MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Vilken påverkan har rättegångar på börsintroduktionsgranskningar?

General Corporate

Vilken påverkan har rättegångar på börsintroduktionsgranskningar?

Det finns säkert många IT-företag och startup-företag som överväger att gå till börsen (Initial Public Offering, IPO) i framtiden. Börsnoteringsgranskningen utförs enligt de noteringskriterier som fastställts av värdepappersbörsen.

Men de offentliga noteringskriterierna är skrivna i abstrakta termer, vilket kan göra det svårt att förstå vad som faktiskt granskas.

För företag som siktar på en IPO, vill man undvika problem i granskningen så mycket som möjligt. Därför kan det hända att man tvekar att inleda rättsliga förfaranden, trots att det kan vara lämpligt att begära skadestånd från affärspartners och andra, tills noteringen godkänns.

I den här artikeln kommer vi att förklara hur att inleda rättsliga förfaranden kan påverka börsnoteringsgranskningen för företag som förbereder sig för notering.

Vad är en börsintroduktionsgranskning?

En börsintroduktionsgranskning är något som de flesta företag aldrig har upplevt, så det kan vara svårt att föreställa sig processen. Här kommer vi att förklara hur en börsintroduktionsgranskning går till.

Processen för börsintroduktionsgranskning

En börsintroduktionsgranskning är en granskning som genomförs när ett företag vill notera sina aktier på en offentlig marknad. Det finns två typer av börsintroduktionsgranskningar:

  • “Underwriting review” utförd av huvudarrangören (värdepappersföretag)
  • “Public review” utförd av börsen där företaget ansöker om notering

När ett företag genomför en IPO (Initial Public Offering), hjälper värdepappersföretag till med ansökningsprocessen. Dessa värdepappersföretag kallas “arrangörer”.

Det är vanligt att flera arrangörer är involverade i en börsintroduktionsansökan. Bland dessa arrangörer är det värdepappersföretag som spelar en central roll i ansökningsprocessen som kallas “huvudarrangören”.

För företag som förbereder sig för en börsintroduktion, granskar huvudarrangören först om företaget uppfyller börsens noteringskriterier.

Därefter ansöker företaget om notering och börsen genomför en egen granskning. Detta är en tvåstegsprocess.

Innehållet i noteringskriterierna

Noteringskriterierna kan delas in i formella krav och substantiella krav. Det finns flera detaljerade granskningspunkter inom dessa kategorier.

  • “Formella krav” inkluderar antalet aktieägare, antalet aktier i omlopp, antalet år företaget har varit i drift, antalet aktier per enhet, typen av aktier, restriktioner för överföring av aktier, etc.
  • “Substantiella krav” inkluderar lämpligheten av företagets information och riskinformation, företagets ekonomiska hälsa, effektiviteten av företagets styrning och interna kontrollsystem, och rimligheten av företagets affärsplan, etc.

Noteringskriterierna fastställs av varje börs där företaget ansöker om notering. Noteringskriterierna för Mothers och JASDAQ, där många IT-startups noteras, är lägre än för Tokyo Stock Exchange Prime och Second Section.

Men om ett företag faktiskt kan klara noteringsgranskningen beror också på aktiemarknadens trender vid tidpunkten för ansökan.

Både Mothers och JASDAQ drivs för närvarande av Tokyo Stock Exchange. Båda är marknader där tillväxtföretag, inklusive startups, är i majoritet och kallas därför tillväxtmarknader.

JASDAQ är uppdelat i en standardmarknad och en tillväxtmarknad. Standardmarknaden kräver en viss nivå av prestation och erfarenhet, så noteringsgranskningen anses vara svårare än för Mothers.

Å andra sidan är JASDAQ:s tillväxtmarknad avsedd att göra det lättare för tillväxtföretag med innovativa teknologier och affärsmodeller att noteras.

Därför, om ett företag har en unik affärsidé och potential för framtida tillväxt, kan det behålla sin börsnotering även om det går med förlust.

Informationsspridning i börsintroduktionsgranskningen

Som nämnts ovan granskas lämpligheten av företagets information och riskinformation i en börsintroduktionsgranskning.

Faktum är att företaget måste skapa och lämna in offentliga dokument som värdepappersregistreringsdeklarationer när det ansöker om notering. När dessa dokument har lämnats in kan de ses av allmänheten på internet.

Om företaget som ansöker om notering är involverat i en rättegång måste det anges i värdepappersregistreringsdeklarationen.

Domstolsförfarandets inverkan på börsintroduktion

Om en rättegång har en negativ inverkan på börsintroduktionen beror på omständigheterna som ledde till rättegången.

Nedan förklaras situationen när ditt företag är den som gör anspråk (som kärande) och när det är den som mottar anspråk (som svarande).

För liknande problem, se följande artikel för en detaljerad förklaring om hur ryktesskador påverkar börsintroduktionen.

https://monolith.law/reputation/listing-examination-criteria-and-reputational-damage[ja]

När ditt företag gör anspråk

Om ditt företag är kärande och gör anspråk mot en annan part, är det oftast inga problem.

Till exempel, om dina rättigheter har kränkts och du har gjort anspråk på skadestånd eller upphörande, kan du bli ombedd att bekräfta allmänna rättsliga frågor genom en frågelista från revisorerna vid tidpunkten för årsrevisionen.

Vanligtvis är revisorns avsikt att bekräfta att det inte finns några dolda frågor där företaget kan bli svarande i en skadeståndstalan.

Därför, om företaget inleder en rättegång, finns det i grunden ingen negativ inverkan på börsintroduktionen.

Men, det faktum att företaget är involverat i en rättegång är föremål för offentliggörande. Därför måste företaget offentliggöra innehållet i rättegången i sitt prospekt.

Under börsintroduktionen kommer företaget också att bli ombedd att förklara rättegången. Vid denna tidpunkt är det vanligt att företaget måste förbereda och lämna in en åsiktsrapport från en advokat.

Så, om företaget har en rättegång där det är kärande mot en tredje part, finns det en processuell börda att förklara rättegången och förbereda en åsiktsrapport under börsintroduktionen.

Men, om företaget är den som gör anspråk som kärande, kommer det faktum att det är involverat i en rättegång inte att ha en negativ inverkan på börsintroduktionen så länge det kan förklara situationen ordentligt.

När ditt företag mottar anspråk

Å andra sidan, om ditt företag är svarande och mottar anspråk, kan det påverka börsintroduktionen.

Om företaget förlorar rättegången och måste betala stora skadestånd, kommer företagets finansiella situation att försämras avsevärt. Därför, om rättegången bedöms ha en stor inverkan på företagets intäkter eller fortsatta verksamhet, kan det ha en negativ inverkan på börsintroduktionen.

Om företaget har flera liknande rättegångar, kan det också ifrågasättas företagets riskhanteringssystem.

En vanlig fråga vid förberedelserna för börsintroduktionen är arbetsrelaterade problem, särskilt krav på obetald övertid från anställda. Till exempel, i IT-företag, kan det finnas fall där företaget har tillämpat ett diskretionärt arbetssystem på programmerare, men det godkänns inte i rätten, och företaget måste betala stora övertidskostnader.

För mer information om tillämpningen av det diskretionära arbetssystemet på programmerare, se följande artikel.

https://monolith.law/corporate/discretionary-labor-system[ja]

Om obetald övertid har uppstått under en lång tid och för flera anställda, kan det belopp som företaget slutligen måste betala bli betydande. Detta kan ha en stor negativ inverkan på företagets intäkter på kort sikt.

Därför, om företaget har en tvist, är det bäst att överväga en lösning så snart som möjligt.

Det är också viktigt att förbereda sig för att kunna förklara tydligt om riskerna som rättegången kan ha på företagsledningen och affärsverksamheten under börsintroduktionen.

Sammanfattning

Det är vanligt att företag känner oro när de tvingas gå till domstol i samband med förberedelserna för en börsnotering. Men det är faktiskt mer negativt för företaget om det inte utövar sin rätt att göra anspråk, trots att det är i en position att göra det.

Visserligen måste du förklara detaljerna i rättegången under granskningen för börsnotering, så det är rekommenderat att du noggrant överväger saker som sannolikheten för att vinna rättegången och dess inverkan på verksamheten i förväg inom företaget.

Antalet advokater som har erfarenhet av att hantera IPOs (Initial Public Offering) är ganska begränsat. Därför, när ett företag som överväger en framtida IPO inleder en rättegång, är det viktigt att rådfråga en advokat som är kunnig om IPOs.

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen