Vad är äldreomsorgslagen? En genomgång av administrativa sanktioner och straff vid överträdelser samt viktiga punkter för att driva en anläggning.
Den japanska lagen om välfärd för äldre (老人福祉法) syftar till att skapa ett samhälle där äldre kan leva tryggt genom att fastställa regler för tillhandahållande av vårdtjänster och drift av vårdinrättningar. Företag som tillhandahåller vårdtjänster och driver vårdinrättningar bör vara väl insatta i dessa regler samt de påföljder och administrativa åtgärder som kan följa vid regelbrott.
I denna artikel förklarar vi den japanska lagen om välfärd för äldre, de administrativa åtgärder och påföljder som kan tillämpas vid överträdelser, samt nyckelpunkter för att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet. För dig som driver en vårdinrättning är det en utmärkt möjlighet att återbekanta dig med de juridiska reglerna, riskerna och de punkter som är avgörande för en smidig drift.
Vad är lagen om välfärd för äldre?
Lagen om välfärd för äldre är en lag som fastställer bestämmelser för välfärdsinrättningar, institutioner och företag relaterade till äldres välfärd. Lagen ålägger prefekturer och kommuner att utarbeta olika planer och genomföra stödprojekt med syftet att förbättra välfärden för äldre.
Till exempel är prefekturer och kommuner skyldiga att skapa en välfärdsplan för äldre, där konkreta åtgärder utformas för att möta de välfärdsbehov som äldre har i respektive område. Planen inkluderar utveckling av välfärdstjänster och faciliteter för äldre samt säkerställande av vårdpersonal.
Referens: Ministry of Health, Labour and Welfare | The Elderly Welfare Law[ja]
De sex verksamhetsområden som regleras av lagen om välfärd för äldre
Lagen om välfärd för äldre (Japanese Elderly Welfare Law) reglerar stödverksamheter för att äldre personer ska kunna fortsätta leva i sina välbekanta områden. De stödverksamheter som lagen omfattar inkluderar hemtjänst för äldre, dagverksamhet för äldre, korttidsboende för äldre, småskalig multifunktionell hemtjänst, gemensamt boende för äldre med demens, samt komplexa välfärdstjänster.
Dessutom reglerar lagen om välfärd för äldre vilka välfärdsinrättningar som är tillgängliga för äldre. De inrättningar som definieras i lagen inkluderar dagverksamhetscenter för äldre, korttidsboenden för äldre, vårdhem för äldre, särskilda vårdhem för äldre, kostnadseffektiva boenden för äldre, välfärdscenter för äldre och stödcenter för äldreomsorg, vilket totalt utgör sju typer av inrättningar.
Även om betalda boenden för äldre (Japanese fee-based elderly homes) inte räknas till de välfärdsinrättningar som definieras i lagen om välfärd för äldre, så faller de under lagens regleringar. Dessa boenden erbjuder tjänster som måltider, omvårdnad och hälsokontroller till sina boende och deras verksamhet regleras av vissa standarder och regleringar enligt lagen om välfärd för äldre.
Syftet med och bakgrunden till Äldreomsorgslagen
Äldreomsorgslagen (老人福祉法) antogs mot bakgrund av den höga ekonomiska tillväxten under Showa 38 (1963). Vid den tiden skedde en befolkningsflytt från landsbygden till stadsområden och en övergång till kärnfamiljer, vilket ledde till en minskning av den ömsesidiga hjälpen inom familjen. Som ett resultat framträdde ett socialt problem där familjernas förmåga att ta hand om äldre blev allt svårare. I denna miljö skapades Äldreomsorgslagen för att etablera en grund för äldreomsorg.
Äldreomsorgslagen syftar till att främja en hälsosam och stabil livsstil för äldre samt att uppmuntra deras aktiva deltagande i samhället. De grundläggande principerna i lagen inkluderar bevarandet av äldres hälsa, säkerställandet av deras livsstabilitet och främjandet av deras sociala deltagande.
Med införandet av Äldreomsorgslagen accelererade utvecklingen av äldreomsorgsinrättningar som särskilda vårdhem för äldre, vårdhem och kostnadseffektiva hem för äldre. Detta skapade en trygg miljö där äldre kunde leva och minskade familjernas bördor. Dessutom institutionaliserades tjänster motsvarande dagens hemhjälp, vilket utökade det stöd äldre kunde få i sina egna hem.
Ändringar i lagen om välfärd för äldre
Efter oljekrisen 1973 (Showa 48), när den ekonomiska tillväxten stagnerade, blev sjukvårdskostnaderna en tung börda för finanserna. År 1983 (Showa 58) trädde “Lagen om hälsovård för äldre” i kraft, vilket innebar att äldre personer fick bära en del av sjukvårdskostnaderna själva, och lagstiftningen ändrades för att anpassa sig till samhällets förändringar.
Innehåll i ändringarna av lagen om välfärd för äldre
År | Ändringsinnehåll |
1973 (Showa 48) | Systemet för att täcka sjukvårdskostnader för personer över 70 år införs, vilket gör sjukvårdskostnaderna kostnadsfria. På grund av den finansiella belastningen avskaffades detta system tillsammans med “Lagen om hälsovård för äldre” år 1983 (Showa 58). |
1978 (Showa 53) | Projektet för korttidsvård av sängliggande äldre startar. Det blir möjligt för äldre att tillfälligt bo på anläggningar och få vård. |
1979 (Showa 54) | Dagvårdstjänster (dagverksamhet) startar. Dagverksamhet, korttidsvistelse och hemhjälp blir institutionaliserade som de tre huvudpelarna i hemtjänsten. |
1982 (Showa 57) | “Lagen om hälsovård för äldre” införs. Äldrevården genomgår en stor förändring från social välfärd till socialförsäkring. Detta kommer senare att tas över av systemet för medicinsk vård för äldre i senare skeden. |
1990 (Heisei 2) | En plan för hälsovård och välfärd för äldre utarbetas och blir obligatorisk för prefekturer och kommuner. Välfärdsadministrationen utvecklas främst av kommunerna. Samtidigt främjas utvecklingen av infrastrukturen för hälsovård och välfärd för äldre. |
1994 (Heisei 6) | Definitionen av äldreomsorgsanläggningar utökas med tillägget av stödcentra för äldreomsorg. |
2000 (Heisei 12) | Lagen om långtidsvårdsförsäkring träder i kraft. Utan särskilda omständigheter tillämpas långtidsvårdsförsäkringssystemet när man använder äldreomsorgsanläggningar. Dessutom läggs gruppboenden och småskaliga multifunktionella hemtjänstprojekt till i projektet för stöd till äldre i deras egna hem. |
2006 (Heisei 18) | Definitionen av betalda äldreboenden ändras. Före ändringen definierades anläggningar som hade mer än 10 äldre boende och som tillhandahöll måltider, men efter ändringen avskaffades personalnormerna och kraven ändrades till att tillhandahålla någon av tjänsterna måltider, vård, tvätt, städning eller hälsokontroller. |
Efter införandet av lagen om långtidsvårdsförsäkring har välfärden för äldre förändrats avsevärt. Till exempel har tillägget av gruppboenden och småskaliga multifunktionella hemtjänstprojekt ökat antalet vårdalternativ som äldre kan välja mellan för att få vård i sina egna hem, vilket har förbättrat kvaliteten på vårdtjänsterna och ökat användarnas tillfredsställelse.
Vad är lagen om långtidsvårdförsäkring? Skillnaden från lagen om välfärd för äldre
Lagen om långtidsvårdförsäkring är en lag som syftar till att tillhandahålla lämpliga hälso- och sjukvårdstjänster samt välfärdstjänster för personer som behöver vård. Lagen reglerar långtidsvårdförsäkringssystemet, vårdtjänster och anläggningar relaterade till långtidsvårdförsäkringen.
I den första artikeln av lagen om långtidsvårdförsäkring anges det att syftet är att tillhandahålla nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster samt välfärdstjänster för att personer som blivit i behov av vård på grund av fysiska eller psykiska förändringar relaterade till åldrande ska kunna leva ett självständigt liv med värdighet.
Lagen om långtidsvårdförsäkring är inte enbart riktad till äldre personer. Personer som behöver vård kan ha möjlighet att använda sig av tjänster baserade på lagen, oavsett ålder.
