MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Att minska bevisbördan för skador orsakade av piratkopiering – En förklaring av ändringarna i den japanska upphovsrättslagen som träder i kraft i januari (Reiwa 6) 2024

General Corporate

Att minska bevisbördan för skador orsakade av piratkopiering – En förklaring av ändringarna i den japanska upphovsrättslagen som träder i kraft i januari (Reiwa 6) 2024

Upphovsrätten är den form av immateriell äganderätt som är mest närvarande i våra liv. Denna upphovsrätt har reviderats och trädde i kraft i januari 2024.

I denna reform syftar man till att främja en rättvis användning av verk och samtidigt säkerställa ett adekvat skydd för upphovsrätten. Tre huvudpunkter har identifierats som centrala i reformen:

  1. Översyn av bestämmelserna om begränsningar av rätten till offentlig överföring av verk i lagstiftning och administration
  2. Översyn av beräkningsmetoden för skadestånd för att effektivt avhjälpa skador orsakade av piratkopiering
  3. Inrättande av ett nytt skiljeförfarande för användning av verk

Referens: Kulturbyrån | Om upphovsrättsreformen vid den ordinarie riksdagssessionen i Reiwa 5 (2023)[ja]

Av dessa trädde punkt 1 och 2 i kraft den 1 januari Reiwa 6 (2024). Punkt 3 kommer att träda i kraft inom tre år från offentliggörandet, på ett datum som bestäms genom en regeringsförordning.

Vad innebär denna reform i praktiken? Låt oss gå igenom de tre punkterna en efter en för att förstå förändringarna.

Översyn av begränsningsbestämmelser för offentlig överföring av verk i lagstiftning och förvaltning

Översyn av begränsningsbestämmelser för offentlig överföring av verk i lagstiftning och förvaltning

Tidigare var lagstiftning och förvaltning baserad på en “papperskultur”. Men med framsteg inom papperslöshet och digital transformation (DX) har behovet av att utbyta dokument genom digitala nätverksmiljöer ökat.

I den tidigare versionen av upphovsrättslagen (Japanese Copyright Law) artikel 42, var det möjligt att kopiera verk utan upphovsmannens tillstånd i den utsträckning det ansågs nödvändigt för rättsliga förfaranden eller som interna dokument för lagstiftning och förvaltning. Dock krävdes upphovsmannens tillstånd för offentlig överföring såsom molnlagring och e-post.

Med tanke på uppbyggnaden av en digitalt samhälle, har det nu blivit möjligt att, utan upphovsmannens tillstånd och utan att orättvist skada upphovsmannens intressen, utföra offentlig överföring av:

  1. Verk som interna dokument för lagstiftning och förvaltning
  2. Offentlig överföring för administrativa förfaranden såsom patentgranskning, som föreskrivs i lagar och andra författningar

Detta är nu möjligt inom samma ramar som tillåts för kopiering enligt nämnda artikel.

Offentlig överföring av interna dokument för lagstiftning och administration

I de fall där interna dokument anses nödvändiga för syftet med lagstiftning eller administration, är det nu möjligt att inom nödvändiga gränser och endast mellan användare av interna dokument, överföra verk till allmänheten, såsom genom offentlig sändning (relaterat till artikel 42).

Till exempel, när det är nödvändigt för att genomföra funktionerna hos den japanska riksdagen eller kommunfullmäktige, som vid granskning av lagförslag eller budgetförslag, eller vid nationella undersökningar, eller när nationella eller lokala administrativa organ planerar och utformar åtgärder för de ärenden de hanterar, kan användning av andras verk genom att skanna eller ladda ner dem och spara dem på en molntjänst som är tillgänglig för avdelningens personal, eller genom att hålla online-möten med relevanta avdelningar, förväntas.

Även före ändringen av upphovsrättslagen tillät artikel 42 kopiering av verk som var nödvändiga som interna dokument för lagstiftning och administration utan upphovsmannens tillstånd. Dock, om typen av verk, användningen eller antalet kopior, eller användningen i sig skulle skada upphovsmannens intressen orimligt, var det inte föremål för begränsningarna av rättigheterna.

Angående “interna dokument” gäller detta till exempel dokument som är nödvändiga för att riksdagen eller kommunfullmäktige ska kunna utföra sina funktioner, som vid granskning av lagförslag eller budgetförslag, eller nationella undersökningar, eller när nationella eller lokala administrativa organ planerar och utformar åtgärder för de ärenden de hanterar. Det är endast tillåtet när ledamöter eller personal som utövar lagstiftnings- eller exekutivmakt bedömer det som nödvändigt för att genomföra överväganden eller diskussioner inom interna avdelningar för ett lämpligt syfte.

