Skydd av e-sportspelares rättigheter och praktisk hantering

Juridisk tolkning av rätten till porträtt och publicitetsrätt

Professionella idrottsutövare har rätt till skydd av sitt utseende genom rätten till porträtt, samt rätten att kontrollera kommersiell användning av deras namn och bild genom publicitetsrätten. I det japanska Pink Lady-fallet (Högsta domstolens beslut den 2 februari Heisei 24 (2012), Minshū vol. 66, nr. 2, s. 89, Hanji nr. 2143, s. 72, Hanta nr. 1367, s. 97) gavs en tydlig bedömning av publicitetsrätten för kändisar.

Dessa rättigheter härstammar från personliga rättigheter, och den juridiska naturen av rätten till porträtt bekräftades i Högsta domstolens beslut den 10 november Heisei 17 (2005) (Minshū vol. 59, nr. 9, s. 2428, Hanji nr. 1925, s. 84, Hanta nr. 1203, s. 74), medan publicitetsrätten bekräftades i Högsta domstolens beslut den 13 februari Heisei 16 (2004) (Minshū vol. 58, nr. 2, s. 311, Hanji nr. 1863, s. 25, Hanta nr. 1156, s. 101). På senare tid, med den snabba spridningen av digitalt innehåll, har skyddet av dessa rättigheter blivit allt viktigare. Särskilt inom e-sport ökar risken för rättighetsintrång på grund av fler exponeringsmöjligheter genom online-sändningar och sociala medier.

Rättighetshantering vid turneringsarrangemang

När det gäller rättighetshantering vid e-sportturneringar är det vanligt att villkoren för användning av spelarnas porträtt och liknande fastställs genom regler i turneringar som anordnas av styrande organ.
Å andra sidan kan det i turneringar som anordnas av tredje part krävas rättighetsjusteringar mellan de deltagande organisationerna och arrangören.

Särskilt vid internationella turneringar eller turneringar med gränsöverskridande sändningar krävs rättighetshantering som tar hänsyn till skillnaderna i de japanska och andra länders rättssystem.
Det är också nödvändigt att hantera utmaningar som är unika för den digitala eran, såsom användarvillkor för olika sändningsplattformar och hantering av sekundär användning av tittare.

Praktiska åtgärder för rättighetsskydd vid medieanvändning

För att skydda idrottares porträtt och liknande från obehörig användning, är det en effektiv lösning att idrottarna överlåter rättighetsförvaltningen till sina respektive organisationer.
Detta möjliggör att organisationerna kan hantera tillstånd och agera vid rättighetsintrång, vilket ger ett omfattande skydd för idrottarnas rättigheter.

För att öka effektiviteten i rättighetsförvaltningen är det också viktigt att bygga upp ett övervakningssystem för digitalt innehåll.
Genom att använda teknologier som bildigenkänning och webbcrawling, är det önskvärt att tidigt upptäcka och hantera obehörig användning.

Praktiska ramar för rättighetshantering

Inom professionell sport är det vanligt att rättigheter hanteras kollektivt av styrande organisationer.
Inom J-ligan och professionell japansk baseboll är det fastställt genom de styrande organisationernas regler att lagen hanterar spelarnas rättigheter, och denna metod har erkänts som juridiskt giltig (Japanska immaterialrättsdomstolen, dom den 25 februari Heisei 20 (2008), domstolens webbplats).

Även inom e-sport är det önskvärt att organisationer hanterar rättigheter omfattande genom managementavtal med spelare och bygger upp ett system för att på ett lämpligt sätt kontrollera användning av tredje part.
Specifikt är det viktigt att fastställa licensvillkor och användningsavgifter, utveckla ansökningsprocedurer samt etablera en handlingsplan för hantering av rättighetsintrång.

Vid internationell expansion är det också nödvändigt att överväga internationella ramar för rättighetsskydd.
Till exempel krävs det att man utvecklar ett hanteringssystem som tar hänsyn till skillnader i lagstiftning om skydd av personuppgifter, såsom den europeiska GDPR, och olika nationella lagar om rätten till eget namn och bild.

Förverkligande av effektivt rättighetsskydd

Organisationer som har fått i uppdrag att hantera rättigheter måste agera korrekt mot obehörig användning.
Ur ett perspektiv av god tro krävs det effektiva åtgärder för rättighetsskydd, såsom att skicka varningsbrev och vidta rättsliga åtgärder.
I detta avseende är det vanligt att rättighetsintrång i det digitala samhället sker över nationsgränser, vilket gör det viktigt att upprätta ett system för att genomföra internationella rättsliga åtgärder.

Vidare är det viktigt att öka idrottarnas medvetenhet om sina rättigheter.
De tillhörande organisationerna bör aktivt bedriva förebyggande åtgärder, såsom regelbunden utbildning för idrottare och tillhandahållande av riktlinjer för korrekt användning av sociala medier.
Genom detta kan idrottarna själva förstå vikten av sina rättigheter och bidra till att bygga ett system för korrekt utövande av rättigheter.