Å andra sidan är lagen om välfärd för äldre en lag som inrättats för att förbättra välfärden för äldre över 65 år som har svårigheter i det dagliga livet. Lagen syftar till att vidta nödvändiga åtgärder för att äldre ska kunna leva ett fysiskt och mentalt hälsosamt liv. Den fastställer regler för kommunernas ansvar för att skapa ett adekvat system, regleringar för privata företag, samt etablering och drift av anläggningar för äldre.
Lagen om långtidsvårdförsäkring har genomgått regelbundna ändringar för att anpassa sig till samhällsförändringar sedan den trädde i kraft år Heisei 12 (2000). Den första ändringen skedde år Heisei 18 (2006). Därefter har ändringar genomförts vart tredje år, inklusive införandet av förebyggande förmåner för personer i behov av stöd och stärkta regleringar för vårdgivare.
Särskilt år 2024 planeras ändringar för att fördjupa och främja det omfattande lokala vårdsystemet, förbättra produktiviteten inom vårdsektorn och säkerställa systemets hållbarhet. Detaljer om ändringarna förklaras i följande artikel.
Relaterad artikel: 【Reiwa 6 (2024) genomförande】Ändringar i lagen om långtidsvårdförsäkring – Bakgrund och åtgärder som vårdgivare bör vidta förklaras[ja]
Tjänster för äldreomsorg enligt den japanska lagen om välfärd för äldre
Den japanska lagen om välfärd för äldre fastställer tjänster för att stödja äldre personer så att de kan fortsätta att leva i sina välbekanta lokalsamhällen. De huvudsakliga tjänsterna för äldreomsorg i hemmet omfattar följande sex kategorier. Vi kommer att förklara de unika egenskaperna för det stöd som varje tjänst erbjuder.
Tjänster för äldreomsorg i hemmet
Tjänster för äldreomsorg i hemmet riktar sig till personer över 65 år som har psykiska eller fysiska funktionshinder och som upplever svårigheter i det dagliga livet. För att stödja livet i hemmet erbjuder vi hjälp med toalettbesök, bad, måltider, tvätt, matlagning, städning samt rådgivning och konsultation i vardagliga aktiviteter.
Dessa tjänster tillhandahålls enligt den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) och utgör en del av hemtjänsten. Exempel på tjänster som ingår är regelbundna och vid behov tillgängliga hembesök för vård och omvårdnad samt nattlig hemtjänst. Om en person inte omfattas av den japanska lagen om långtidsvård finns det möjlighet att ta del av kommunens egna tjänster.
Äldreomsorg Dagverksamhet
Äldreomsorg dagverksamhet avser vårdtjänster som tillhandahålls under dagtid på en anläggning. Denna tjänst riktar sig till personer över 65 år som lever hemma, särskilt de med psykiska eller fysiska funktionshinder eller de som behöver vård.
Genom att erbjuda stöd med toalettbesök, bad, måltider, samt rådgivning och konsultation kring vård, är målet att upprätthålla och förbättra livskvaliteten i det dagliga livet. Enligt den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) motsvarar förebyggande dagvård (デイサービス) eller dagvård de tjänster som erbjuds inom äldreomsorg dagverksamhet.
Äldreomsorg för korttidsboende
Äldreomsorg för korttidsboende avser en tjänst där äldre personer som inte kan få tillräcklig vård i hemmet tillfälligt kan bo på en inrättning. Denna tjänst används när vårdgivare plötsligt blir sjuka eller behöver vila. Enligt den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) omfattar detta förebyggande korttidsboende för att upprätthålla livskvaliteten samt korttidsboende (känt som korttidsvistelse eller “short stay”).
Omsorgstjänster för småskaligt multifunktionellt boende
Omsorgstjänster för småskaligt multifunktionellt boende syftar till att stödja livet i hemmet, samtidigt som det erbjuder möjligheten till dagvård i en anläggning och kortvariga vistelser vid behov. Tjänsten riktar sig till personer över 65 år som har psykiska eller fysiska funktionshinder. Omsorgstjänster för småskaligt multifunktionellt boende möjliggör en flexibel kombination av dagvård och korttidsboende. Individuellt anpassat stöd tillhandahålls baserat på användarens livssituation.
Enligt den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) faller både förebyggande omsorgstjänster för småskaligt multifunktionellt boende och omsorgstjänster för småskaligt multifunktionellt boende inom ramen för vad som erbjuds.
Stöd för gemensamt boende för äldre med demens
Stöd för gemensamt boende för äldre med demens är en tjänst riktad till personer över 65 år som lider av demens. Inom ramen för denna verksamhet kan de bo tillsammans med andra användare i en anläggning och få stöd med dagliga aktiviteter som bad, måltider och toalettbesök.
Anläggningen erbjuder specialiserad vård för äldre med demens och faller inom ramen för den japanska lagen om långtidsvård, där tjänster som förebyggande vård och gemensamt boende för äldre med demens (demensspecifika gruppboenden) ingår.
Komplexa välfärdstjänster
Komplexa välfärdstjänster syftar på tillhandahållandet av stöd för äldreomsorg som gör det möjligt för individer att fortsätta leva hemma samtidigt som de använder en kombination av flera tjänster. Dessa tjänster innefattar en kombination av småskalig multifunktionell hemvård och hembesökande vård, med det specifika syftet att stödja äldre personers möjlighet att fortsätta leva i sina egna hem.
I den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) klassificeras dessa tjänster som småskalig multifunktionell hemvård inom ramen för komplexa välfärdstjänster.
Facility Services Based on the Japanese Elderly Welfare Law
There are seven types of facility services provided under the Japanese Elderly Welfare Law (老人福祉法). These services are for individuals residing in facilities such as special nursing homes for the elderly, where they receive care services.
Dagverksamhet för äldre
Dagverksamhet för äldre erbjuder nödvändig vård och stöd på dagtid för personer över 65 år som på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar har svårigheter att klara av vardagslivet. De tjänster som tillhandahålls inkluderar grundläggande omvårdnad såsom hjälp med bad, toalettbesök och måltider, samt stöd och omsorg i det dagliga livet, och även rekreation, aktiviteter och funktionsträning.
Dessa tjänster tillhandahålls inom ramen för det japanska långtidsvårdsförsäkringssystemet som ‘daglig vårdtjänst (dagvård, daglig vårdverksamhet)’.
De som etablerar dagverksamhetscenter för äldre är ofta offentliga institutioner såsom sociala välfärdsorganisationer eller kommuner. Många av dessa dagvårdstjänster tillhandahålls i samarbete med specialiserade vårdhem för äldre (vård- och omsorgsboenden) som drivs av sociala välfärdsorganisationer.
Det finns även center som drivs på egen hand, men oavsett vilket erbjuds professionellt stöd så att äldre kan leva sina dagliga liv tryggt. Dessa anläggningar spelar en viktig roll i samhällets stöd för äldre och är en oumbärlig resurs för både användare och deras familjer.
Korttidsboende för äldre
Korttidsboende för äldre är en anläggning som kan användas av personer över 65 år eller de som behöver vård, när de tillfälligt inte kan få hemvård. Till exempel kan det finnas situationer där familjemedlemmar som ger vård blir sjuka eller måste lämna hemmet på grund av ärenden, vilket gör hemvården svår. Genom korttidsvistelsen erbjuds stöd med bad, måltider, dagliga aktiviteter och även rehabilitering och funktionell träning.
Vårdhem för äldre
Vårdhem för äldre riktar sig till personer över 65 år som, oavsett behov av vård, har svårt att leva hemma på grund av fysiska, mentala eller ekonomiska skäl. Här erbjuds stöd i form av funktionsträning, hjälp med måltider och dagliga aktiviteter för att underlätta den dagliga livsföringen.
Särskilda vårdhem för äldre
Särskilda vårdhem för äldre är inrättningar avsedda för äldre som behöver omfattande vård och som har svårt att få den hjälpen hemma. De erbjuder hjälp med måltider, toalettbesök, badning, samt stöd för socialt liv, hälsokontroller och rehabilitering.
Målgruppen för särskilda vårdhem för äldre är personer över 65 år som på grund av psykiska eller fysiska funktionshinder behöver ständig vård, motsvarande en vårdnivå på tre eller högre enligt det japanska systemet.
Äldreboenden med låg avgift
Äldreboenden med låg avgift riktar sig till personer över 60 år som har svårt att leva i sina egna hem på grund av familjesituationen eller bostadsförhållandena. Dessa boenden erbjuder stöd för ett relativt självständigt liv för äldre, antingen gratis eller till en låg kostnad. Det finns tre typer av äldreboenden med låg avgift: Typ A, Typ B och vårdhem, var och en anpassad för att ge stöd som passar de boendes behov.
Typ A är avsedd för personer över 60 år som inte kan bo med familjen och som känner oro för att leva ensamma utan familjens stöd. Dessa boenden erbjuder måltider och vårdstöd. Typ B har i princip samma kriterier som Typ A, men måltider ingår inte. Vårdhem delas in i allmän typ (självständig typ) och vårdtyp (specifik anläggning). Allmän typ erbjuder måltider men inte vårdtjänster. Vårdtyp erbjuder både måltider och stöd för dagliga aktiviteter samt vårdtjänster.
Det har beslutats att äldreboenden med låg avgift av Typ A och Typ B kommer att fasas ut och inte byggas ut mer i framtiden, med en övergång till att endast använda vårdhem.
Äldreomsorgscenter
Äldreomsorgscenter erbjuder äldre personer möjligheten att använda deras tjänster gratis eller till en låg kostnad. Centren strävar efter att ge ett omfattande stöd så att äldre kan upprätthålla sin hälsa, öka sin bildning och delta i rekreativa aktiviteter.
Äldreomsorgscentren klassificeras i tre kategorier: Speciell Typ A, Typ A och Typ B.
Speciell Typ A-anläggningar tillhandahåller omfattande tjänster som drivs av kommuner. Dessa inkluderar rådgivning om vardagslivet, främjande av hälsa, stöd för arbete och sysselsättning, funktionell träning, genomförande av bildningskurser och stöd för äldreklubbars aktiviteter.
Typ A-anläggningar drivs också av kommuner eller sociala välfärdsorganisationer, men de tjänster som erbjuds är något mer begränsade än de i Speciell Typ A. De fokuserar främst på rådgivning som täcker alla aspekter av vardagslivet, med undantag för vägledning i hälsopromotion.
Typ B-anläggningar kompletterar funktionerna i Typ A-anläggningar och spelar en roll i att komplettera de tjänster som erbjuds av Typ A.
Stödcenter för Äldreomsorg
Stödcenter för äldreomsorg är inrättningar som är avsedda att stödja äldre som lever hemma och deras familjer. Dessa center svarar på förfrågningar från äldre som behöver stöd eller som kan komma att behöva det i framtiden, och koordinerar omfattande omsorg och välfärdstjänster.
Mer specifikt innebär detta att de samordnar och justerar med kommunala myndigheter, omsorgstjänstleverantörer och hemtjänststödföretag för att tillhandahålla olika hälso- och välfärdstjänster, inklusive långtidsvårdsförsäkring.
Stödcenter för hemtjänst är en pålitlig resurs för lokalsamhällets äldre och deras familjer och fungerar som en kontaktpunkt för att hantera olika behov relaterade till omsorg. De hjälper också familjer som ofta bär en tung omsorgsbörda genom att erbjuda lämpliga tjänster och stöd, vilket minskar stress och oro som är förknippade med att ge omsorg.
Reglering av betalda äldreboenden enligt den japanska lagen om välfärd för äldre (老人福祉法)
Betalda äldreboenden är inrättningar som syftar till att hjälpa äldre att bibehålla sin fysiska och mentala hälsa och leva ett stabilt liv. På dessa boenden är det obligatoriskt att erbjuda minst en av följande livsstödtjänster: måltider, vård, hushållsarbete och hälsokontroller.
Beroende på de boendes behov och situation kan olika typer av betalda äldreboenden väljas, och varje anläggning erbjuder olika tjänster och har olika prissättning. Även om betalda äldreboenden inte klassificeras som välfärdsinrättningar för äldre enligt den japanska lagen om välfärd för äldre, är de ändå föremål för lagens regleringar.
Det finns tre typer av betalda äldreboenden:
Äldreboenden med vårdtjänster
Äldreboenden med vårdtjänster riktar sig främst till äldre som behöver vård. De erbjuder en mängd tjänster som livsstöd i form av måltider, tvätt och städning, samt kroppsvård som hjälp med toalettbesök och bad, funktionsträning, rekreation och gruppaktiviteter. För att kvalificera sig som ett äldreboende med vårdtjänster krävs det att anläggningen uppfyller vissa standarder för vårdtjänster och är godkänd för “specifik boendeservice för livsstöd”.