Offentlig överföring för administrativa förfaranden såsom patentgranskning enligt lagstiftning

I samband med administrativa förfaranden såsom patentgranskning och administrativa överklagandeprocesser har det blivit möjligt att, i den utsträckning det anses nödvändigt, överföra verk till allmänheten digitalt (relaterat till artikel 41-2 och 42-2).

Vid onlineansökningar och granskningar förväntas användning av andras verk genom att skanna eller ladda ner material och spara det i onlineansöknings- och granskningssystemet eller skicka det via e-post.

Det är dock endast tillåtet att överföra verk till allmänheten “i den utsträckning det anses nödvändigt”. Att dela eller sända hela verket när endast en del behövs, överskrider denna gräns och är därför inte tillåtet.

Dessutom, i fall där offentlig överföring av verk skulle skada befintliga affärsverksamheter såsom klipptjänster, eller “orättvist skada upphovsmannens intressen”, är sådan överföring inte tillåten enligt denna artikel, och upphovsmannens tillstånd krävs som vanligt.

Översynen av lagstiftningen och administrativa bestämmelser som begränsar rätten till offentlig överföring av verk trädde i kraft den 1 januari 2024.

Relaterad artikel: När är det tillåtet att citera en video? En förklaring av kraven enligt upphovsrättslagen och rättsfall[ja]

Översyn av beräkningsmetoden för skadestånd vid piratkopieringsskador för effektivt rättsmedel

Översyn av beräkningsmetoden för skadestånd vid piratkopieringsskador för effektivt rättsmedel

För att minska bördan av att bevisa skador för upphovsrättsinnehavare och andra, finns det fastställda metoder för att beräkna skadestånd vid upphovsrättsintrång.

Emellertid har det påpekats att det är svårt för offren att bevisa skador i fall av piratkopieringsskador orsakade av piratkopieringssajter, och att det sällan beviljas tillräckliga skadestånd.

Därför, för att ytterligare minska bördan av att bevisa skador för upphovsrättsinnehavare i rättegångar om skadeståndskrav för upphovsrättsintrång, likt i patentlagen, har följande åtgärder vidtagits för att se över beräkningsmetoden för skadestånd för att uppnå effektivt rättsmedel vid piratkopieringsskador:

  1. Fastställande av licensavgiftens motsvarande belopp baserat på antalet överlåtelser av intrångsgörande produkter
  2. Klargörande av de faktorer som ska beaktas vid beräkning av licensavgiftens motsvarande belopp

Dessa åtgärder har genomförts.

Erkännande av licensavgift motsvarande belopp baserat på antalet överförda intrångsprodukter

Det har blivit möjligt att lägga till en licensavgift motsvarande belopp som överstiger upphovsrättsinnehavarens försäljningskapacitet i beräkningen av skadestånd, vilket gör det möjligt att fastställa förlorad vinst på grund av förlorade licensmöjligheter, även när antalet produkter som säljs av intrångsgöraren överstiger rättighetsinnehavarens försäljningskapacitet (relaterat till artikel 114 i den japanska upphovsrättslagen).

Enligt bestämmelserna som möjliggör beräkning av skadestånd baserat på antalet olagligt sålda produkter, kan nu även den del som överstiger upphovsrättsinnehavarens försäljningskapacitet räknas som en skada motsvarande licensavgiften och därmed inkluderas i beräkningen av skadeståndet.

Klargörande av faktorer för beräkning av licensavgifters motsvarande belopp

Vid beräkning av skadestånd i form av ett belopp motsvarande licensavgifter har det nu klargjorts att man kan beakta det belopp som skulle ha fastställts om förhandlingar hade skett under förutsättning att upphovsrättsintrång förelåg (relaterat till artikel 114).

Dessutom, när domstolar fastställer belopp motsvarande licensavgifter, har det klargjorts att man kan ta hänsyn till faktorer som ökar beloppet, såsom användning utan restriktioner på grund av upphovsrättsintrång, jämfört med vanliga licensavgifter som avtalas under vissa villkor (såsom användningsperiod och användningsomfång).

Enligt den japanska upphovsrättslagen kan man vid intrång, till exempel genom piratkopiering, få rättslig hjälp både genom straffrättsliga och civilrättsliga åtgärder.

