Revideringen av 'Japanese Care Insurance Law' (介護保険法) som träder i kraft år Reiwa 6 (2024) – Bakgrund och åtgärder som vårdgivare bör vidta

Den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) är en lag som inrättats i Japan för att tillhandahålla lämpliga hälso- och sjukvårdstjänster samt välfärdstjänster för personer som behöver vård. Eftersom lagen om långtidsvård regelbundet ses över och revideras, måste vårdinrättningar löpande anpassa sig till de nya lagkraven. Lagen om långtidsvård kommer att genomgå ändringar i två steg i april och juni under Reiwa 6 (2024), men det finns de som inte vet vad dessa ändringar innebär eller vilka åtgärder som bör vidtas.

I den här artikeln förklarar vi bakgrunden och nyckelpunkterna i ändringarna av lagen om långtidsvård, samt ger exempel. Om du driver en vårdinrättning, se till att använda denna information som en referens.

Vad är lagen om långtidsvårdförsäkring?

Lagen om långtidsvårdförsäkring är en lag som inrättades för att tillhandahålla lämpliga hälso- och sjukvårdstjänster samt välfärdstjänster till personer som behöver vård. Lagen om långtidsvårdförsäkring trädde i kraft år 2000 (Heisei 12) och revideras vart tredje år för att möta de behov som samhället efterfrågar.

Bakgrunden till införandet av lagen om långtidsvårdförsäkring kan förklaras av följande skäl:

• Ökningen av äldre som behöver vård och förlängningen av vårdperioden på grund av Japans åldrande befolkning
• Problem med familjevård på grund av ökningen av kärnfamiljer
• Begränsningarna i de tidigare systemen för äldrevård och sjukvård för äldre

Enligt hälsoministeriet, arbete och välfärd i Japan, ‘Japanese Trends in the Long-Term Care Insurance Field’ (Recent Trends in the Care Field[ja]), ökade antalet personer som kvalificerade sig för långtidsvårdförsäkring från 2,18 miljoner i april 2000 (Heisei 12) till 6,9 miljoner i mars 2012 (Heisei 24), vilket är en ökning med 3,2 gånger.

Enligt inrikesministeriet i Japan, ‘Japanese Social Structure Changes Regarding Population Dynamics and Family Types’ (About Changes in Social Structure Regarding Population Dynamics & Family Types[ja]), ökade andelen hushåll som är kärnfamiljer från 77,6 % år 1990 (Heisei 2) till 86,7 % år 2020 (Reiwa 2). Vården av föräldrar, som tidigare ansågs vara barnens eller familjens ansvar, har blivit svårare att hantera på grund av ökningen av kärnfamiljer.

På grund av dessa skäl blev de befintliga lagen om välfärd för äldre och sjukförsäkringslagen för äldre otillräckliga, vilket ledde till införandet av lagen om långtidsvårdförsäkring.

Bakgrunden till genomförandet av ändringar i den japanska vårdförsäkringslagen under Reiwa 6 (2024)

Ett av problemen som omger vård är frågan om 2025. Detta syftar på de utmaningar som uppstår när babyboomgenerationen når sen ålderdom och Japan välkomnar en “super-åldrande” befolkning, vilket påverkar olika områden såsom sysselsättning, hälsovård och välfärd.

Dessutom förutspås den äldre befolkningen nå sin topp år 2042, och det är tydligt att det nuvarande vårdförsäkringssystemet inte kommer att fungera vid den tidpunkten. Av dessa skäl fortsätter en översyn och ändring av systemet vart tredje år.

För budgetåret Reiwa 6 (2024) genomförs ändringar med följande fyra grundläggande perspektiv, med hänsyn till förändringar i befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden:

Fördjupning och främjande av ett omfattande lokalt vårdstödsystem
Åtgärder för att främja självständighet och förhindra ökad svårighetsgrad
Effektiv leverans av högkvalitativa tjänster
Skapande av en arbetsplats som är lätt att arbeta på
Säkerställande av systemets stabilitet och hållbarhet

Källa: Japanska hälsoministeriet, arbets- och välfärdsdepartementet ‘Sammanfattning av diskussionsrapporten om vårdersättningens översyn för Reiwa 6 (2024)[ja]‘

Detaljer om tidigare lagändringar är som följer:

Referens: Japanska hälsoministeriet, arbets- och välfärdsdepartementet ‘Översikt över vårdförsäkringssystemet[ja]‘

Japanska hälsoministeriet, arbets- och välfärdsdepartementet planerar att fortsätta arbeta för att alla nationens invånare ska kunna vara aktiva och friska längre, genom att förbättra miljön för mångsidigt arbete och samhällsdeltagande, förlänga den hälsosamma livslängden och öka produktiviteten genom reformer av medicinska och välfärdstjänster.

Sex viktiga punkter i reformen av den japanska lagen om långtidsvård (Kaigo Hoken-hō) år Reiwa 6 (2024)

De sex huvudpunkterna i reformen av den japanska lagen om långtidsvård som genomförs år Reiwa 6 (2024) är följande:

• Offentliggörande av vårdgivares finansiella rapporter blir obligatoriskt
• Elektronisk hantering av vårdinformation och utveckling av system
• Tillåtelse för kombinerade tjänster av hemsjukvård och småskalig multifunktionell hemvård
• Expansion av tjänster som erbjuds av hemvårdsstödcentra
• Främjande av införandet av det vetenskapliga vårdinformationssystemet (LIFE)
• Förbättring av produktiviteten hos vårdgivare

Här förklarar vi detaljerna i varje punkt.

Offentliggörande av finansiella rapporter blir obligatoriskt för vårdgivare

I och med en lagändring år 2024 (Reiwa 6), kommer det att bli obligatoriskt för vårdgivare att offentliggöra sina finansiella rapporter. Vårdgivare måste rapportera sin ekonomiska situation, inklusive intäkter och kostnader, till prefekturguvernören för varje räkenskapsår. (Artikel 115, paragraf 44-2, punkt 1 och 2)

Syftet med denna ändring är att göra den ekonomiska situationen mer transparent, vilket underlättar för användare av vårdtjänster att förstå den aktuella situationen och verkligheten. Det möjliggör även för utvärdering och utformning av stödåtgärder baserade på analys och undersökning av informationen. Även tidigare har det varit ett krav på att sociala välfärdsorganisationer och leverantörer av tjänster för personer med funktionsnedsättning ska offentliggöra sina finansiella rapporter, men låg inlämningsfrekvens har varit ett problem. Med lagändringen år 2024 (Reiwa 6) utvidgas kravet på offentliggörande till att även inkludera vårdtjänstleverantörer, och dessutom har sanktioner införts.

Om en vårdgivare underlåter att lämna in de finansiella rapporterna eller lämnar falska rapporter, kan de bli beordrade att inom en viss tidsperiod lämna en korrekt rapport eller genomföra rättelser. (Artikel 115, paragraf 44-2, punkt 6) Om de inte följer dessa order kan deras tillstånd att bedriva verksamhet återkallas. (Artikel 115, paragraf 44-2, punkt 2, punkt 8)

Elektronisk hantering och systemutveckling av vårdinformation

En av lagändringarna innebär att man genomför åtgärder för att skapa en informationsinfrastruktur som möjliggör för kommuner, användare och medicinska institutioner att elektroniskt kunna granska vårdinformation. I den japanska lagen om långtidsvårdsförsäkring (介護保険法) står följande:

Ministern för hälsa, arbete och välfärd ska samla in, organisera och analysera information om ledningen av vårdtjänstföretag och genomföra de nödvändiga åtgärderna för att snabbt kunna tillhandahålla resultaten av denna analys till allmänheten via internet eller andra avancerade informations- och kommunikationsnätverk. (Artikel 115, paragraf 44-2, punkt 3)

Källa: e-Gov lagdatabas ‘Japanese Long-Term Care Insurance Act[ja]‘

Om vårdinformationen är fritt tillgänglig på internet blir det lättare för användarna att kontrollera informationen och därmed få tillgång till vårdtjänster som passar deras behov. Dessutom möjliggör digitaliseringen av vårdinformationen en minskning av pappersarbete och delning av information via data, vilket kan effektivisera arbetsprocesserna.

Detta kan i sin tur leda till att mer tid kan ägnas åt vård av användarna och utveckling av nödvändiga tjänster, vilket ger förutsättningar för ytterligare förbättringar inom vårdsektorn.

Godkännande av kombinerade tjänster för hemsjukvård och småskalig multifunktionell hemvård

I lagändringarna under Reiwa 6 (2024) klargjordes att tjänster som erbjuds på vårdcentraler för småskalig multifunktionell hemvård kombinerat med hemsjukvård, inkluderar både vårdtjänster för rehabilitering och nödvändig medicinsk behandling. Dessa tjänster tillhandahålls genom “daglig vård och övernattning”. (Enligt standarden, artikel 8, punkt 23)

Dessutom beslutades det i lagändringarna för Reiwa 6 (2024) att inte gå vidare med inrättandet av de kombinerade tjänsterna som skulle kombinera hemvård och dagvård, vilket innebär att två eller flera vårdtjänster skulle erbjudas tillsammans.

Expansion av verksamheten för hemtjänststöd

Tidigare har vi genomfört förebyggande vårdstöd (som att skapa planer för förebyggande vårdtjänster) på uppdrag av de lokala omfattande stödcentrumen. Nu kan även hemtjänststödföretag utföra dessa tjänster. (Artikel 115, paragraf 22, punkt 1) Detta innebär att hemtjänststödföretag som har fått godkännande från kommunen kan ingå direktavtal med användare för att tillhandahålla tjänster.

Syftet är att minska arbetsbelastningen för de lokala omfattande stödcentrumen, och nu är det möjligt för dessa centrum att delegera en del av de allmänna konsultations- och stödtjänsterna till hemtjänststödföretagen. (Artikel 115, paragraf 47, punkt 4)

Framsteg för införandet av det vetenskapliga vårdinformationssystemet (LIFE)

I den senaste lagändringen främjas införandet av det vetenskapliga vårdinformationssystemet (LIFE). Vetenskaplig vård innebär vård som grundar sig på vetenskaplig bevisning (evidens). Genom att använda LIFE kan vårdtjänsternas användare och vårdinrättningar dela information om patienternas tillstånd och vårdplanering via internet med hälsoministeriet. Genom att använda LIFE kan den information som samlas in analyseras och få återkoppling från hälsoministeriet, vilket möjliggör vård baserad på vetenskaplig grund. Dessutom ger det ekonomiska fördelar för vårdinrättningarna då det ger möjlighet till högre ersättning.

I den senaste lagändringen har följande tre punkter reviderats:

• Frekvensen för inlämning av LIFE-data ändras från var sjätte månad till var tredje månad
• För att minska inmatningsbördan har definitionerna av inmatningsfälten klargjorts och valmöjligheterna för gemensamma punkter med andra tillägg har standardiserats
• Under vissa förhållanden kan tidpunkten för datainlämning samordnas när flera tillägg beräknas (en period av nåd ges för inlämningsfristen)

När du inför LIFE bör du vara uppmärksam på att det krävs regelbunden inlämning av data och att inmatningsbördan kan öka.

Referens: Hälsoministeriet “Om revidering av vårdersättningen för år 2024 (Reiwa 6)[ja]“

Produktivitetsförbättringar inom äldreomsorgen

Enligt paragraf 5, stycke 2 i den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法), är det en skyldighet för prefekturerna att stödja produktivitetsförbättringar på äldreomsorgsanläggningar. Prefekturerna måste sträva efter att främja initiativ som förbättrar effektiviteten i verksamheten och kvaliteten på vårdtjänsterna på anläggningar och inrättningar som tillhandahåller vårdtjänster. (Paragraf 5, stycke 3 och paragraf 118, stycke 3)

Dessutom finns det ett krav på kommuner att inkludera stöd och åtgärder för att förbättra produktiviteten, i samarbete med prefekturerna, i sina långtidsvårdsförsäkringsplaner. (Paragraf 117, stycke 5)

Trots den ökande efterfrågan på äldreomsorg i de senaste åren, är en av de stora utmaningarna det begränsade antalet vårdpersonal. Genom att förbättra produktiviteten, till exempel genom införande av vårdrobotar och teknologi, är målet med lagändringen att möjliggöra för en mindre personalstyrka att hantera arbetsuppgifterna.

Med denna lagändring kan vi förvänta oss ett ökat stöd från både prefekturer och kommuner för initiativ som syftar till att förbättra produktiviteten.

Förväntningar och utmaningar med den reviderade japanska Long-Term Care Insurance Act från Reiwa 6 (2024)

I lagändringarna från Reiwa 6 (2024) finns det punkter som har skjutits upp. Här förklarar vi två punkter som skjutits upp och de framtida utmaningarna.

Förväntningar: Punkter som skjutits upp i revisionen från Reiwa 6 (2024)

Den här gången skjuttes övergången av hemtjänst och dagvård för äldre med behov av vårdnivå 1 och 2 till “integrerade projekt” upp. Behov av vårdnivå, eller vårdbehovsklassificering, är en standard som visar hur mycket vård som behövs. Det finns fem vårdnivåer, och vårdtjänster kan erhållas inom en fastställd gräns beroende på klassificeringen. Integrerade projekt syftar på förebyggande vård och omfattande stöd för dagliga aktiviteter.

Om hemtjänst och dagvård för vårdnivå 1 och 2 blir en del av de integrerade projekten, skulle det innebära att varje kommun kan fastställa ersättningen självständigt, vilket skulle kunna minska kostnadsbördan. Men samtidigt finns det oro för att kvaliteten på tjänsterna kan variera mellan kommuner och att vårdinrättningar kan dra sig tillbaka, vilket är anledningen till att dessa ändringar skjutits upp i den senaste lagändringen.

