MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

Internet

När intrång i publicitetsrättigheter erkänns och när de inte erkänns

Internet

När intrång i publicitetsrättigheter erkänns och när de inte erkänns

Kända personers namn och porträtt har en kundattraktionskraft och därmed en ekonomisk fördel eller värde. Rätten att exklusivt kontrollera (det vill säga att inte tillåta tredje part att använda utan tillstånd) den ekonomiska fördelen eller värdet som uppstår från en känd persons namn och porträtt kallas publicitetsrätt.

Termen publicitetsrätt är inte en juridisk term, utan en relativt ny rättighet som har blivit gradvis klargjord och erkänd genom rättsfall. Den 2 februari 2012 (Heisei 24) uppmärksammades det japanska Högsta domstolens dom i “Pink Lady-fallet” som ett prejudikat för betydelsen och överträdelsekriterierna för publicitetsrätten.

Här kommer vi att förklara, med hjälp av rättsfall, under vilka omständigheter en överträdelse av publicitetsrätten erkänns och under vilka omständigheter den inte erkänns.

Rättegången om “Pink Lady-händelsen”

“Pink Lady-händelsen” handlar om ett fall där 14 fotografier publicerades utan tillstånd i en bok som förklarade en dietmetod genom att imitera koreografin till Pink Lady’s låtar. Pink Lady hävdade att detta var en olaglig handling som kränkte deras rätt till publicitet, och krävde skadestånd från förlaget som publicerade tidskriften.

Ärendet togs ända upp till Högsta domstolen, men den 2 februari 2012 (Heisei 24) beslutade Högsta domstolen att rätten till publicitet bör skyddas juridiskt under vissa förutsättningar. Dock ansågs den obehöriga publiceringen av fotografierna i detta fall ha använts för att komplettera innehållet i artikeln, och det kunde inte sägas att det uteslutande syftade till att utnyttja den kundattraktionskraft som Pink Lady’s porträtt har. Därför ansågs det inte vara en kränkning av rätten till publicitet, och överklagandet avslogs. Det fastställdes att skadeståndskravet inte kunde godtas.

Betydelsen av rätten till publicitet och standarden för kränkning

I det första avgörandet från Högsta domstolen om rätten till publicitet, angavs betydelsen av rätten till publicitet som “namn, porträtt och liknande kan ha en kundattraktionskraft som främjar försäljning av varor, och denna rätt att exklusivt utnyttja denna kundattraktionskraft (rätten till publicitet) är baserad på det kommersiella värdet av porträttet eller liknande i sig, och kan sägas utgöra en del av rättigheterna som härstammar från personlighetsrättigheterna.”

Angående standarden för kränkning, anges att “de som har kundattraktionskraft i sina porträtt och liknande kan få uppmärksamhet från samhället och deras porträtt och liknande kan användas i nyhetsrapportering, redaktionella artiklar, kreativa verk och liknande, och det kan finnas fall där denna användning bör tolereras som en legitim uttrycksaktivitet.” De gav följande tre exempel på fall där en olaglig handling kan anses ha ägt rum:

  • När porträttet eller liknande används som en produkt som är föremål för oberoende beundran
  • När porträttet eller liknande används på en produkt för att differentiera den
  • När porträttet eller liknande används som reklam för en produkt

Sedan dess har denna prejudikat använts för att bedöma om det har skett en kränkning av rätten till publicitet.

https://monolith.law/reputation/publicityrights[ja]

“Arashi” och “KAT-TUN” rättegång

Medlemmarna i de populära grupperna “Arashi” och “KAT-TUN” har varit inblandade i ett fall där de hävdade att deras publicitetsrättigheter hade kränkts genom totalt 12 böcker, inklusive nio individuella fotoböcker och tre gruppfotoböcker. De krävde skadestånd och stopp för publicering och försäljning av dessa böcker, samt att de skulle förstöras.

De huvudsakliga tvistefrågorna var “om det fanns en kränkning av publicitetsrättigheterna”, “beloppet på den skada som lidits” och “om det var möjligt att begära stopp och förstörelse”.

Kränkning av publicitetsrättigheter

Domstolen gjorde en detaljerad granskning av var och en av de 12 böckerna och konstaterade att “största delen av varje sida består endast av fotografier, eller fotografier med korta beskrivningar, och att varje kapitel inleds med en rubrik och en inledning, men dessa tjänar endast som introduktion till kapitlen med fotografier.” Domstolen konstaterade vidare att “det finns relativt sammanhängande texter i varje kolumn, men det finns ingen särskild koppling mellan det specifika innehållet i dessa texter och de publicerade fotografierna. Med tanke på antalet fotografier och hur de hanteras, kan kolumnerna inte anses ha någon oberoende betydelse.” Domstolen kom fram till att alla böcker var avsedda för att betrakta fotografierna och att detta utgjorde en kränkning av publicitetsrättigheterna, i enlighet med den första kategorin i prejudikatet från Pink Lady-fallet.

Beloppet på den skada som lidits

Domstolen fastställde att skadan som lidits motsvarade det belopp som varje person normalt skulle ha mottagit om de hade gett tillstånd till att använda fotografier av dem själva vid publiceringen av böckerna. Detta belopp fastställdes till 10% av det totala priset på varje bok, multiplicerat med antalet utgivna exemplar. Detta belopp ansågs vara den skada som lidits av de inblandade.