Straffrättsliga påföljder för den som bryter mot upphovsrätten kan innebära “fängelse i högst 10 år eller böter på upp till 10 miljoner yen, eller båda” (för juridiska personer kan böterna uppgå till högst 300 miljoner yen), och särskilt fängelsestraffet har skärpts genom en lagändring år 2006 (Heisei 18) från “högst 5 år” till “högst 10 år”.

Å andra sidan, när det gäller civilrättsliga skadestånd, har det i gällande lag fastställts ett särskilt beräkningssätt för skadestånd, men det har påpekats att delar som överstiger upphovsrättsinnehavarens försäljningskapacitet har dragits av från beräkningsgrunden, vilket inte alltid leder till ett tillräckligt skadestånd.

Därför har denna lagändring syftat till att ompröva beräkningen av skadestånd och genom att uttryckligen inkludera ett belopp motsvarande licensavgifter för den del som överstiger upphovsrättsinnehavarens försäljningskapacitet i skadeståndet, har det blivit möjligt att öka skadeståndet.

Denna översyn av beräkningsmetoden för skadestånd för att effektivt avhjälpa skador orsakade av piratkopiering trädde i kraft den 1 januari 2024.

Relaterad artikel: Juridiska åtgärder vid upphovsrättsintrång av ‘snabbfilmer’ på YouTube[ja]

Relaterad artikel: Skadestånd på 500 miljoner yen också… Vad är det juridiska ansvaret för ‘snabbfilmer’? En advokat förklarar straffrättsligt och civilrättsligt ansvar[ja]

Inrättandet av ett nytt skiljeförfarande för användning av upphovsrättsligt skyddade verk

Inrättandet av ett nytt skiljeförfarande för användning av upphovsrättsligt skyddade verk

Det är en självklarhet att när man använder någon annans upphovsrättsligt skyddade verk, krävs i princip tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Det är dock också ett faktum att det finns många verk där rättighetsinnehavaren är okänd eller där det inte går att bekräfta en avsikt om användningen är tillåten eller inte.

För att lösa dessa problem och underlätta användningen av äldre verk och innehåll skapat av allmänheten, kommer följande åtgärder att vidtas:

  1. Underlätta användningen av verk där det inte går att bekräfta upphovsrättsinnehavarens avsikt.
  2. Förenkla förfarandena genom en ny skiljedomstol och andra åtgärder av en kontaktpunktorganisation.

Dessa åtgärder kommer att genomföras.

Exempel på situationer som omfattas är:

  1. När man vill digitalisera äldre verk och en del av upphovsrättsinnehavarna är okända eller inte kan kontaktas, vilket gör det omöjligt att hantera rättigheterna.
  2. När någon vill använda innehåll skapat av amatörförfattare som publicerats på en webbplats, men det inte finns något sätt att ansöka om användning hos författaren eller om författaren inte svarar på kontaktförsök.
  3. När ett verk har flera upphovsrättsinnehavare och det inte går att få kontakt med en del av dem.

Dessa är exempel på tänkbara scenarier.

Med tanke på att det kommer att ta tid att sprida information om det nya skiljeförfarandet, kommer det att träda i kraft inom tre år från den dag det offentliggörs (26 maj 2023) enligt en förordning som ska fastställas.

Förenkling av användningen av verk där upphovsmannens intentioner inte kan bekräftas

Med digitaliseringen har det blivit enklare att skapa, sprida och använda innehåll. Inte bara professionella, utan även allmänheten skapar innehåll som publiceras på internet, och det finns ett ökande behov av att återanvända äldre verk. Det har dock funnits utmaningar med att använda sådant innehåll eftersom det inte alltid är möjligt att enkelt komma i kontakt med upphovsrättsinnehavarna för att få tillstånd till användning.

När det gäller ohanterade publicerade verk (verk som inte förvaltas centralt och där information om upphovsrättsinnehavarens intentioner inte är offentligt tillgängliga), och där det inte är möjligt att bekräfta upphovsmannens intentioner trots att åtgärder har vidtagits, kan användningen tillåtas “genom att få ett beslut från chefen för den Japanska kulturbyrån och genom att deponera en kompensationsavgift, för en period som definieras i beslutet” (enligt artikel 67.3 i den Japanska upphovsrättslagen).

Detta är ett nytt beslutssystem som möjliggör snabb användning genom att förenkla processen jämfört med det nuvarande systemet. Systemet fokuserar på upphovsmannens “intentioner” och tillåter användning tills upphovsmannen framför sina intentioner, samtidigt som det säkerställer möjligheten att bekräfta dessa intentioner genom att lagstifta en maximal användningsperiod på upp till tre år (efter tre år kan en förnyad ansökan göras för att förlänga perioden).

Upphovsrättsinnehavarna kan begära att chefen för den Japanska kulturbyrån upphäver beslutet, och genom att göra detta kan användningen enligt detta system inte längre ske, och upphovsrättsinnehavarna kan motta kompensationsavgiften.

Det bör dock noteras att när ett beslut upphävs, måste det bekräftas att parterna är i en position att förhandla om en licens. Om användaren önskar fortsätta användningen efter att beslutet har upphävts, måste licensförhandlingar genomföras med upphovsrättsinnehavaren. Efter en begäran är det också möjligt att fortsätta användningen genom licensförhandlingar.

Förenkling av förfaranden genom nytt skiljeförfarande och kontaktpunktsorganisationer

I samband med inrättandet av det nya skiljeförfarandet har det blivit möjligt att snabba på och förenkla processerna samt säkerställa korrekta förfaranden genom att privata organisationer, som har utsetts och registrerats av chefen för den Japanska Kulturbyrån (Bunkacho), agerar som kontaktpunkter för användarna och hanterar processerna.

Organisationer som fungerar som kontaktpunkter delas in i två kategorier beroende på de tjänster och funktioner de utför: “Utsedda kompensationsfondsförvaltningsorganisationer” och “Registrerade bekräftelseorganisationer”.

Utsedda kompensationsfondsförvaltningsorganisationer kommer att hantera:

  1. Mottagande av kompensations- och säkerhetsavgifter vid användning av verk genom skiljeförfarandet för okända upphovsrättsinnehavare (artikel 67), användning under skiljeförfarandeansökan (artikel 67-2) och det nya skiljeförfarandet (artikel 67-3).
  2. Förvaltning av mottagna kompensations- och säkerhetsavgifter.
  3. Utbetalning av kompensations- och säkerhetsavgifter till upphovsrättsinnehavare och andra berörda parter.
  4. Verksamhet relaterad till skydd av verk samt främjande av smidig användning av verk och kreativt skapande (verksamhet för att främja skydd och användning av verk).

Registrerade bekräftelseorganisationer kommer att agera på uppdrag av chefen för den Japanska Kulturbyrån och hantera:

  1. Mottagande av ansökningar om det nya skiljeförfarandet.
  2. Kontroll av om ansökningarna uppfyller kraven för det nya skiljeförfarandet (kravkontroll).
  3. Beräkning av belopp motsvarande normal användningsavgift (beräkning av användningsavgiftens motsvarande belopp).

När det inte går att bekräfta en upphovsrättsinnehavares eller annan berörd parts avsikt om användning av ett visst verk, ansöker man om det nya skiljeförfarandet hos en registrerad bekräftelseorganisation som har godkänts av chefen för den Japanska Kulturbyrån. Den registrerade bekräftelseorganisationen tar emot ansökan och utför kontroll av kraven och beräkning av användningsavgiften, för att sedan vidarebefordra detta till chefen för den Japanska Kulturbyrån.

Med utgångspunkt i den registrerade bekräftelseorganisationens resultat, och om chefen för den Japanska Kulturbyrån beslutar om ett nytt skiljeförfarande, fastställs även beloppet av kompensationsavgiften som användaren ska betala. Genom att betala denna kompensationsavgift till den utsedda kompensationsfondsförvaltningsorganisationen som har godkänts av chefen för den Japanska Kulturbyrån, kan användaren sedan nyttja det ansökta verket.

Sammanfattning: Konsultera en advokat vid skada av piratkopiering

I den japanska upphovsrättslagens (著作権法) reform under Reiwa 6 (2024), är det som har fått särskild uppmärksamhet att beräkningsmetoden för skadestånd vid piratkopieringsskador har setts över för att möjliggöra effektivt rättsmedel. Genom att beräkningsmetoden har kodifierats, kommer nu även den del av förlusten som tidigare avräknades, eftersom den översteg rättighetshavarens försäljningskapacitet, att inkluderas som utebliven vinst i skadeståndet.

Om dina upphovsrättigheter har kränkts på en piratkopieringssida eller liknande, rekommenderar vi att du snarast konsulterar en advokat för att återställa skadan.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma som besitter hög expertis inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har immateriella rättigheter, särskilt upphovsrätt, fått ökad uppmärksamhet. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Mer information finns i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: IT- och immaterialrättsjuridik för olika företag[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen