Är förtal på ett låst Twitter-konto en ärekränkning? En förklaring av två rättsfall

Twitter är i standardinställningarna vid registrering inställt på att tweets ska vara offentliga. Men för användare som inte vill visa sina tweets för okända personer, eller som bara vill använda Twitter för kommunikation inom en viss grupp, finns det en möjlighet att göra tweets privata. Detta kallas att ha ett “låst konto”.

Det finns olika typer av brott som kan begås genom tweets på Twitter, men hur hanteras det i domstol när förtal sker genom ett låst konto? Vi kommer att förklara två rättsfall som rör Twitters låsta konton.

https://monolith.law/reputation/crime-on-twitter[ja]

Vad är ett låst konto?

På Twitter används inte termen “låst konto”. Tweets med ett låsikon kallas “privata tweets”.

När du gör dina tweets privata kommer användare som vill följa dig att skicka en förfrågan. Du kan antingen godkänna eller avvisa denna förfrågan.

Dina tweets, inklusive permalänkar till tweets, kommer endast att visas för dina följare. Dessutom kan dina följare inte retweeta eller kommentera dina tweets med retweet-knappen. Så genom att ha ett låst konto kan du förhindra att dina tweets sprids, och du kommer inte kunna sprida dem även om du vill.

Det viktigaste att notera är att tweets från ett låst konto inte visas i Twitters sökfunktion och inte heller kommer att fångas upp av sökmotorer (som Google och Yahoo!). Endast du och dina följare kan söka efter privata tweets på Twitter.

Även om det finns många fördelar, om du skickar ett svar till någon som inte följer dig, kan du se det svar du skickade, men mottagaren kan inte se det. Du kommer inte att kunna se och kommentera tweets från personer som du inte följer ömsesidigt med ett låst konto.

Så vilka juridiska problem kan uppstå om du gör inlägg som skadar någon annans heder, till exempel, med ett sådant låst konto? Låt oss diskutera detta vidare med hjälp av rättsfall.

Konton med lås och förolämpningar

Angående kränkning av ära, så kallade förolämpningar, har det i rättsfall fastställts att “ära, det vill säga den subjektiva bedömningen som en person har om sitt eget personliga värde (subjektiv ära), är en fördel som förtjänar juridiskt skydd, och uttryckssätt som är markant vulgära eller förolämpande, förtalande och förolämpande, överstiger gränserna för vad som allmänt accepteras i samhället, och förolämpningar som överstiger dessa gränser utgör olagliga handlingar som skiljer sig från ärekänsla och kränker personliga rättigheter” (Japanska Högsta Domstolen, 13 april 2010).

Ärekänsla och förolämpningar är båda “brott mot ära”, men ärekänsla är i strafflagen,

Den som offentligt påpekar ett faktum och skadar en persons ära, oavsett om detta faktum är sant eller inte, ska straffas med fängelse i högst tre år eller böter på högst 500 000 yen.

Artikel 230 i den japanska strafflagen (Förtal)

och förolämpningar är i strafflagen,

Den som offentligt förolämpar en person, även utan att påpeka ett faktum, ska straffas med fängelse eller böter.

Artikel 231 i den japanska strafflagen (Förolämpning)

Det är fastställt.

Ett brott som begås genom att peka på en sann eller falsk fakta i en situation där ett obestämt antal människor kommer att få reda på det (offentligt) och sänka en persons sociala värdering är ärekänsla, och ett brott som begås genom att förolämpa en person i en situation där ett obestämt antal människor kommer att få reda på det (offentligt) utan att peka på en fakta är en förolämpning (kränkning av ära). Låt oss titta på en rättegång där förolämpningar som utfördes på ett konto med lås var i tvist.

https://monolith.law/reputation/defamation-and-infringement-of-self-esteem[ja]

Rättsprocessens förlopp

Det finns ett fall där en person, som varit vän med svaranden sedan gymnasiet, stämde svaranden för skadestånd baserat på olagliga handlingar. Personen hävdade att de lidit psykisk skada på grund av att svaranden publicerade personens foto på Twitter och skrev kommentarer som kränkte personens heder och värdighet.

Personen mottog en skärmdump av en direktmeddelandeskärm på Twitter, sparad som en bild, via Instagrams chattfunktion från en tredje part. Bilden visade personen och deras barns foto, och det var publicerat på ett låst konto ‘@○○’, som personen inte följde. På bilden fanns tweets som:

• “Holstein”
• “Verklig födelsemaskin = omöjligt =”
• “Har fött fyra barn, verkligen en födelsemaskin”
• “36, eller hur? Haha. Tydligen kallas hon ‘gammal kärring’ av gymnasieelever på hennes deltidsjobb på en familjerestaurang, vilket är förståeligt”
• “Verkligen ful och fet”

Personen hävdade att dessa tweets inte bara kränkte deras rätt till eget porträtt, utan också förtalade dem ensidigt, vilket utgjorde en olaglig handling mot dem.

Å andra sidan hävdade svaranden att även om personens heder och värdighet hade kränkts, var det på grund av handlingar av den tredje parten som informerade personen om inlägget på det låsta kontot, inte på grund av svarandens handlingar. Personen hävdade dock att på Twitter, på grund av dess natur, fortsätter inlägg att vara tillgängliga för följares visning, och kan lätt spridas genom retweets och kopiera & klistra in, etc. Oavsett om kontot är offentligt eller inte, är inlägget en handling som gör innehållet tillgängligt för ett obestämt antal tredje parter. Eftersom det var svaranden som gjorde inlägget, hävdade personen att svarandens inläggsaktivitet utgjorde en handling som kränkte deras heder och värdighet.

Domstolens bedömning

Domstolen erkände först att alla uttalanden i det aktuella inlägget kränkte kärandens ära. Emellertid, domstolen erkände inte förolämpning (kränkning av ära) på grund av följande skäl.

Det konto som svaranden använde, “@○○”, var ett så kallat låst konto, och innehållet i dess inlägg var alltid privat. Endast ett begränsat antal följare som godkänts av svaranden kunde se innehållet. Eftersom det erkändes att käranden inte var en av dessa följare, även om svaranden gjorde det aktuella inlägget, skulle det inte innebära att svaranden meddelade innehållet till käranden. Därför kan det inte sägas att en olaglig handling av kränkning av kärandens ära har etablerats genom det aktuella inlägget.

Tokyo District Court, 29 maj 2019 (2019)

Detta var domstolens bedömning.

Eftersom innehållet i inlägget inte meddelades till käranden, kan det inte sägas att kärandens ära har kränkts. Med andra ord, bara för att innehållet som kan kränka kärandens ära har skrivits, kan det inte erkännas att en olaglig handling mot käranden har etablerats.

Domstolen tillade också att bara för att det fanns någon som råkade informera käranden och skickade en sparad skärmdump av skärmen som en bild, kan det inte sägas att det aktuella inlägget hade potential att spridas till ett obestämt antal tredje parter, och det kan inte heller sägas att svaranden hade förutsett potentialen för spridning.

Domstolen konstaterade också att det inte kan förnekas att käranden själv kan ha lagt upp bilden på Instagram, så bara för att svaranden publicerade bilden på Twitter, kan det inte erkännas att kärandens rätt till sitt eget utseende har kränkts. Därför avslogs alla kärandens krav, inklusive kränkning av rätten till eget utseende.

Konton med lås och förtal

Rättsprocessens förlopp

I juli 2019 stämde en tidigare medlem av rockidolgruppen “○○”, som bildades i mars 2016, en annan tidigare medlem av samma grupp för förtal. Anklagelserna baserades på två tweets som den svarande publicerade på sitt Twitter-konto den 2 juli 2019. I den första tweeten skrev den svarande “Åh, har du slutat jobba på den lesbiska sexklubben i Shinjuku?” och i den andra tweeten, tillsammans med en bild av käranden, “Kan någon gå till denna massagestudio i Akihabara, visa dem den här bilden och fråga dem?”

Käranden hävdade att dessa tweets antydde att hen hade arbetat eller fortfarande arbetade på en sexklubb, trots att detta aldrig varit fallet. Käranden menade att dessa antydningar, utifrån en genomsnittlig läsares tolkning, skadade hens sociala anseende. Vid tidpunkten för tweeten hade den svarandes konto cirka 500 följare, vilket innebar att ett stort antal personer kunde se inläggen.

Den svarande hävdade dock att hens Twitter-konto var låst, vilket innebar att endast personer som hen godkänt (nära vänner) kunde se inläggen. Den svarande menade att hen bara hade klagat till sina nära vänner genom dessa tweets.

Även om det inte uttryckligen nämndes i domen, verkar det som om käranden var en följare av den svarandes låsta konto och därför kunde se inläggen.

Domstolens bedömning

Domstolen konstaterade först att de ifrågasatta tweetsen riktade sig mot käranden och att de, utifrån en genomsnittlig läsares tolkning, antydde att käranden hade arbetat eller fortfarande arbetade på en sexklubb. Domstolen ansåg att dessa tweets skadade kärandens sociala anseende påtagligt.

Angående det faktum att kontot var låst, sade domstolen:

“Den svarande hävdar att hens Twitter-konto, där de ifrågasatta tweetsen publicerades, var ett så kallat låst konto, vilket innebär att endast personer som hen har godkänt (nära vänner) kan se inläggen. Den svarandes argument är att eftersom tweetsen inte var offentliga, skadade de inte kärandens sociala anseende. Men med tanke på att det fanns flera personer som hade godkänts av den svarande (och därför kunde se tweetsen) vid tidpunkten för tweetsen, och att det var upp till den svarande att godkänna vem som helst, vilket innebar att även de som inte hade godkänts vid tidpunkten för tweetsen kunde bli godkända senare och därmed kunna se tweetsen, och att de som hade godkänts av den svarande kunde sprida tweetsen till andra genom att kopiera dem, kan man säga att det fanns en möjlighet att tweetsen kunde spridas till ett stort antal personer. Därför påverkar inte den svarandes argument vår bedömning att tweetsen skadade kärandens sociala anseende påtagligt.” Tokyo District Court, 19 juni 2020 (2020)

Domstolen avvisade argumentet att ett låst konto saknar offentlighet och erkände att det fanns flera personer som hade godkänts av den svarande. Domstolen påpekade att:

• Det var upp till den svarande att godkänna vem som helst, vilket innebar att även de som inte hade godkänts vid tidpunkten för tweetsen kunde bli godkända senare och därmed kunna se tweetsen.
• De som hade godkänts av den svarande kunde sprida tweetsen till andra genom att kopiera dem.

Domstolen konstaterade att “det fanns en möjlighet att tweetsen kunde spridas till ett stort antal personer” och erkände att det förelåg förtal. Domstolen beordrade den svarande att betala 200 000 yen i skadestånd och 20 000 yen i advokatkostnader, totalt 220 000 yen, med hänsyn till att tweetsen publicerades på ett låst konto, att “antalet ursprungliga läsare var begränsat” och att det bara var två tweets.

Även om tweetsen ursprungligen bara sågs av ett begränsat antal personer, fanns det en möjlighet att de kunde spridas till “sekundära läsare”. Detta skiljer sig från bedömningen av offentlighet och möjligheten till spridning i “Tokyo District Court, 29 maj 2019 (2019)”.

Sammanfattning

Angående låsta konton har det bara kommit två beslut från lägre domstolar under det senaste året, och det är intressant att se vilka beslut som kommer att följas och hur de kommer att bedömas när de går till högre domstolar. Hur som helst, det bör undvikas att tänka att “det spelar ingen roll vad jag säger eftersom mitt konto är låst”.

Introduktion till våra åtgärder på vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. På senare år har information om rykteskador och förtal som spridits på nätet orsakat allvarliga skador som ett “digitalt tatuering”. På vår byrå erbjuder vi lösningar för att hantera “digitala tatueringar”. Detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/digitaltattoo[ja]