Till exempel, eftersom den ursprungliga käranden A hade sina publicitetsrättigheter kränkta genom att vara med i bok ① (28 000 exemplar) ensam och i bok ⑥ (39 000 exemplar) som en del av en grupp på fem personer, blev skadeståndet:

1 300 yen × 10% × 28 000 exemplar = 3,64 miljoner yen

1 300 yen × 10% × 39 000 exemplar ÷ 5 = 1,014 miljoner yen

Detta, plus advokatkostnader på 465 400 yen, resulterade i ett totalt belopp på 5,119 miljoner yen.

Domstolen beordrade förlaget att betala totalt cirka 54 miljoner yen i skadestånd till de nio medlemmarna (vid den tiden) baserat på denna beräkning.

Begäran om stopp och förstörelse

Angående begäran om stopp för publicering och försäljning samt förstörelse av de 12 böckerna, konstaterade domstolen:

“Det kan antas att förlaget kommer att fortsätta att publicera och sälja böckerna, eller sälja de exemplar de redan har. Med tanke på att publicitetsrättigheter härstammar från personliga rättigheter, bör de kunna begära att förlaget stoppar kränkningarna av deras publicitetsrättigheter och förstör de böcker de har.”

Tokyo District Court, 26 april 2013 (Gregorian Calendar Year)

Domstolen utfärdade en sträng dom som godkände stopp för publicering och försäljning samt förstörelse av böckerna.

Förlaget överklagade denna dom, men överklagandet avslogs av Intellectual Property High Court. Förlaget överklagade sedan till Supreme Court, men även detta överklagande avslogs, vilket gjorde domen slutgiltig.

“Bröstillustration” Rättegång

Åtta kvinnliga kändisar stämde ett förlag som publicerade och sålde en veckotidning som använde bilder där deras porträttfoton hade kombinerats med illustrationer av nakna bröst. De hävdade att detta kränkte deras rätt till publicitet, personliga rättigheter och personliga intressen.

Artikeln i fråga publicerades över tre sidor i den svartvita delen av tidningen, med rubrikerna “Obehörig bedömning!!” och “Fantasi Bröst Grand Prix i underhållningsvärlden”. Artikeln fortsatte med att kombinera illustrationer av nakna bröst, namn på kändisar, uppskattade bröststorlekar och bedömningskriterier.

Om det fanns en kränkning av publicitetsrättigheterna

Domstolen erkände att alla klagande vid tidpunkten för tidningens publicering och försäljning var kända personer med en distinkt berömmelse och social bedömning, som framträdde i fotoböcker och TV-program, och därför hade de berömmelse som kunde bli föremål för publicitetsrättigheter.

Med detta i åtanke, om artikeln,

Den kombinerade illustrationer av nakna bröst och inkluderade sexuella kommentarer. Det var inte avsett att låta läsarna beundra porträtten i sig, utan snarare att låta dem fantisera om brösten eller nakenheten hos de kvinnliga kändisarna, inklusive klagandena. Dessutom publicerades artikeln i den svartvita delen nära slutet av den 248-sidiga tidningen, och den var inte omslaget. Varje klagandes porträtt publicerades bara som en av nio eller tio personer per sida. Med tanke på dessa omständigheter är det svårt att tänka sig att klagandenas fans skulle köpa tidningen för att få tag på porträttfotona i artikeln. Därför kan handlingen att använda klagandenas porträtt utan tillstånd i artikeln inte anses vara att använda porträtten som varor som kan beundras oberoende, och det kan inte heller anses vara att huvudsakligen syfta till att utnyttja den kundattraktionskraft som klagandenas porträtt har av andra skäl.

Tokyo District Court, 29 januari 2015 (2015)

Domstolen fann inte att det fanns någon kränkning av publicitetsrättigheterna.

Det var bara tre sidor av totalt 248, och bilderna var små, så det kunde inte sägas att de användes som “varor som kan beundras oberoende”.

Beloppet för den skada de lidit

Klagandena hävdade att den obehöriga publiceringen av deras namn och porträtt i artikeln kränkte deras rätt till namn, porträtt och ära som personliga rättigheter, samt deras känsla av ära som personligt intresse. Domstolen,

Artikeln kränker klagandenas känsla av ära på ett otillbörligt sätt genom en förolämpning som överstiger gränserna för vad som kan tolereras enligt samhällets normer, och den utgör också en användning av namn och porträtt som överstiger toleransgränserna.

Tokyo District Court, 29 januari 2015 (2015)

Domstolen beordrade förlaget att betala var och en av de nio klagandena 750 000 yen i skadestånd och 50 000 yen i advokatkostnader, totalt 800 000 yen.

Även om det inte fanns någon kränkning av publicitetsrättigheterna, visar detta rättsfall att det är möjligt att hålla någon ansvarig för kränkning av porträtträttigheter och känslor av ära.

Sammanfattning

“Publicitetsrätt” är en rättighet som skyddar ekonomiska fördelar eller värden som uppstår från kända personers namn eller porträtt från obehörig användning av tredje part. Denna rättighet började erkännas efter domen i “Pink Lady-fallet” (2012 i västerländsk kalender). Det är en relativt ny rättighet.

Även om många av de kända fallen som rör publicitetsrätt hittills har handlat om tryckta medier, finns det ett ökat intresse för hur argument och bedömningar kommer att utvecklas i framtiden, med tanke på den ökande efterfrågan på internetmedia.

Om du misstänker att din “publicitetsrätt” har kränkts, rekommenderar vi att du konsulterar en advokat som är kunnig inom detta område.

reputation/publicity-right-on-things
Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen