Vad var problemet i rättegången mellan Nintendo och Colopl?

På senare år har internet utvecklats och kvaliteten på spel har förbättrats, vilket har ökat spelens popularitet.

Även e-sportens framväxt har lett till att spel får ännu mer uppmärksamhet.

När det gäller spel kan det finnas potentiella problem i relation till olika lagar, och faktum är att det har inträffat olika incidenter.

Därför kan det vara fördelaktigt för spelbolag och faktiska spelare att veta vilka typer av incidenter som har inträffat i samband med spel.

I denna artikel kommer vi att ta upp kända rättsfall relaterade till spel och förklara vilka punkter som har varit problematiska i dessa kända rättsfall relaterade till spel.

Nintendo VS Coloplas “White Cat Project” patent lawsuit

Case Overview

This case began on December 22, 2017 (Heisei 29), when Nintendo, the plaintiff, claimed that the system implemented in the game app “White Cat Project” distributed by Colopla, the defendant, infringed on Nintendo’s patent rights. Nintendo demanded an injunction against the distribution of the “White Cat Project” and claimed damages of 4.4 billion yen, part of the 40 billion yen loss they had suffered.

The patents claimed by Nintendo are Patent No. 4262217 (the so-called “Charge Attack” technology), Patent No. 3734820 (the “Joystick” technology on the touch panel), Patent No. 3637031 (the technology to display characters hidden by obstacles by making the obstacles transparent), Patent No. 4010533 (the so-called “Sleep Mode” technology that inserts a confirmation screen when the player resumes the game from the power-saving mode), Patent No. 5595991 (the “Follow System” technology that allows cooperative play and message sending/receiving with other users), and Patent No. 6271692 (the communication system technology related to the “Follow System”).

Points of Contention

The point of contention in this case is simply whether the technology used in the “White Cat Project” distributed by the defendant, Colopla, infringes on Nintendo’s patent rights.

Defendant Colopla’s Rebuttal

There are various rebuttals from the defendant, Colopla, but the main rebuttal is that Nintendo’s patent is invalid in the first place (defense of patent invalidity).

Specifically, the rebuttal is that Nintendo’s patents do not have novelty (the technology is objectively recognized as new) and progressiveness (difficulty is recognized in the invention of the technology), and the patents are invalid.

The defense of patent invalidity is a defense in which the defendant claims that the patent that forms the basis of the plaintiff’s claim is invalid in a patent infringement lawsuit like this case, and is based on the following Article 104-3 of the Japanese Patent Law.

(Restriction on the Exercise of Rights by Patentees, etc.)
Article 104-3 In a lawsuit concerning the infringement of a patent right or an exclusive license, when it is recognized that the patent should be invalidated by a patent invalidation trial or that the extension registration of the patent right’s duration should be invalidated by an extension registration invalidation trial, the patentee or the exclusive licensee cannot exercise their rights against the other party.
2 The court may decide to dismiss a method of attack or defense under the preceding paragraph if it is recognized that it was submitted for the purpose of unduly delaying the trial.
3 The provisions of Article 123, paragraph 2, do not prevent a person other than a person who can request a patent invalidation trial for the invention related to the patent from submitting a method of attack or defense under paragraph 1.

If the defense of patent invalidity is accepted, the patent that forms the basis of the plaintiff Nintendo’s claim will be invalidated, and the plaintiff Nintendo’s claim will be dismissed.

Plaintiff Nintendo’s Litigation Response

As the plaintiff, Nintendo, if the defendant Colopla’s defense of patent invalidity is accepted, the possibility of losing the lawsuit becomes extremely high.

Therefore, in order to block Colopla’s defense of patent invalidity, Nintendo requested a correction trial for the patents that form the basis of Nintendo’s claim in this case.

The correction trial is provided for in the following Article 126 of the Japanese Patent Law.

(Correction Trial)
Article 126 The patentee may request a correction trial for the correction of the specification, the scope of the patent claim, or the drawings attached to the application. However, the correction is limited to the following purposes.
1 Reduction of the scope of the patent claim
2 Correction of a typographical or translation error
3 Explanation of unclear descriptions
4 Making a claim that cites the description of another claim not cite the description of the other claim.

Of the above Article 126 of the Patent Law, the first item is important in relation to this case.

Nintendo reduced the scope of the patent claim, excluding parts that were likely to deny the novelty and progressiveness of the patent from the scope of the patent, and blocked Colopla’s defense of patent invalidity.

What can be learned from the Nintendo VS Colopla patent lawsuit

As of the time of writing this article (May 30, 2020), this case is still pending and future developments are attracting attention, but what can be learned from this case is that lawsuits over the intellectual property of games can potentially develop into very large cases.