Bostadsbaserade äldreboenden
Bostadsbaserade äldreboenden erbjuder livsstödtjänster som måltider, tvätt och städning, men inte vårdtjänster utförda av anläggningens personal. Om en boende behöver vårdtjänster måste de ingå avtal med externa hemvårdstjänster. Många bostadsbaserade anläggningar har integrerade hemvårdstjänster, dagverksamheter och stöd för hemvård, vilket skapar en miljö där det är lätt att få tillgång till hemtjänster.
Hälsobaserade äldreboenden
Hälsobaserade äldreboenden är inrättningar som erbjuder hushållsstöd och måltidstjänster och är vanligtvis hem för relativt självständiga äldre. De har utmärkta faciliteter för att upprätthålla hälsan, inklusive tillgång till varma källor och gym. Om en boende blir i behov av vård kan det bli nödvändigt att flytta, men det kan också finnas möjlighet att flytta till en intilliggande vårdanläggning.
Anmälan krävs vid start, ändring, paus eller upphörande av hemtjänst, välfärdstjänster och betalda äldreboenden
Anmälan enligt den japanska lagen om äldrevård innebär att när företag som tillhandahåller äldreboenden och tjänster för äldre inleder, ändrar eller avslutar sin verksamhet, måste de anmäla detta till den lokala myndigheten, såsom prefekturens eller kommunens avdelning för äldrevård. Anmälan är viktig för att säkerställa transparens i verksamheten och garantera att äldre får lämpliga tjänster.
När du gör en anmälan behöver du följande information:
- Typ och innehåll av verksamheten
- Information om företagsledaren (namn och adress, företagets namn och plats)
- Grundläggande stadgar (viktiga regler såsom bolagsordning)
- Antal anställda och arbetsbeskrivningar
- Information om huvudsakliga anställda (namn och meritförteckning)
- Verksamhetsområdet (det område där tjänsterna tillhandahålls)
- I fall av uppdrag från lokala myndigheter (namnet på området)
- Planerat datum för verksamhetens start (eller ändring)
Företag som arbetar med äldrevård måste genomföra dessa juridiska procedurer korrekt för att kunna tillhandahålla lämpliga tjänster och bidra till samhället.
Om administrativa påföljder och straff vid överträdelse av Lagen om välfärd för äldre
I Lagen om välfärd för äldre finns bestämmelser om straff för de som bryter mot lagen. Här förklarar vi dessa straff.
Böter och fängelsestraff
Lagen om välfärd för äldre innehåller straffbestämmelser för att säkerställa en korrekt hantering av äldrevård. Till exempel kan den som utan tillstånd etablerar eller driver en äldreomsorgsanläggning, eller den som lämnar falska rapporter, bli föremål för böter eller fängelsestraff.
Om någon exempelvis driver en äldreomsorgsanläggning utan tillstånd kan personen riskera upp till ett års fängelse eller böter på högst 500 000 yen.
Förbättringsinstruktioner
Artikel 18, stycke 2 i Lagen om välfärd för äldre ger prefekturguvernören särskilda befogenheter. Om en verksamhet för gemensamt boende för äldre med demens eller en annan äldreomsorgsrelaterad anläggning bryter mot lagar och förordningar, kan guvernören vidta lämpliga åtgärder.
Prefekturguvernören kan, om det bedöms att en verksamhet för gemensamt boende för äldre med demens har brutit mot reglerna, beordra verksamhetsutövaren att vidta förbättringsåtgärder. Om man inte följer en förbättringsinstruktion kan det leda till upp till sex månaders fängelse eller böter på högst 500 000 yen.
Order om verksamhetsstopp
Prefekturguvernören kan, om en inrättare av ett vårdhem för äldre eller ett särskilt vårdhem för äldre bryter mot lagar, order eller beslut, eller om anläggningen inte längre uppfyller lagens krav, beordra att verksamheten stoppas eller avvecklas, eller dra in tillståndet för anläggningen. När guvernören utfärdar en sådan order är det också hans eller hennes skyldighet att offentliggöra detta.
