader, så snabba åtgärder är nödvändiga.

Fall där spridning av falsk information lett till åtal

Ogenomtänkta inlägg och spridning av falsk information kan orsaka oväntade problem. Det är inte ovanligt att spridning av falska nyheter påverkar aktiekurser eller att retweets leder till ytterligare spridning av falsk information. Här presenterar vi konkreta fall där personer faktiskt har åtalats för sådana handlingar.

Upphovsperson arresterad för ärekränkning efter att rykten spridits

I maj under Reiwa 1 (2019), spreds falska rykten om fem medlemmar i en idolgrupp baserad i Niigata på sociala medier. Den som postade ryktena föreslog att medlemmarna använde olagliga droger, vilket allvarligt skadade deras rykte. Händelsen behandlades som ett försök att avsiktligt sänka medlemmarnas sociala status, och i juli under Reiwa 2 (2020) arresterades upphovspersonen för misstanke om ärekränkning.

Samhällets medvetenhet om problemet med förtal på sociala medier förändrades markant efter en tragedi i maj under Reiwa 2 (2020), där en kvinnlig professionell brottare tog sitt liv, en händelse som kopplades till hjärtlösa inlägg på sociala medier. Efter denna händelse har tillsynen och kontrollen över förtal på nätet blivit striktare.

Företagets aktiekurs påverkas av spridning av falsk information

Spridningen av falsk information om ett företag kan leda till allvarlig ryktesskada och ha en stor inverkan på aktiekursen. Faktorer som kan sänka aktiekursen inkluderar minskad försäljning på grund av förlorat kundförtroende, ökad osäkerhet bland investerare och en försämrad varumärkesbild.

Problemet med fallande aktiekurser är inte bara en fråga om kortsiktiga förluster utan kan också leda till långsiktig skada på företagets värde. Det finns även en risk att det påverkar hela företagsledningen, såsom minskad motivation hos anställda och svårigheter att attrahera talang.

Exempel på detta är tveksamheten att köpa jordbruksprodukter från Fukushima efter den stora östjapanska jordbävningen (2011), aktiekursfall relaterade till företagsnamn under utbrottet av COVID-19, och företagets förlorade trovärdighet på grund av en före detta anställds inlägg som motsäger sanningen. Även en enskild persons inlägg kan leda till ryktesskada och i sin tur resultera i skadeståndskrav.

Ett exempel på när en individs inlägg orsakade stor ryktesskada är “Sagabankens falska e-posthändelse” från 2003. På julafton det året spreds falsk information via kedjebrev om att Sagabanken var på väg att gå under, vilket ledde till en bankrusning på mellan 45 och 50 miljarder yen.

En kvinna som skickade ett e-postmeddelande till en vän med texten “Det verkar som att Sagabanken kommer att gå under…” ledde till att människor rusade till bankens filialer för att ta ut sina pengar. Sagabanken var tvungen att hålla en presskonferens för att förneka ryktena, och Finansministeriets Fukuoka finansbyrå var tvungen att akut publicera ett uttalande för att lösa situationen. Kvinnan som spred ryktet blev polisanmäld för misstanke om kreditförfalskning men blev inte åtalad.

Dessa exempel visar att även personliga inlägg kan orsaka betydande ryktesskador och ha en stor inverkan på ekonomisk aktivitet.

Spridning av falska nyheter genom retweet

Att reposta (tidigare känd som retweet) är en handling där man använder innehåll publicerat av någon annan, men om det innehållet uppfyller kriterierna för förtal kan även den som reposter bli ansedd som ansvarig för förtal, även om de inte är den ursprungliga avsändaren.

Termen “repost” är associerad med funktionen i X (tidigare Twitter), men liknande funktioner finns på andra sociala medieplattformar. Även om detaljerna i hur de fungerar kan skilja sig åt, är Facebooks “dela” och Instagrams “repost” funktionellt likvärdiga.

I september 2019 (Reiwa 1) stämde en före detta guvernör i Osaka en journalist som hade retweetat ett inlägg som skadade guvernörens heder, och fallet erkändes i domstol. Journalisten hävdade att retweeten endast var avsedd för att sprida information, men Osaka High Court kom slutligen fram till att “att retweeta utan någon kommentar kan förstås som att man också visar sitt stöd för innehållet”, och stödde därmed den ursprungliga domen från Osaka District Court, vilket avvisade journalistens överklagande och tjänade som en varning till användare av sociala medier (Osaka High Court decision on June 23, Reiwa 2 (2020)[ja]).

Även om detta var ett civilrättsligt fall, kan en liknande tolkning även tillämpas i brottmål. Därför bör spridning av falsk information som någon annan har publicerat undvikas strikt. Detta är särskilt viktigt för konton med många följare, eftersom de har stor påverkan och därmed krävs det att de agerar med större försiktighet. Användare av sociala medier bör verifiera informationens sanningshalt och undvika att oreflekterat sprida vidare information.

Åtgärder att vidta om du drabbas av spridning av falsk information

När falsk information om dig eller ditt företag sprids på internet finns det en risk att det skadar din personliga heder eller företagets anseende. I sådana situationer är det nödvändigt med snabba och korrekta åtgärder.

Här förklarar vi konkreta åtgärder att vidta om du drabbas av spridning av falska rykten, uppdelade i följande tre steg:

1. Försök att få inlägget borttaget för att förhindra vidare spridning av ryktet
2. Gör en begäran om avslöjande av avsändaren för att identifiera inläggets upphovsperson och därefter kräva skadestånd
3. Lämna in en anmälan eller stämningsansökan till polisen för att få hjälp med att hantera situationen

Nedan följer en mer detaljerad förklaring av varje steg.

Försök att ta bort inlägg för att förhindra spridning av falska nyheter

För att bekämpa spridningen av förtal och smutskastning på sociala medier och internetforum är det brådskande att försöka ta bort inlägg och förhindra vidare spridning. Det är möjligt att begära borttagning direkt från operatörer eller webbplatsadministratörer, eller genom att använda “kontaktformulär” eller “anmälningsknappar”.

Men det finns fall där borttagning inte beviljas eftersom man inte kan förklara rättsintrånget ur ett juridiskt perspektiv. I sådana situationer kan man genom att anlita en advokat för att ansöka om en “tillfällig rättslig åtgärd för borttagning” få sin begäran om borttagning hanterad snabbt och utan krångel.

Ändå, när informationen har spridits brett och återpublicerats, är fullständig borttagning svår. I sådana fall, om det är ett företag, kan man överväga att använda pressmeddelanden för att motverka felaktig information. Det är viktigt att välja en lämplig strategi beroende på situationen, som att samarbeta med företagets juridiska avdelning och konsultera en advokat.

Efter identifiering av en postare genom en begäran om avslöjande av avsändarinformation, genomföra ett skadeståndskrav

En begäran om avslöjande av avsändarinformation innebär att man begär att en internetleverantör avslöjar information som kan identifiera avsändaren. Efter att ha genomfört denna begäran och identifierat postaren kan man framställa ett skadeståndskrav. Dessa förfaranden kan vara komplexa, så det rekommenderas att anlita en advokat.

För att juridiskt förfölja en person som sprider falska nyheter eller vidarebefordrar dem är det först och främst nödvändigt att identifiera personen. För att identifiera postaren genomförs en tvåstegsprocess för avslöjande.

Först gör man en begäran om avslöjande av IP-adress till webbplatsoperatörer som “LINE” eller “X”, och därefter begär man avslöjande av abonnentinformation från tillgångsleverantörer (såsom au, NTT DOCOMO, SoftBank, etc.).

Den ungefärliga processen för en begäran om avslöjande av avsändarinformation är som följer:

▼Steg för begäran om avslöjande

1. Först begär man att webbplatsoperatörer (som “LINE” eller “X”) avslöjar postarens IP-adress och tidsstämpel. Dock kommer webbplatsoperatörer vanligtvis inte att tillhandahålla information utan ett formellt avslöjandebeslut från en domstol. Därför inleder man en ansökan om ett preliminärt beslut om avslöjande av avsändarinformation hos domstolen.
2. När IP-adressen har avslöjats identifierar man tillgångsleverantören (såsom au, NTT DOCOMO, SoftBank, etc.) utifrån IP-adressen. Sedan begär man att tillgångsleverantören avslöjar postarens abonnentinformation (namn och adress). Även i detta skede tillhandahålls informationen vanligtvis inte utan ett formellt avslöjandebeslut från en domstol, så det är nödvändigt att inleda en rättegång för begäran om avslöjande av avsändarinformation.

Den japanska lagen om begränsning av internetleverantörers ansvar (Provider Liability Limitation Law), som reviderades den 1 oktober 2022 (2022), gör det möjligt att samtidigt granska avslöjandebeslut för både webbplatsadministratörer och leverantörer, vilket möjliggör snabbare avslöjande av information.

Det nyinrättade “beslutet om avslöjande av avsändarinformation” gör det möjligt att bevara information tidigare och minska bördan av förfarandet jämfört med de traditionella metoderna. Dock, om det finns invändningar, är det nödvändigt att återgå till den traditionella tvåstegsprocessen för avslöjande, så vaksamhet krävs.

När avsändarens identitet har fastställts genom en begäran om avslöjande kan man inleda en civilrättslig process och kräva skadestånd. Kostnaderna varierar beroende på det enskilda fallet, men generellt kan kostnaden för att genomföra en begäran om avslöjande av avsändarinformation ligga på flera hundratusen yen, och ytterligare kostnader för att kräva skadestånd kan uppgå till omkring en miljon yen. För information om kostnader, vänligen kontakta en advokat.

När man genomför en begäran om avslöjande är det nödvändigt att noggrant överväga om det aktuella inlägget faktiskt utgör förtal. Samtidigt, ju längre tid som går från inlägget, desto större är risken att de uppgifter som behövs för identifiering raderas (internetleverantörer lagrar uppgifter i 3 till 6 månader), så snabba åtgärder är nödvändiga. Vi rekommenderar att du konsulterar en advokat så tidigt som möjligt för att välja den bästa metoden.

Om du vill veta mer om begäran om avslöjande av avsändarinformation, se följande artikel.

Relaterad artikel: Vad är en begäran om avslöjande av avsändarinformation? En advokat förklarar det nya förfarandet och dess process som införts efter ändringen[ja]

Anmälan och stämning till polisen

För att rådgöra med polisen om skadegörelse genom förtal måste det finnas en brottslig handling enligt strafflagen. Polisen kan inleda en utredning när en anmälan tas emot, men i många fall leder inte bara en anmälan till en utredning, varför det är nödvändigt att lämna in en stämning.

Genom att lämna in en stämning är polisen skyldig att fortsätta utredningen, vilket säkerställer att ärendet hanteras. Om en postare har identifierats genom en begäran om avslöjande av sändarinformation i en civilrättslig process, måste man bestämma om man ska stämma inom sex månader från det att postaren blev känd.

När du bör konsultera en advokat efter att falsk information har spridits

När falsk information sprids på internet kan det ha en allvarlig inverkan på en individs rykte eller ett företags trovärdighet. Även om offret ibland kan hantera situationen själv, finns det tillfällen då professionell rådgivning är avgörande.

Här förklarar vi specifika situationer där det är lämpligt att överväga att konsultera en advokat om du har blivit utsatt för spridning av falsk information. Vi går igenom scenarier där en advokats expertkunskap kan vara nyckeln till att lösa problemet, som när en begäran om borttagning nekas, när det är svårt att förklara intrång i rättigheter, eller när man stöter på hinder i rättsliga förfaranden eller i hanteringen med polisen.

När din begäran om borttagning inte har blivit åtgärdad

Det finns fall där ens egna försök att begära borttagning av falsk information på internet inte leder till någon åtgärd. I sådana situationer kan det vara ett effektivt alternativ att konsultera en advokat.

Den största fördelen med att anlita en advokat för att göra en borttagningsbegäran är möjligheten till snabb respons. Utan expertkunskap kan det ta mycket tid och ansträngning att formulera en begäran och genomföra processen, men en advokat med specialkunskaper inom IT-området kan agera snabbt.

Vid begäran om borttagning av en nätartikel kan det krävas oväntade åtgärder som förhandlingar med webbplatsadministratören, sändning av ytterligare dokument, och även interaktion med webbplatsoperatören eller internetleverantören.

Alla dessa komplicerade procedurer kan också hanteras av en advokat som agerar som din representant, vilket gör det möjligt att genomföra en borttagningsbegäran smidigt utan att vara begränsad av tidsrestriktioner som klienten kan ha.

Kan inte juridiskt förklara att dina rättigheter har kränkts

När du begär att innehåll ska tas bort eller vill ha information om avsändaren, måste du tydligt kunna argumentera för vilka specifika rättigheter som har kränkts. Dock är bevisföringen för rättighetsintrång en komplex uppgift som kräver specialkunskaper.

Rättigheter som ära, privatliv, upphovsrätt och rätt till ens eget bild kan vara involverade, och det är ofta en utmaning att korrekt förstå och förklara omfattningen och tillämpningsvillkoren för varje rättighet.

I sådana situationer där specialiserad juridisk kunskap och erfarenhet krävs, är det naturligt att känna osäkerhet om att hantera det på egen hand, och det är då konsultation med en advokat blir ett effektivt alternativ. En advokat kan analysera situationen från ett juridiskt perspektiv och göra en korrekt anspråk på rättighetsintrång.

Kunskapsbrist vid begäran om upplysningsutlämning i rättsprocesser

I rättsprocesser är det en fördelaktig lösning att anlita en advokat när man begär utlämning av avsändarinformation. Denna procedur kräver juridisk expertis, och det kan vara svårt för en person att hantera processen på egen hand.

Genom att delegera till en advokat ökar chanserna för att processen ska fortlöpa effektivt och korrekt. Till exempel måste man tydligt förklara vilka rättigheter (som ära, privatliv, upphovsrätt, porträtträtt etc.) som inlägget kränker. För att korrekt hantera dessa specialiserade begrepp är rådgivning från en juridisk expert nödvändig.

Vid begäran om utlämning av avsändarinformation eller borttagning av innehåll kan advokatens stöd bidra till en smidig och effektiv lösning på problemet.

Polisen agerade inte

En brottsanmälan kräver snabb utredning och rapporteringsskyldighet, vilket eliminerar oro och missnöje över att “polisen inte agerar”. I verkligheten är det dock ofta svårt att få en anmälan accepterad.

För att en anmälan ska accepteras måste man ta sig an och klarera varje enskild anledning som polisen anger för att inte kunna acceptera den. Att konsultera en advokat med erfarenhet inom brottsanmälan och stöd till brottsoffer kan vara effektivt i dessa fall. Advokaten hjälper till att skapa en anmälan som är mer sannolik att accepteras, samlar bevis och använder sin expertis för att stödja brottsanmälan.

Om polisen ändå inte agerar kan advokaten följa med till polisstationen för att starkt påverka acceptansen av en lagligt korrekt anmälan och även stödja brottsoffret genom att direkt anmäla till åklagarmyndigheten, bland andra möjliga åtgärder.

Sammanfattning: Om falsk information sprids, rådgör med en advokat

När falsk information sprids kan det leda till skada på en individs ekonomiska intressen, trovärdighet eller anseende. I sådana situationer är det viktigt att snabbt agera för att förhindra ytterligare spridning genom att ta bort inlägget så tidigt som möjligt.

Därefter är det nödvändigt att identifiera avsändaren. Genom att begära avslöjande av avsändarens identitet och efter att ha identifierat postaren kan man gå vidare med krav på skadestånd. Dessa är juridiska förfaranden som kräver en domstols inblandning, och en advokats hjälp är oumbärlig. Det är också viktigt att lämna in en anmälan eller ett åtal till polisen. Genom att involvera polisen kan man förvänta sig en mer tillförlitlig hantering av situationen.

Genom att anlita en advokat för dessa processer kan du minska risken för att din begäran om borttagning inte beaktas eller att det är svårt att förklara rättighetsintrånget. Dessutom kan en advokat hantera förfaranden som avslöjande i domstol och kriminella åtal hos polisen på ett smidigt sätt.

Om du drabbas av spridning av falsk information, rekommenderar vi att du först konsulterar en advokat för att överväga den mest lämpliga handlingsplanen. Genom att närma sig situationen från ett juridiskt perspektiv kan du minska skadan och snabbt lösa problemet.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma med omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet, och juridik. På senare år har vi sett hur information om ryktesskador och förtal som sprids på nätet kan leda till allvarlig skada om den inte hanteras. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera ryktesskador och hantera situationer där negativ uppmärksamhet eskalerar. Följande artikel innehåller mer detaljerad information.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: Åtgärder mot ryktesskador för börsnoterade företag m.m.[ja]