Both Nintendo and Colopla have released many popular games, and when it comes to disputes over intellectual property, the amount of damages can be large.

Therefore, as a game company, it is necessary to be particularly careful in handling intellectual property to avoid trouble.

Related article: What is the risk of infringement of intellectual property rights such as patents, trademarks, and copyrights, and what are the countermeasures?[ja]

MariCar-rättegången

Det är troligt att många av er har sett personer klädda i kostymer av Nintendo-karaktärer som Mario, körandes på allmänna vägar. Därför kanske många av er är medvetna om existensen av MariCar-rättegången.

Men, det är inte många som vet exakt vad denna rättegång handlar om.

Så, låt oss förklara MariCar-rättegången.

För övrigt, ett mellandom har redan utfärdats i MariCar-rättegången, så för mer information om relationen till detta mellandom, vänligen se följande artikel.

Relaterad artikel: Mellandom i Mario Kart-fallet och kränkning av immateriella rättigheter[ja]

Översikt över fallet

Detta fall handlar om att Nintendo, som är kärande, har stämt MariCar (nu: MARI Mobility) och dess VD för brott mot den japanska lagen om förhindrande av illojal konkurrens (hädanefter kallad “Konkurrenslagen”) och krävt upphörande av intrång i immateriella rättigheter samt skadestånd.

Det företagsnamn som svaranden använde var “MariCar”, vilket användes som en förkortning för “Mario Kart”, ett populärt spel från Nintendo.

Tvistefrågor

I detta fall är tvistefråga 1 till 15 i fråga, men de stora tvistefrågorna är följande.

1. Om den svarandes användning av varumärke 1 (MariCar, MARICAR, maricar) i affärsverksamhet och som företagsnamn utgör en orättvis konkurrenshandling enligt artikel 2, punkt 1, nummer 1 eller 2 i den japanska lagen om orättvis konkurrens (tvistefråga 4)
2. Om en serie handlingar som innefattar uppladdning av bilder och videor som innehåller liknande delar av Nintendo’s välkända eller framstående produktuttryck (Mario, Luigi, Yoshi, Bowser) till en webbplats på internet, anställdas användning av Mario, Luigi, Yoshi och Bowser kostymer, och placering av en Mario docka i butiken (härefter kallad “denna reklamhandling”), samt handlingen att låna ut ovanstående kostymer till användare (härefter kallad “denna utlåningshandling”), utgör en orättvis konkurrenshandling enligt artikel 2, punkt 1, nummer 1 eller 2 i den japanska lagen om orättvis konkurrens (tvistefråga 7)
3. Om användningen av domännamn som liknar teckenuttrycket och “MARIO KART” uttrycket, vilket är en specifik produktuttryck av Nintendo (maricar.jp, maricar.co.jp, fuji-maricar.jp, maricar.com) (härefter kallad “dessa domännamn”), utgör en orättvis konkurrenshandling enligt artikel 2, punkt 1, nummer 13 i den japanska lagen om orättvis konkurrens (tvistefråga 9)

Domstolens bedömning av tvistefrågorna

Angående tvistefråga 4

Först och främst, i paragraf 2, punkt 1, nummer 2 i den japanska “Ojust konkurrenslag” (不正競争防止法) anges följande:

(Definition)
Artikel 2 I denna lag avses med “ojust konkurrens” följande:
2. Att använda något som är identiskt med eller liknar en annan persons framstående produkt- eller tjänsteutseende som sitt eget produkt- eller tjänsteutseende, eller att överföra, leverera, visa för överföring eller leverans, exportera, importera, eller tillhandahålla via en telekommunikationslinje, en produkt som använder det produkt- eller tjänsteutseende.

För att uppfylla “ojust konkurrens” i den första delen av ovanstående paragraf, är det nödvändigt att “använda något som är identiskt med eller liknar en annan persons framstående produkt- eller tjänsteutseende som sitt eget produkt- eller tjänsteutseende”.

För att uttrycka det enkelt, om du imiterar en annan persons framstående produkt- eller tjänsteutseende, kommer det att anses vara en handling av ojust konkurrens.

Angående tvistefråga 4, bedömde domstolen att “Mario Kart” och “MARIO KART” är framstående produkt- eller tjänsteutseenden för Nintendo, och att teckenmärkena som Maricar Inc. använder (Maricar, MariCar, MARICAR, maricar) liknar dessa, och att användningen av dessa teckenmärken av Maricar Inc. utgör användning som produkt- eller tjänsteutseenden, och erkände att det uppfyller paragraf 2, punkt 1, nummer 2 i den japanska “Ojust konkurrenslag”.

Angående tvistefråga 7

Angående tvistefråga 7, bedömde domstolen att formerna av Mario, Luigi, Yoshi och Bowser är framstående produkt- eller tjänsteutseenden för Nintendo, och att kostymerna etc. som Maricar Inc. använder för Mario, Luigi, Yoshi och Bowser liknar dessa, och att användningen av dessa kostymer etc. av Maricar Inc. utgör användning som produkt- eller tjänsteutseenden, och erkände att det uppfyller paragraf 2, punkt 1, nummer 2 i den japanska “Ojust konkurrenslag”.

Detta är i stort sett samma tankegång som för tvistefråga 4.

Angående tvistefråga 9

Nästa, i paragraf 2, punkt 1, nummer 13 i den japanska “Ojust konkurrenslag” anges följande:

(Definition)
Artikel 2 I denna lag avses med “ojust konkurrens” följande:
13. Att avslöja data som har erhållits, med vetskap om att det har förekommit en otillbörlig erhållning av begränsat tillhandahållna data efter att dessa data har erhållits.

Även, angående “begränsat tillhandahållna data”, i paragraf 2, punkt 7 i den japanska “Ojust konkurrenslag” anges följande:

7 I denna lag avses med “begränsat tillhandahållna data” teknisk eller affärsmässig information som har ackumulerats och förvaltats i betydande mängd genom elektromagnetiska metoder (elektroniska metoder, magnetiska metoder och andra metoder som inte kan uppfattas av mänskliga sinnen. Samma gäller i nästa punkt.) som information som tillhandahålls till specifika personer som en del av en verksamhet (exklusive information som förvaltas som hemlig).

Angående tvistefråga 9, bedömde domstolen att Maricar Inc. använder olika domännamn som liknar “MARIO KART” och “Maricar” (maricar.jp, maricar.co.jp, fuji-maricar.jp, maricar.com) i syfte att otillbörligt erhålla fördelar, och erkände att det uppfyller paragraf 2, punkt 1, nummer 13 i den japanska “Ojust konkurrenslag”.

Mer specifikt, domstolen indikerade att eftersom det kan erkännas att Maricar Inc. har använt de relevanta domännamnen som liknar Nintendos specifika produkt- eller tjänsteutseenden och “MARIO KART”-utseendet i syfte att otillbörligt erhålla fördelar, så uppfyller denna handling paragraf 2, punkt 1, nummer 13 i den japanska “Ojust konkurrenslag” som en handling av ojust konkurrens, och skadar Nintendos affärsintressen.

Vad vi kan lära oss från MariCar-rättegången

I detta fall är huvudproblemet att MariCar-företaget har använt beteckningen “MariCar”.

Många människor kanske förkortar “Mario Kart” till “MariCar”, men när det gäller varumärket för beteckningen “MariCar”, är MARI Mobility Development Corporation (tidigare MariCar Corporation) varumärkesinnehavaren i många kategorier.

Från Nintendos perspektiv, även om det är med facit i hand, kan man säga att det var nödvändigt att registrera inte bara det officiella namnet “Mario Kart”, men också dess förkortning som varumärke.

Å andra sidan, för MARI Mobility Development Corporation, även om de är varumärkesinnehavare, kan man säga att de borde ha övervägt deras förhållande till konkurrenslagen.

I detta fall, i överklagandedomstolens dom, har MARI Mobility Development Corporation och dess VD beordrats att gemensamt betala 50 miljoner yen och ränta på 5% per år från den 31 oktober 2018 (Heisei 30) tills betalningen är fullständig.

Relaterade artiklar: Vad är varumärkesintrång? En förklaring av ramverket för olaglighet [ja]

Relaterade artiklar: Vad är sambandet mellan att ta med sig företagshemligheter och lagen om förebyggande av illojal konkurrens? [ja]

Sammanfattning

Vi har nu förklarat vad som var problemet i kända rättsfall relaterade till spel.

Det är viktigt att förstå vilka lagar som kan bli problematiska i samband med spel, men det är också viktigt att känna till de faktiska fallen för att förstå vilka specifika punkter som kan bli problematiska. Därför bör de som arbetar på spelbolag eller spelar spel åtminstone vara medvetna om de kända rättsfallen relaterade till spel.

Angående vilka punkter som blev juridiska problem i kända rättsfall relaterade till spel, krävs det juridisk kunskap och expertbedömning. Om du vill veta mer om detaljerna, vänligen konsultera en advokatbyrå.