Vad innebär en advokats tystnadsplikt? En förklaring av undantagen från tystnadsplikten och de tillhörande straffen

Advokater har en “tystnadsplikt”. Det kan finnas tillfällen då klienter måste dela sina hemligheter eller privata information med sin advokat. Tack vare denna tystnadsplikt kan klienter känna sig trygga när de konsulterar sin advokat.

Men vad innebär denna “tystnadsplikt” egentligen, och hur långt sträcker sig dess omfattning? Och om denna tystnadsplikt skulle brytas, vilka slags straff kan då tillämpas?

I denna artikel kommer vi även att förklara omfattningen av undantag från “tystnadsplikt” och de straff som kan tillämpas.

Advokaters tystnadsplikt

En advokat är enligt lag skyldig att hålla hemligheter som de har fått reda på i sitt arbete, inte bara under sin tid som advokat, men även efter att de har slutat utöva yrket.

Japanska advokatlagen, artikel 23
En advokat, eller någon som tidigare har varit advokat, har rätt och skyldighet att hålla hemligheter som de har fått reda på i sitt arbete. Detta gäller dock inte om det finns särskilda bestämmelser i lagen.

Det finns också liknande bestämmelser i de interna reglerna som fastställts av Japanska advokatsamfundet.

Japanska advokatsamfundets grundläggande regler för advokatverksamhet, artikel 23
En advokat får inte utan giltig anledning avslöja eller utnyttja hemligheter som de har fått reda på i sitt arbete om en klient.

Det är just på grund av advokaters tystnadsplikt som klienter kan känna sig trygga att anlita en advokat för att lösa sina problem, och advokater kan få så mycket och så korrekt information som möjligt från sina klienter för att kunna fatta korrekta beslut.

Detta är en nödvändig förutsättning i alla ärenden.

Vad innebär “klient” i advokatens yrkesutövning?

I artikel 23 i de grundläggande reglerna för advokatyrket finns det en punkt om “klienter”, men detta begränsas inte till klienter som faktiskt har ingått ett uppdragsavtal.

Det inkluderar också personer som har sökt juridisk rådgivning (inklusive gratis rådgivning) men inte har blivit formellt anlitade, samt tidigare klienter vars ärenden redan har avslutats.

Dessutom, i fallet med företagsrådgivare och interna advokater (in-house advokater), inkluderas även organisationen (företaget) som anställer advokaten som en “klient”.

Sekretesskyldighet gäller även vid gratis rådgivning

Speciellt viktigt är bestämmelsen att även de som har sökt juridisk rådgivning (inklusive gratis rådgivning) men inte har blivit formellt anlitade, räknas som “klienter”, och den information de ger omfattas av sekretesskyldigheten.

Detta innebär att i vanliga affärstransaktioner, om inte ett så kallat “sekretessavtal” har ingåtts, är den information som erhållits genom rådgivning inte skyddad av sekretess. Men i fallet med advokater, även om det inte finns något sekretessavtal, är den information som erhållits under relationen “advokat och klient” eller “advokat och rådgivare” skyddad av sekretess.

Men om information som erhållits enbart från en person utan tidigare bekantskap, till exempel innehållet i det första e-postmeddelandet som mottagits via advokatbyråns webbplats, skulle omfattas av sekretesskyldigheten, skulle det orsaka stora problem för advokaten.

Till exempel, om advokaten redan har accepterat ett uppdrag från person A och planerar att stämma person B, finns det en möjlighet att person B kan skicka en “förfrågan” som är relaterad till ärendet.

Därför, på många advokatrelaterade webbplatser, inklusive denna, är det vanligt att:

1. klargöra och bekräfta att innehållet i det första e-postmeddelandet inte omfattas av sekretesskyldigheten
2. om det bedöms vara bättre att lyssna på den specifika historien under sekretesskyldighet, meddela detta i svaret på det första e-postmeddelandet

Jag tror att det finns många fall där detta är praxis.

I förhållande till bestämmelserna i advokatlagen, vid tidpunkten för det första e-postmeddelandet, har relationen “advokat och rådgivare” ännu inte etablerats.

Relationen med andra advokater på samma advokatbyrå

I relationen med advokatbyrån där de är anställda, “ska anställda advokater inte läcka eller använda sekretessbelagd information som de har fått i tjänsten om andra anställda advokaters klienter utan giltig anledning. Detta gäller även efter att de har slutat vara anställda advokater på samma advokatbyrå” (Artikel 56 i de grundläggande reglerna för advokatyrket).

Således, advokater på samma advokatbyrå som den advokat som har fått uppdraget har också samma sekretesskyldighet.

Omfattningen av advokatens tystnadsplikt

Vad menas med “hemligheter erhållna i tjänsten”

Advokater har en skyldighet att skydda viktig information (hemligheter) från sina klienter.

“Hemligheter erhållna i tjänsten”, som finns i både artikel 23 i den japanska advokatlagen (Japanese Attorney Act) och artikel 23 i grundläggande regler för advokaters tjänsteutövning, avser information som advokaten har fått reda på genom samtal eller dokument under utövandet av sina yrkesmässiga uppgifter.

Detta inkluderar inte bara information som advokaten har fått reda på i samband med de ärenden de hanterar, utan även hemligheter som andra har delat med dem på grund av det förtroende de har för advokatens yrkesroll.

Det inkluderar dock inte hemligheter som advokaten har fått reda på i privatlivet, utanför sina yrkesmässiga uppgifter.

Men om man definierar omfattningen för brett kan det uppstå problem, som till exempel i fallet med den tidigare nämnda förfrågningsmejlen.

Därför tror vi att många advokatbyråer, inklusive vår egen, har följande praxis:

• Telefonsamtal och e-postförfrågningar betraktas inte som “baserade på förtroendet för advokaten” åtminstone i det inledande skedet, och det klargörs att de inte omfattas av tystnadsplikten.
• När en e-postförfrågan övergår till “juridisk rådgivning” förklaras det att “all information som erhålls härifrån kommer att hållas hemlig som en del av tystnadsplikten”.

Vi tror att detta är den praxis som följs.

https://monolith.law/contact[ja]

“Hemlighet” är ett ämne för akademisk debatt, men det är allmänt accepterat att det inkluderar både saker som en vanlig person skulle vilja hålla hemliga (objektiv teori) och fakta som inte är allmänt kända och som personen i fråga särskilt vill hålla hemliga (subjektiv teori).

“Hemligheter hos andra än klienten” enligt advokatlagen

Artikel 23 i grundläggande regler för advokaters tjänsteutövning definierar “hemligheter erhållna i tjänsten om klienten”, medan artikel 23 i den japanska advokatlagen (Japanese Attorney Act) endast definierar “hemligheter erhållna i tjänsten”.

Advokatlagen innehåller ingen hänvisning till “om klienten”, vilket innebär att “hemligheten” enligt advokatlagen inte är begränsad till klientens hemligheter.

Detta leder till frågan om huruvida tystnadsplikten enligt artikel 23 i advokatlagen också omfattar hemligheter som tillhör andra än klienten, inklusive hemligheter som tillhör tredje part, såsom motparten i ett ärende.

I detta avseende finns det tre olika synsätt:

• Den som anser att det endast gäller “klientens hemligheter” (begränsad teori)
• Den som anser att det även omfattar “motpartens hemligheter” (obegränsad teori)
• Den som anser att det inkluderar “hemligheter som tillhör andra som är jämförbara med klienten” (kompromissteorin)

Det finns rättsfall där domstolen har uttalat sig om brottet att avslöja hemligheter i samband med läkares yrkesutövning, där det har fastställts att

“En persons hemlighet” bör inkludera inte bara hemligheter som tillhör den person som är föremål för bedömningen, utan också hemligheter som tillhör andra än den person som är föremål för bedömningen, som har kommit till kännedom under bedömningsprocessen.

Dom av Högsta domstolen den 13 februari 2012 (Heisei 24) (Criminal Collection Vol. 66 No. 4 p. 405)

Det ger intrycket att Högsta domstolen nyligen har lutat mot den obegränsade teorin.

Men det har inte förekommit någon tydlig diskussion om detta, och det är nödvändigt att hålla ett öga på framtida utvecklingar.

Advokatens rätt att vägra vittnesmål etc.

En advokat kan vägra att vittna i en civilrättslig rättegång när han eller hon blir förhörd om fakta som han eller hon har fått kännedom om i sitt yrke och som bör förbli tysta (Japanska civilprocesslagen, artikel 197, punkt 1, nummer 2). Advokaten kan också vägra att lämna in dokument där det finns information som inte är befriad från tystnadsplikten (Japanska civilprocesslagen, artikel 220, punkt 4, underavsnitt Ha).

I en brottmålsrättegång kan en advokat vägra att beslagta objekt som han eller hon har behållit eller innehar på grund av ett uppdrag och som rör någon annans hemlighet (Japanska straffprocesslagen, artikel 105 och 222, punkt 1, första delen). Advokaten kan också vägra att vittna om fakta som han eller hon har fått kännedom om i sitt yrke och som rör någon annans hemlighet (Japanska straffprocesslagen, artikel 149).

Angående telefonsamtal mellan en klient och en advokat, även om det finns en domstolsorder för avlyssning (Japanska lagen om avlyssning av kommunikation, artikel 3, punkt 1), kan brottsbekämpande myndigheter inte avlyssna om det anses vara relaterat till advokatens arbete (Japanska lagen om avlyssning av kommunikation, artikel 15).

Även om en advokat blir kallad som vittne av någon av kamrarna i parlamentet för att granska ett lagförslag eller andra undersökningar relaterade till statsförvaltningen (se artikel 62 i den japanska konstitutionen), kan advokaten vägra att svära, vittna eller lämna in dokument om fakta som han eller hon har fått kännedom om i sitt yrke och som rör någon annans hemlighet (Japanska lagen om vittnesmål i parlamentet, artikel 4, punkt 2, huvudtext).

Som anges i artikel 23 i den japanska advokatlagen, har advokater en stark rätt att bevara hemligheter som de har fått kännedom om i sitt yrke.

Omfattningen av undantag från sekretess

När det finns särskilda bestämmelser i lagen

Enligt artikel 23 i den japanska advokatlagen (Japanese Attorney Act) finns det undantag “om det finns särskilda bestämmelser i lagen”. Dessa undantag gäller i följande fall:

• I civilrättsliga fall där tystnadsplikten har upphävts (artikel 197.2 i den japanska civilprocesslagen (Japanese Civil Procedure Law)). Till exempel när klienten har gett sitt samtycke.
• I brottmål där den berörda personen har gett sitt samtycke eller när vägran att vittna anses vara ett missbruk av rätten att endast gynna den åtalade (artikel 149 i den japanska straffprocesslagen (Japanese Criminal Procedure Law)).

När det finns giltiga skäl

Enligt artikel 23 i de grundläggande reglerna för advokatyrket (Japanese Basic Rules of Attorney Duties) finns det undantag “utan giltiga skäl”. Enligt den andra utgåvan av “Kommentarer till de grundläggande reglerna för advokatyrket” av den japanska advokatföreningen (Japanese Bar Association) (mars 2012 (Heisei 24)) innebär “giltiga skäl” följande:

• När klienten har gett sitt samtycke.
• När det finns ett behov av självförsvar för advokaten. Till exempel när advokaten själv blir part i en civil- eller brottmålsprocess, eller när det är absolut nödvändigt att försvara sig själv i en disciplinär process eller tvistlösning.
• När det är nödvändigt att skydda advokatens heder och rätta till allvarliga missförstånd, eller när advokaten misstänks för brott som att hindra verkställighet, dölja bevis eller förfalska dokument. I dessa fall kan behovet av att vittna och godkänna beslag prioriteras över tystnadsplikten, och det kan vara tillåtet att avslöja klientens hemligheter för att försvara sig själv.

När en advokat bryter sekretess

Det finns ingen direkt straffsanktion för att bryta mot artikel 23 i den japanska advokatlagen.
Men, om du bryter sekretessen kan du riskera civilrättsliga påföljder, straffrättsliga sanktioner och disciplinära åtgärder från advokatsamfundet.

Civilrättsliga påföljder

En advokat har enligt den japanska civilrätten (artikel 644 i den japanska civilkoden) en skyldighet att “utföra uppdraget i enlighet med uppdragets syfte och med den omsorg en god förvaltare skulle ha”. Detta anses ge upphov till en sekretessplikt i civilrätten.

Därför, om en advokat bryter sekretessen och därigenom kränker klientens lagligt skyddade intressen, är advokaten skyldig att betala skadestånd.

Om det dessutom finns en särskild sekretessavtal mellan advokaten och klienten, kommer advokaten att vara skyldig att betala en påföljd enligt avtalets villkor.

Straffrättsliga sanktioner

Enligt artikel 134.1 i den japanska strafflagen, “när en läkare, apotekare, läkemedelsförsäljare, barnmorska, advokat, försvarsadvokat, notarie eller någon som har haft dessa yrken, utan giltig anledning, avslöjar en hemlighet som de har fått veta i sitt arbete, ska de straffas med fängelse i högst sex månader eller böter på högst 100 000 yen”. Detta gäller även advokater.

Disciplinära åtgärder från advokatsamfundet

Enligt artikel 56.1 i den japanska advokatlagen, “när en advokat eller advokatfirma bryter mot denna lag eller reglerna för det advokatsamfund de tillhör eller den japanska advokatfederationen, och skadar ordningen eller anseendet hos det advokatsamfund de tillhör, eller på annat sätt beter sig på ett sätt som gör att de förlorar sin värdighet, oavsett om det är i sitt arbete eller inte, ska de disciplineras”.

Om en advokat bryter sekretessen, är det mycket troligt att detta kommer att anses vara ett sådant beteende, och advokaten kommer att bli disciplinerad av det advokatsamfund de tillhör.

Enligt artikel 57 i den japanska advokatlagen finns det fyra typer av disciplinära åtgärder: “varning”, “arbetsstopp i högst två år”, “order om att lämna”, och “uteslutning”.

Om du får en order om att lämna, kommer du inte längre att kunna arbeta som advokat. Uteslutning är liknande, men du kommer dessutom inte att kunna få advokatlicens igen på tre år.

Sammanfattning: Advokatens tystnadsplikt

Såsom vi har sett, om en advokat bryter mot tystnadsplikten, kan det leda till stränga påföljder. Tystnadsplikten är en mycket viktig del av förtroendeförhållandet mellan en advokat och hans eller hennes klient.

Många advokater följer strikt den tystnadsplikt som är fastställd. Du kan känna dig trygg när du konsulterar en advokat.