Vad händer om man stäms för en olycka inom äldrevården? En grundlig förklaring av anläggningens skadeståndsansvar och åtgärder

Olyckor på vårdinrättningar kan ibland vara oundvikliga, trots noggrann uppmärksamhet. Användarna av vårdinrättningar är ofta äldre eller personer med fysiska funktionsnedsättningar, vilket gör dem mer benägna att råka ut för olyckor såsom fall eller felaktig sväljning (förklaras senare).

När en olycka inträffar på en vårdinrättning och allvarligt påverkar en användares liv eller hälsa, är det inte ovanligt att användaren eller deras familj inleder ett skadeståndsmål. Om du blir stämd på grund av en olycka inom vård, hur bör du då agera? Dessutom kan det finnas en oro över vem som bär ansvaret, inrättningen eller personalen.

I denna artikel förklarar vi situationer där vårdinrättningar kan bli stämda för olyckor, ansvarsfördelningen mellan inrättningen och personalen, samt hur man bör hantera krav på skadestånd.

Fall där vårdinrättningar stäms på grund av olyckor inom äldreomsorgen

I vårdinrättningar erbjuds äldre och personer med fysiska funktionsnedsättningar olika typer av stöd för att de ska kunna leva bekvämt. Det är dock en realitet att olyckor kan inträffa i samband med att vårdtjänster tillhandahålls, exempelvis att en brukare ramlar eller får sväljningssvårigheter (aspiration) och kvävs.

När en olycka inträffar inom äldreomsorgen kan inrättningen juridiskt stämmas. Här förklarar vi skillnaderna mellan fall som leder till rättegång och de som inte gör det, med konkreta exempel.

Konkreta exempel

Enligt en undersökning av Public Interest Incorporated Foundation Nursing Care Labor Stability Center, var den vanligaste typen av olyckor inom vårdinrättningar fallolyckor, som utgjorde 65,6% av alla incidenter. Fallolyckor kan inträffa när en person flyttas till en rullstol eller säng, eller under toalettbesök och bad.

Den näst vanligaste typen av olyckor var sväljningssvårigheter, som stod för 13% av alla vårdolyckor. Dessa olyckor är vanliga bland brukare med nedsatt sväljfunktion, ofta äldre personer. Aspiration innebär att mat av någon anledning hamnar i luftvägarna, vilket i värsta fall kan leda till kvävning.

Det finns även andra typer av olyckor, såsom medicineringsfel där brukare tar fel typ eller mängd medicin, övergrepp av personal, brukare som vandrar iväg ensamma inom eller utanför inrättningen, samt incidenter där brukarens egendom skadas eller går förlorad.

Referens: Public Interest Incorporated Foundation Nursing Care Labor Stability Center｜Undersökning och forskning om förebyggande av olyckor relaterade till användning av vårdtjänster[ja] (Dokument sida 3)

Skillnader mellan fall som leder till rättegång och de som inte gör det

Inte alla olyckor inom äldreomsorgen leder till rättegång. Det finns fall där parterna kommer överens och når en uppgörelse genom samtal.

Till exempel, om en brukares egendom går förlorad eller skadas, kan dessa relativt mindre allvarliga incidenter oftast lösas genom diskussion. Likaså, när en brukare får mindre skador som skrubbsår, vilket har liten påverkan på liv eller egendom, leder det sällan till rättegång.

Å andra sidan, när en olycka inom äldreomsorgen resulterar i allvarliga konsekvenser för en brukares liv eller hälsa, särskilt i dödsfall, är det mer sannolikt att det leder till rättegång. Dessutom, om inrättningen har beslutat att kompensera en brukare och denne inte är nöjd med beloppet, kan det också resultera i en rättegång.

Ansvar för vårdinrättningar och personal

När en olycka inträffar på en vårdinrättning är det viktigt att klargöra var ansvaret ligger. Här förklarar vi de ansvarsområden som vårdinrättningar och deras personal var och en kan hållas ansvariga för.

Skillnaden mellan arbetsgivarens ansvar och den enskilda anställdas ansvar

Arbetsgivarens ansvar grundar sig på artikel 715 i den japanska civilrätten (民法, Minpō), och det innebär att om en anställd orsakar skada på en tredje part i samband med sitt arbete, är det arbetsgivaren som bär ansvaret för detta.

Å andra sidan, när det gäller den enskilda anställdas ansvar, motsvarar detta skadeståndsansvaret för avtalsbrott enligt artikel 709 i den japanska civilrätten. Om en anställd medvetet eller av oaktsamhet kränker en användares rättigheter eller intressen, är det den enskilda anställda som bär ansvaret för skadeståndet.

Artiklarna 715 och 709 i den japanska civilrätten beskriver ansvar på följande sätt:

(Ansvar för arbetsgivare och liknande)

Artikel 715: Den som använder någon annan för att utföra arbete för ett visst företag, ska bära ansvaret för att kompensera skada som den anställde orsakar en tredje part i utförandet av sitt arbete. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren har utövat lämplig omsorg vid anställningen och övervakningen av arbetet, eller om skadan skulle ha inträffat även med lämplig omsorg.

2. Den som övervakar arbetet på arbetsgivarens vägnar bär också ansvaret enligt föregående stycke.

3. Bestämmelserna i de två föregående styckena hindrar inte arbetsgivaren eller övervakaren från att utöva regressrätt mot den anställde.

(Skadestånd för olagliga handlingar)

Artikel 709: Den som med avsikt eller av oaktsamhet kränker någon annans rättigheter eller intressen som är lagligt skyddade, ska bära ansvaret för att kompensera den skada som uppstår därav.

Källa: e-Gov Civilrätten[ja]

Ansvarsfördelning mellan vårdinrättningar och personal

Som tidigare nämnt, om en anställd orsakar en olycka, bär vårdinrättningen också ansvar. Dessutom, om en olycka beror på brister i inrättningens utrustning eller struktur, måste vårdinrättningen bära skadeståndsansvar (enligt den japanska civilrätten artikel 717, ansvar för byggnadsverk).

Ytterligare kan inrättningen bli ansvarig för skadestånd på grund av avtalsbrott (enligt den japanska civilrätten artikel 415). Skadestånd på grund av avtalsbrott uppstår när de skyldigheter som avtalats inte uppfylls.

Avtalsbrott innebär att man inte fullgör de skyldigheter som fastställts i ett avtal. Om skada uppstår på grund av avtalspartens avtalsbrott, är det möjligt att kräva skadestånd baserat på civilrätten.

Det finns också fall där man kan bli ansvarig för skadestånd på grund av brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet. Skyldigheten att iaktta säkerhet innebär att man ska tillhandahålla tjänster på ett säkert sätt utan att kränka användarnas rättigheter eller intressen, såsom liv, kropp och egendom.

Till exempel, om en olycka som kunde ha förutsagts inträffar, och trots att det fanns möjlighet att undvika olyckan men inga åtgärder togs, kan man bli ansvarig för brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet.

Den enskilda anställda kan, utöver möjligheten att bli ansvarig enligt den japanska civilrätten artikel 709 för olagliga handlingar, även bli ansvarig för brott. Det brottsliga ansvaret kan innefatta vållande till kroppsskada eller dödsfall i tjänsten (enligt den japanska strafflagen artikel 211).

Emellertid har individer oftast mindre finansiella resurser än inrättningar, och det finns en gräns för hur mycket skadestånd som kan krävas. Därför är fall där ansvar följs upp, om det inte rör sig om särskilt allvarliga fall, relativt ovanliga.

Ansvarsförsäkringens roll och begränsningar

Ansvarsförsäkringen spelar en viktig roll genom att täcka en del av ersättningskraven som uppstår till följd av olyckor eller försummelser på vårdinrättningar. Dock finns det begränsningar i vilken ersättning som kan utbetalas, beroende på typen av ansvarsförsäkring och försäkringsbeloppets storlek.

I händelse av dödsfall kan ersättningsbeloppet överstiga 10 miljoner yen, och vid allvarliga bestående men kan det röra sig om upp till 28 miljoner yen. Om ersättningskravet överstiger försäkringens maxbelopp, måste vårdgivaren stå för den överskjutande delen.

Om du är osäker på om skadeståndet kan täckas inom ramen för din försäkring, rekommenderar vi att du ser över ditt försäkringsskydd så att du även i händelse av en dödsolycka kan hantera ersättningen inom försäkringens gränser.

När du använder försäkringen krävs en noggrann utredning av vårdolyckan och intervjuer med inblandade parter. Baserat på resultaten diskuteras ersättningen med försäkringsbolaget, vilket kan innebära att utbetalningen av skadeståndet tar tid.

Om skadeståndet dröjer och missnöjet växer bland brukare och deras familjer, kan situationen bli sådan att förhandlingar inte räcker och ärendet måste tas till domstol. När du använder ansvarsförsäkringen är det därför viktigt att förklara processen och tidsramen för betalningen för att ge brukare och deras familjer sinnesro.

Genom att regelbundet rapportera om framstegen och visa uppriktighet kan du förebygga onödiga tvister.

Hantering vid krav på skadestånd

När en olycka inträffar inom äldreomsorgen och klienter eller deras familjer ställer krav på skadestånd mot anläggningen finns det tre steg för att fastställa ersättningen. Här förklarar vi varje steg i detalj.

Förlikningsförhandlingar

Innan det går till rättegång börjar man med förlikningsförhandlingar. En förlikning är en metod där parterna i en tvist löser konflikten genom samtal. Eftersom förlikningsförhandlingar inte involverar domstolar kan en snabb lösning förväntas.

Det är vanligt att försäkringsbolag agerar som medlare mellan anläggningen och klienten för att bedöma skadeståndet. Om båda parterna kommer överens om skadeståndets innehåll, utbyter de en förlikningshandling och betalar skadeståndet för att avsluta ärendet.

Det är dock inte ovanligt att parterna inte når en överenskommelse vid det första förlikningsmötet. Om det är svårt att nå en överenskommelse kan en advokat som försäkringsbolaget utser träda in och förhandla på nytt. Äldreomsorgsolyckor skiljer sig från trafikolyckor då de kan vara av olika slag och kräver specialiserad kunskap.

Även om en advokat introduceras via försäkringsbolaget kan det ta tid att nå en lösning om advokaten inte är insatt i äldreomsorgsområdet, eftersom de måste förstå den specialiserade terminologin. Det kan också leda till ogynnsamma villkor för anläggningen. För anläggningen innebär förlikningsförhandlingarna, tillsammans med diskussioner och rapportering till försäkringsbolaget, att den vanliga verksamheten kan bli lidande. För att uppnå en snabb lösning är det viktigt att anlita en advokat som är kunnig inom äldreomsorg redan från förlikningsförhandlingarnas början.

Genom att anlita en advokat får man juridisk rådgivning inför förhandlingarna och hjälp med att upprätta de juridiska dokumenten som behövs. Dessutom, om advokaten är väl insatt i äldreomsorgsbranschen, har de erfarenhet av att hantera liknande olyckor och kan ge en tydligare bild av framtiden, vilket ger en tryggare hantering.

Medling

Om förlikningen inte leder till en lösning kan klienten eller deras familj begära medling.

Medling är ett system där en opartisk och neutral medlare (utnämnd av domstolen med omfattande kunskap och erfarenhet av samhällslivet eller specialkunskaper) hjälper parterna att diskutera och lösa tvisten inom ramen för domstolen.

Liksom förlikningen kräver medlingen att båda parterna når en överenskommelse de kan acceptera.

Rättegång (process)

Om förlikningsförhandlingarna inte leder till en överenskommelse och medlingen misslyckas, kan det leda till en rättegång (det är också möjligt att en rättegång inleds direkt utan medling). Processen i en rättegång är som följer:

• Båda parterna framför sina argument och lägger fram bevis i domstolen
• Utför förhör av parterna själva och vittnen
• Domstolen avkunnar en dom

Om domstolen finner att anläggningen är ansvarig för olyckan kan den beordra betalning av skadestånd genom dom. En rättegång kan ta flera år beroende på fallet, men det kan också lösas tidigt genom en förlikning i domstol.

En förlikning i domstol är ett avtal där parterna gör ömsesidiga eftergifter för att avsluta tvisten.

Omsorgsföretagare och chefers åtgärder mot omsorgsolyckor

För omsorgsföretagare och chefer är det av yttersta vikt att förebygga omsorgsolyckor. Dessutom är det nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder om en omsorgsolycka skulle inträffa.

Här förklarar vi konkreta åtgärder för att förebygga omsorgsolyckor och viktiga punkter för att inte hamna i underläge vid rättsliga tvister.

Attityder för att förebygga olyckor

För att förebygga olyckor kan man vidta olika åtgärder, såsom:

• Inrättande av en kommitté för olycksförebyggande åtgärder
• Skapande av en handbok för förebyggande av omsorgsrelaterade olyckor
• Insamling, analys och granskning av nära-olycksfall
• Genomförande av studiecirklar och utbildningar för att förebygga omsorgsolyckor

I vissa fall kan det även vara nödvändigt att vara innovativ med anläggningens utrustning, som att installera sensor-mattor för att förhindra fall eller lägga ut stötdämpande mattor som förberedelse för fall.

Användarna av omsorgstjänster är ofta äldre personer med fysiska begränsningar eller personer med svårigheter att leva självständigt på grund av tillstånd som demens. Omsorgstjänsternas roll är att stödja användarna så att de kan fortsätta med sina egna aktiviteter och handlingar samtidigt som de upprätthåller sitt dagliga liv.

Eftersom det inte är möjligt att stödja alla aspekter av användarnas liv, är det en utmaning att ständigt övervaka och förhindra olyckor. Trots detta är det avgörande för anläggningarna att vidta alla möjliga åtgärder och anstränga sig för att förebygga olyckor innan de inträffar.

Vikten av dokumentation

För att inte hamna i en nackdelaktig position om du blir stämd är det viktigt att ha detaljerade uppgifter om händelsen dokumenterade. Om det finns dokumentation kan du bevisa att anläggningen har agerat korrekt och därmed minska de juridiska riskerna.

Dokumentera alltid datum och tid för olyckan, platsen, namnen på de ansvariga personalen, en detaljerad beskrivning av händelseförloppet, samt hur situationen hanterades efteråt. Genomför förhör med personalen som var inblandad i vården och se till att även ta bilder. Dessa uppgifter är värdefulla när du skapar en rapport om vårdolyckan.

För mer information om rapporter om vårdolyckor, se följande artikel.

Relaterad artikel: Vikten av en rapport om vårdolyckor – Hur man skriver och vad man bör tänka på[ja]

Teckning av ansvarsförsäkring

Som en del av åtgärderna för att hantera olyckor inom vårdsektorn kan man nämna tecknandet av en försäkring för välfärdsprofessioner (personlig ansvarsförsäkring). Denna försäkring täcker inte bara olyckor som sker under utförandet av specialiserade arbetsuppgifter av vårdpersonal och socialarbetare, utan även olyckor som inträffar under allmänna arbetsuppgifter.

Försäkringen erbjuder skydd även för olyckor som sker utanför de specialiserade arbetsuppgifterna, som till exempel när en anställd råkar förstöra en klients egendom eller när en blodtrycksmätare går sönder under städningen. Å andra sidan, är försäkringen för vårdansvar endast avsedd för olyckor som inträffar under utförandet av specialiserade arbetsuppgifter och täcker inte olyckor som sker utanför dessa.

Vårdpersonal har ett mycket viktigt arbete som berör människors liv. Genom att teckna en försäkring för välfärdsprofessioner kan de få ett brett skydd för olyckor som inträffar under arbetstid, vilket gör att de kan utföra sina arbetsuppgifter med större trygghet.

Konsultation med experter

Om en olycka skulle inträffa är det viktigt att snabbt rådgöra med en juridisk expert, en advokat.

När en faktisk olycka har inträffat måste man själv hantera upprättandet av olycksrapporter och vårdolycksrapporter, samt förhandlingar. Juridisk kunskap är också avgörande, och att söka information kan ta enormt mycket tid, vilket kan hindra det normala arbetet.

Genom att anlita en advokat får man inte bara juridisk rådgivning, utan advokaten kan också agera som ombud och skapa nödvändiga dokument. Du får även förslag på hur processen kan fortskrida och lösningar för upplösning av situationen, vilket kan minska oron och bördan som kommer med att hantera en olycka.

Eftersom advokater har olika specialområden är det viktigt att konsultera en advokat som är expert på vårdsektorn.

Sammanfattning: Vid vårdolyckor, rådgör med en advokat

När en olycka inträffar inom vårdsektorn kan anläggningen hållas ansvarig. Detta är särskilt fallet om olyckan har en allvarlig inverkan på brukarens liv eller hälsa, eller leder till dödsfall, vilket kan resultera i rättsliga åtgärder.

Om det leder till en rättegång kan det bli nödvändigt att själv hantera allt från rättegångsförberedelser och dokumentation till förhandlingar med motparten, vilket kan vara en enorm belastning. För en smidig och trygg hantering är det rekommenderat att anlita en advokat med expertis inom vårdsektorn.

Genom att anlita en advokat får du inte bara juridisk rådgivning, utan också stöd med hantering av olycksfall och dokumentation, vilket kan minska belastningen för anläggningen.

Vår byrås åtgärder

Vårdbranschen är ett område som är omgärdat av en mängd olika lagar, såsom den japanska Long-Term Care Insurance Act, Elderly Welfare Act och Companies Act. Monolith Law Office fungerar som rådgivande advokater för General Incorporated Association National Federation of Long-Term Care Providers och för vårdleverantörer i varje prefektur över hela landet, och besitter omfattande know-how när det gäller lagar relaterade till vårdbranschen.

Monolith Law Offices expertisområden: IT och startup-företags företagsjuridik[ja]