Även införandet av avgifter för vårdplaner har skjutits upp. En vårdplan är ett dokument som sammanfattar mål och innehåll för de tjänster som erbjuds, baserat på användarens och deras familjers situation och önskemål. Medan skapandet av vårdplaner är helt täckt av försäkringen för hemtjänster, betalar användarna för tjänsterna i vårdinrättningar. Avgiftsinförandet föreslogs för att bibehålla rättvisan, men på grund av ökade krav från användare och deras familjer och ökad arbetsbelastning, har ändringen skjutits upp till en revision som är planerad till Reiwa 9 (2027).

Utmaningar: Ökad arbetsbelastning för vårdinrättningar

En av utmaningarna med lagändringarna från Reiwa 6 (2024) är den ökade arbetsbelastningen för vårdinrättningarna. Detta beror på kravet på att lämna in finansiella rapporter, införandet av LIFE-systemet, och behovet av elektronisk förvaltning och systemunderhåll, vilket innebär att nya dokument måste skapas och datainmatning måste genomföras.

Det kommer naturligtvis att ta tid att anpassa sig till de nya arbetsuppgifterna, och kostnader kommer också att uppstå för att införa de verktyg som behövs för elektronisk förvaltning och systemunderhåll.

Exempel på hur man framgångsrikt utnyttjar ändringarna i lagen om långtidsvård

Här förklarar vi två exempel på hur man kan utnyttja ändringarna i lagen om långtidsvård.

• Volontärpoängsystemet
• Det omfattande lokala vård- och omsorgssystemet

Låt oss titta närmare på dessa.

Volontärpoängsystemet

Volontärpoängsystemet är ett system där man får poäng baserat på sin insats som vårdstödsvolontär. Poängen kan sedan bytas mot värdecheckar eller kontanter.

Systemet startades år 2007 (Heisei 19) som en del av långtidsvårdsförsäkringssystemet. Med ändringarna i lagen om långtidsvård år 2014 (Heisei 26) och införandet av allmänna förebyggande vårdtjänster ökade antalet kommuner som erbjuder poäng.

I Machida stad genomförs ett initiativ som kallas “Iki-iki poängsystemet”. Invånare som är 65 år eller äldre och volontärarbetar på långtidsvårdsinrättningar får poäng. De poäng som samlats kan följande år bytas mot bibliotekskort eller QUO-kort.

Referens: Machida stad “Vill du inte vara aktiv i Iki-iki poängsystemet?[ja]“

Det omfattande lokala vård- och omsorgssystemet

Det omfattande lokala vård- och omsorgssystemet syftar till att personer som behöver vård kan fortsätta leva ett liv som är troget deras egna önskemål, genom att boende, medicinsk vård och omsorg tillhandahålls på ett integrerat sätt.

I Nagaoka stad, Niigata prefektur, har man inrättat 13 stödcentrum i området kring Nagaoka station, där man erbjuder integrerade tjänster som boende, medicinsk vård och omsorg. Dessutom, under lokala festivaler, erbjuder man småskaliga multifunktionella hemtjänstcenter som viloplatser för att främja samverkan och samarbete inom samhället.

Referens: Nagaoka stad, Niigata prefektur “Exempel på initiativ för att bygga ett omfattande lokalt vård- och omsorgssystem – Nagaoka stads initiativ[ja]“

Sammanfattning: Korrekt förståelse av ändringarna i lagen om långtidsvård

I den japanska lagen om långtidsvård (介護保険法) från Reiwa 6 (2024), krävs det att vårdinrättningar offentliggör sina finansiella rapporter, samt att de hanterar information elektroniskt och ser till att systemen är väl underhållna. Dessa ändringar är viktiga för att förbättra kvaliteten på vårdtjänster och för att möta vårdbehoven på ett adekvat sätt.

Med ändringarna i den japanska lagen om långtidsvård från Reiwa 6 (2024) kan det uppstå huvudbry för de inrättningar som behöver anpassa sig. I sådana fall rekommenderas det att rådgöra med en advokat.

Information om åtgärder från vår byrå

Vårdbranschen är ett område som är omgärdat av en mängd olika lagar såsom Lagen om vårdförsäkring (Japanese Long-Term Care Insurance Law), Lagen om välfärd för äldre (Japanese Welfare Law for the Elderly) och Bolagslagen (Japanese Companies Act). Monolith Law Office tjänar som rådgivande advokater för Allmänna föreningen för vårdentreprenörer i hela landet (General Incorporated Association National Federation of Long-Term Care Providers) och vårdentreprenörer i varje prefektur i landet, och besitter omfattande kunskap och erfarenhet när det gäller lagar kopplade till vårdbranschen.

Monolith Law Offices verksamhetsområden: Företagsjuridik för IT och startups[ja]