Hur har saker och ting förändrats med ändringarna i strafflagen under Reiwa 4 (2022)? En advokat förklarar skärpningen av straffet för förolämpningsbrott
Förtal och förolämpningar kan ha allvarliga konsekvenser för offren. Med en ökning av förtal på internet och sociala medier, ändrades den japanska strafflagen (Japanese Penal Code) i juli under Reiwa 4 (2022), vilket resulterade i strängare straff för förolämpningar. Detta är ett viktigt steg för att avskräcka förtal och skydda offren.
Här kommer vi att detaljerat förklara vad som specifikt har ändrats genom denna ändring av strafflagen.
Möjlighet till fängelsestraff med skärpta straff för förolämpningsbrott
Ärekränkningsbrott (Japanese 刑法第230条) uppkommer när någon offentligt framställer fakta som sänker en persons sociala värdering. Den lagstadgade påföljden för ärekränkningsbrott är fängelse i högst tre år eller böter på högst 500 000 yen.
Å andra sidan, förolämpningsbrott (Japanese 刑法第231条) uppkommer när någon offentligt förolämpar en person utan att framställa några fakta. Den lagstadgade påföljden före ändringen av strafflagen var antingen förvar eller böter. “Förvar” (Japanese 刑法第16条) innebär att man hålls i en straffrättslig anläggning i minst en dag men mindre än 30 dagar, och “böter” (Japanese 刑法第17条) innebär att man betalar ett belopp mellan 1 000 och 10 000 yen.
Således var den lagstadgade påföljden för förolämpningsbrott före ändringen av strafflagen mycket lättare än den för ärekränkningsbrott.
Med ändringen av strafflagen 2022 (Reiwa 4 år) höjdes den lagstadgade påföljden för förolämpningsbrott som följer:
Artikel 231: Den som offentligt förolämpar en person, även utan att framställa några fakta, ska straffas med fängelse i högst ett år eller böter på högst 300 000 yen, eller förvar eller böter.
e-Gov lag sökning|Strafflag[ja]
Hittills har det funnits en skillnad mellan ärekränkningsbrott och förolämpningsbrott i fråga om huruvida fakta framställs, och eftersom det anses att graden av skada på en persons ära varierar, har det funnits en skillnad i den lagstadgade påföljden, med ärekränkning som den tyngre.
Men med tanke på den faktiska situationen med förtal och förolämpningar på internet, har det blivit dominerande att anse att det inte är lämpligt att ha en så stor skillnad i den lagstadgade påföljden beroende på om fakta framställs eller inte.
Därför har den lagstadgade påföljden för förolämpningsbrott höjts för att kunna hantera särskilt allvarliga förolämpningar på samma sätt som ärekränkningsbrott. Dock har förvar och böter behållits som lagstadgade påföljder, och det är inte meningen att alla förolämpningar ska straffas hårt, inklusive de mindre allvarliga.
Det bör också noteras att endast den lagstadgade påföljden har höjts, och det har inte gjorts några ändringar i kraven för att ett förolämpningsbrott ska anses ha begåtts. Detta innebär att det inte är så att handlingar som tidigare inte kunde straffas för förolämpningsbrott nu kan straffas.
Relaterade artiklar: Vad är kränkning av ära (förolämpningsbrott)? Förklaring av exempel från veckotidningsrapporter[ja]
Relaterade artiklar: Förtal (förtal och förolämpningar) på internet och kränkning av ära[ja]
Ändringar på grund av höjda lagstadgade straff för förolämpningsbrott
Som ett resultat av höjda lagstadgade straff har det uppstått några ändringar i den lagliga hanteringen av förolämpningsbrott.
Förlängning av preskriptionstiden för förolämpningsbrott till tre år
“Preskriptionstid för åtal” är ett system där det efter en viss tid från brottets begående inte längre är möjligt att väcka straffrättslig talan mot det brottet. Preskriptionstiden varierar beroende på brottets allvar, med längre preskriptionstider för allvarligare brott.
Före ändringen var straffet för förolämpningsbrott endast häktning eller böter, så preskriptionstiden var ett år (Japanska straffprocesslagen, artikel 250, punkt 2, nummer 7). Med skärpningen av straffet för förolämpningsbrott, där det strängaste straffet nu är fängelse i upp till ett år, har preskriptionstiden för förolämpningsbrott förlängts till tre år (samma lag, nummer 6).
Observera dock att förolämpningsbrott är “anmälningsbrott”, vilket innebär att det inte går att väcka åtal utan en anmälan från brottsoffret eller liknande. Anmälan kan inte göras efter att ett halvt år har gått från dagen då gärningsmannen identifierades. Detta anmälningsintervall har inte ändrats före eller efter ändringen.
Uppmuntran och medhjälp till förolämpningsbrott kan bestraffas
Den som utför ett brott kallas för “huvudbrottsling”, men “uppmuntran” innebär att man övertalar någon att begå ett brott och får dem att besluta att göra det. Om uppmuntran, är det fastställt att:
Artikel 61
Den som uppmuntrar någon att begå ett brott ska straffas som huvudbrottsling.
2. Den som uppmuntrar en uppmuntrare ska behandlas på samma sätt som i föregående stycke.
Det är också fastställt att “medhjälp” innebär att hjälpa huvudbrottslingen att begå ett brott lättare. Om medhjälp, är det fastställt att:
Artikel 62
Den som hjälper huvudbrottslingen ska betraktas som medbrottsling.