Dessutom, när prefekturguvernören beordrar avveckling av verksamheten för ett vårdhem för äldre eller ett särskilt vårdhem för äldre, eller drar in tillståndet för anläggningen, är det obligatoriskt att först inhämta åsikter från den lokala socialvårdskommittén enligt artikel 19, stycke 2 i Social Welfare Law.
Om inrättaren av ett betalhem för äldre bryter mot order om begränsning eller stopp av verksamheten enligt artikel 29, stycke 14 i Lagen om välfärd för äldre, kan det resultera i upp till ett års fängelse eller böter på högst 1 000 000 yen.
Viktiga punkter för att driva verksamhet i enlighet med den japanska lagen om välfärd för äldre (老人福祉法)
När man gör anmälningar enligt den japanska lagen om välfärd för äldre finns det flera viktiga punkter att tänka på.
Anmäl verksamhetens start, förändringar, upphörande eller paus
För verksamhetsutövare inom äldreomsorg och äldreboenden är det nödvändigt att anmäla start, förändringar, upphörande eller paus av verksamheten till guvernören i respektive prefektur.
De äldreomsorgsverksamheter som omfattas av anmälan inkluderar hemtjänst, dagvård för äldre, korttidsboenden för äldre, småskalig multifunktionell hemtjänst, gemensamt boende för äldre med demens och komplexa välfärdstjänster.
Även för äldreboenden som vårdhem för äldre, specialiserade vårdhem för äldre, lågkostnadsboenden för äldre, betalda äldreboenden, stadsanpassade lågkostnadsboenden för äldre, stödcentrum för äldreomsorg och välfärdscentrum för äldre krävs det att man anmäler till den avdelning för äldrevård som finns i den kommun där verksamheten är belägen.
Kontrollera i förväg vilken myndighet och vilket förfarande som gäller för anmälan genom att besöka respektive kommunens hemsida, kontakta dem via telefon eller besöka dem personligen. Se också till att i förväg kontrollera vilka dokument som ska lämnas in och vilka blanketter som behövs. Om det finns oklarheter, rådgör med ansvarig tjänsteman för att förfarandet ska kunna genomföras smidigt.
Lämna in anmälan enligt lagen om långtidsvårdsförsäkring samtidigt
Genom att göra anmälningar enligt lagen om långtidsvårdsförsäkring samtidigt som man gör anmälningar enligt lagen om välfärd för äldre kan man undvika att förbereda samma dokument flera gånger. Det kan också innebära att man kan utelämna vissa dokument vid inlämningen.
Ta även hänsyn till andra lagar och ändringar
Lagen om välfärd för äldre har genomgått många ändringar sedan den infördes för att anpassa sig till samhälls- och miljöförändringar. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till överensstämmelsen med andra relaterade lagar, såsom lagen om hälsovård för äldre och lagen om långtidsvårdsförsäkring. Eftersom överträdelser av dessa lagar kan leda till straff, är det viktigt att göra anmälningar på ett korrekt sätt som överensstämmer med verksamhetens innehåll. Relaterade lagar kan vara komplexa och svåra att förstå, så det rekommenderas att konsultera en expert för att genomföra förfarandena.
Sammanfattning: Förstå och hantera den japanska äldreomsorgslagen korrekt
För att smidigt driva en vårdinrättning krävs inte bara efterlevnad av lagar och förordningar, utan också tillhandahållandet av högkvalitativa tjänster som möter användarnas behov. Det är nödvändigt att korrekt förstå den japanska äldreomsorgslagen och att noggrant hantera innehållet i lagändringar.
Många verksamheter brottas med att anmäla till lokala myndigheter och att hantera lagändringar. I sådana fall är det rekommenderat att konsultera en advokat.
Vår byrås åtgärder
Vårdbranschen är ett område som är omgärdat av en mängd olika lagar, såsom den japanska Long-Term Care Insurance Act, Elderly Welfare Act och Companies Act. Monolith Law Office fungerar som rådgivande advokater för General Incorporated Association National Long-Term Care Service Providers Federation och vårdleverantörer i varje prefektur över hela landet, och besitter omfattande know-how när det gäller lagar relaterade till vårdbranschen.
Monolith Law Offices expertisområden: IT och startup-företags företagsjuridik[ja]
Category: General Corporate
Tag: General CorporateIPO