2. Den som uppmuntrar en medbrottsling ska straffas som medbrottsling.
Enligt artikel 64 i strafflagen, “ska uppmuntrare och medbrottslingar till brott som endast ska bestraffas med häktning eller böter inte straffas, om det inte finns några särskilda bestämmelser”. Därför kunde man inte straffa uppmuntrare och medhjälpare till förolämpningsbrott före ändringen, men denna begränsning har tagits bort efter ändringen.
Notera att eftersom det är fastställt att uppmuntrare ska straffas som huvudbrottslingar, kan uppmuntrare straffas inom ramen för de lagstadgade straffen, dvs. “fängelse i högst ett år”, “fängelse i högst ett år”, “böter på högst 300 000 yen”, “häktning i mindre än 30 dagar”, “böter på mindre än 10 000 yen”.
Å andra sidan kan medhjälpare straffas inom ramen för hälften av dessa straff, dvs. “fängelse i högst sex månader”, “fängelse i högst sex månader”, “böter på högst 150 000 yen”, “häktning i mindre än 15 dagar”, “böter på mindre än 5 000 yen”.
Förändringar i gripandekrav på grund av strängare straff för förolämpning
En åklagare, åklagarassistent eller rättsvakt kan, när det finns tillräckliga skäl att misstänka att den misstänkte har begått ett brott, gripa personen med en arresteringsorder utfärdad i förväg av en domare.
För brott som resulterar i förvar eller böter, kan den misstänkte endast gripas med en arresteringsorder utfärdad av en domare om “den misstänkte inte har en fast bostad” eller “den misstänkte inte svarar på en begäran om att inställa sig utan giltig anledning” (Japansk straffprocesslag, artikel 199).
Med strängare straff för förolämpning har fängelsestraff och straffarbete lagts till, vilket har eliminerat denna begränsning. Med andra ord kan man säga att risken för att bli arresterad för förolämpning har ökat avsevärt. Följande exempel handlar inte om förolämpning på internet, men det visar att det finns en möjlighet att bli arresterad även för förolämpning.
Effekterna av att höja den lagstadgade straffet för förolämpning
Vilka effekter kan vi förvänta oss som ett resultat av att det lagstadgade straffet för förolämpning har höjts?
Möjligheten att anklagelser om förolämpning ökar
Förolämpning är ett “anmälningsbrott”, vilket innebär att det inte kan åtalas utan en anklagelse. På grund av att straffet för förolämpning har skärpts, kan antalet anklagelser om förolämpning öka.
I den tidigare strafflagen var det vanligt att även om en anklagelse ledde till åtal och förolämpning erkändes, var straffet “häktning eller böter”, och i verkligheten var de flesta fall “böter på cirka 9 000 yen”.
Faktum är att om du tittar på de 30 exemplen som nämns i “Samling av förolämpningsfall” (Distribuerat material vid det första mötet i straffrättskommittén för förolämpning)[ja] av det japanska justitieministeriet, var 4 fall böter på 9 900 yen och de resterande 26 fallen var böter på 9 000 yen.
Det är möjligt att många offer tvekade att anklaga på grund av detta. Med skärpta straff kan offren bli mer benägna att anklaga. Dessutom kan polisen och åklagarmyndigheten förväntas svara mer aktivt på anklagelser på grund av skärpta straff.
Möjligheten att gärningsmännen blir mer benägna att gå med på förlikning
Förlikning innebär att en tvist löses genom en överenskommelse mellan parterna. Det används ofta i brottmål och trafikolyckor, där gärningsmannen betalar skadestånd och i gengäld går offret med på villkor som “inte att stämma” eller “inte att lämna in eller dra tillbaka en anklagelse”.
Med skärpta straff för förolämpning kan gärningsmän som tidigare tänkte “det är bara en förolämpning ändå” bli mer benägna att gå med på en förlikning.
Sammanfattning: Konsultera en advokat angående förolämpningsbrott
Med tanke på den aktuella situationen för förolämpningsbrott, har det juridiska bedömningen visat att det inte längre är lämpligt att behålla den stora skillnaden i lagstadgade straff mellan förolämpningsbrott och ärekränkningsbrott som tidigare. Förolämpningsbrott har höjts till ett lagstadgat straff som motsvarar ärekränkningsbrott, för att strängt hantera detta brott och avskräcka det, samt för att strängt hantera illvilliga förolämpningar.
Med skärpningen av straffen för förolämpningsbrott har även straffen för åtal preskriptionstid och för uppvigling och medhjälp till brott ändrats. Särskilt har åtal preskriptionstiden ökat från ett år till tre år, vilket förväntas leda till att det blir möjligt att anmäla fler fall efter att ha gått igenom den tidskrävande processen att identifiera postern på internet. Vi rekommenderar att du konsulterar en advokat angående förtal på internet.
Information om åtgärder från vår byrå
Monolith Advokatbyrå är en juridisk byrå med omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har information om ryktesskador och förtal som spridits på nätet orsakat allvarliga skador som “digitala tatueringar”. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera dessa “digitala tatueringar”. Mer detaljer finns i artikeln nedan.
Monolith Advokatbyrås områden: Digitala tatueringar[ja]
Category: General Corporate