Frekventa skandaler kring plagiat - En förklaring av illustrationstracing och japanska upphovsrättslagen

En video postad på YouTube i januari 2022 av en avslöjande YouTuber blev ett hett samtalsämne. I videon pekade YouTubern ut en mycket populär illustratör för att ha spårat och ritat bilder tagna av andra, vilket kallas “trace and copy” (eller “tracing”). Denna illustratör, som är känd för att ha skapat nyckelbilder för populära band och samarbetat med flera företag, orsakade en stor uppståndelse.

Illustratören uppdaterade sin Twitter i ljuset av kontroversen och bad om ursäkt, medgav att “det är sant att jag har postat och sålt vissa verk som jag skapade som citat-hyllningar och rekonstruktioner utan tillstånd från rättighetshavaren”. Men å andra sidan förnekar de att de har spårat fotografierna i sig och säger att “det finns ingen avsikt att plagiera i mina kopior”.

Angående denna “trace and copy”-misstanke, meddelade Pokémon Company att de bedömde att samarbetsprodukten (en T-shirt) som illustratören skapade var original, men de tog denna situation på stort allvar och meddelade att de skulle acceptera returer och orderavbokningar.

Här kommer vi att förklara vad “trace and copy” som blev ett samtalsämne här är, och hur upphovsrättslagen (japanska upphovsrättslagen) är relaterad.

Spårning och kopiering

Spårning och kopiering är oumbärliga metoder när man övar på att rita illustrationer.

Spårning innebär att du lägger ett papper över en modell (originalbilden) och följer dess linjer. I analog form lägger du ett spårpapper över modellen och följer dess linjer, medan du i digital form skapar ett nytt lager över modellen och följer dess linjer.

Kopiering innebär att du ritar en illustration medan du tittar på en modell.

Båda metoderna är viktiga träningar för att förbättra din teckningsförmåga. Dessutom kan du lära dig olika tekniker som professionella illustratörer har använt i originalbilden genom att rita.

Men när du ritar illustrationer måste du vara medveten om upphovsrätten till spårning och kopiering.

Vad är “Trace and Steal”?

“Trace and Steal” betyder att spåra och stjäla någon annans foto eller illustration, men bara för att du har spårat det betyder det inte att du har brutit mot upphovsrätten.

Spårning och kopiering är inte alltid olagligt, det beror på graden.

Upphovsrätten som egendomsrätt inkluderar “rätten att reproducera ett verk genom att trycka, fotografera, kopiera, spela in, filma, etc.” (Japanska upphovsrättslagen, artikel 2, punkt 1, nummer 15) och “rätten att översätta, arrangera, ändra, dramatisera, filma eller på annat sätt anpassa ett verk” (Japanska upphovsrättslagen, artikel 27), båda är rättigheter som endast upphovsrättsinnehavaren har.

“Trace and Steal” är en kritik som innebär att man bryter mot reproduktionsrätten eller anpassningsrätten.

Reproduktion och anpassning

Det finns prejudikat från Högsta domstolen om reproduktion och anpassning.

Reproduktion bör förstås som en handling där man skapar något identiskt med ett befintligt verk genom att förlita sig på det, eller genom att göra ändringar, tillägg eller ändringar i den konkreta uttrycksformen, utan att skapa nya idéer eller känslor på ett kreativt sätt, och behåller de väsentliga egenskaperna i dess uttryck, så att de som kommer i kontakt med det direkt kan uppfatta de väsentliga egenskaperna i uttrycket för det befintliga verket.

Anpassning bör förstås som en handling där man skapar ett annat verk som kan uppfattas direkt av de som kommer i kontakt med det, genom att förlita sig på ett befintligt verk och samtidigt behålla de väsentliga egenskaperna i dess uttryck, och genom att göra ändringar, tillägg eller ändringar i den konkreta uttrycksformen, skapar nya idéer eller känslor på ett kreativt sätt.

Högsta domstolens dom den 28 juni 2001 (Heisei 13)

Med andra ord, om du “behåller de väsentliga egenskaperna i dess uttryck” eller “de som kommer i kontakt med det kan direkt uppfatta de väsentliga egenskaperna i uttrycket för det befintliga verket”, då bryter du mot upphovsrätten. Oavsett om du spårar eller kopierar, om det inte når den nivån, bryter du inte mot upphovsrätten.

Rättegångar kring spårning

I rättegångar som rör spårning finns det fall där upphovsrättsinnehavaren har stämt för upphovsrättsintrång på grund av spårning, och fall där skaparen, som har kritiserats för plagiat, har stämt för rättighetsintrång.

Exempel på fall där upphovsrätten har kränkts genom spårning

Käranden hävdade att svaranden utan tillstånd hade spårat ett fotografi som käranden säljer, och använt det på baksidan av sin egen roman-doujinshi (japanska amatörpublikationer) för försäljning. Detta, enligt käranden, kränkte hans upphovsrätt (rätten till reproduktion, bearbetning och överföring) till det aktuella fotografiet. Käranden krävde skadestånd från svaranden baserat på olagliga handlingar.

Svaranden medgav att han hade skapat en illustration baserad på det aktuella fotografiet, som han hittade genom att söka på nätet efter en bild av en “man som dricker kaffe”. Han hävdade dock att han bara hade spårat konturerna av mannens huvud till axlar och kaffekoppen och handen som höll den. Han hävdade att han hade färglagt bilden i svartvitt på egen hand, utan att hänvisa till det aktuella fotografiet, när det gällde den så kallade “fyllningen” utanför linjerna.

Domstolen erkände att det aktuella fotografiet var ett verk och att illustrationen hade skapats baserat på det. Domstolen noterade dock att:

1. Illustrationen var bara ritad på ett utrymme som var 2,6 cm på varje sida, så förhållandet mellan motivet och ljuset i fotografiet uttrycktes inte. Istället lades en tunn vit linje till som korsade mitten av personens ansikte, vilket inte finns i fotografiet.
2. Illustrationen är svartvit, så färgkombinationen i det aktuella fotografiet uttrycks inte.
3. Illustrationens bakgrund är antingen vit eller grå, så kontrasten mellan motivet och bakgrunden i fotografiet uttrycks inte.
4. Mönstret på motivets skjorta i illustrationen skiljer sig från det i fotografiet.

Med tanke på dessa faktorer,

kan man inte säga att illustrationen innehar de väsentliga uttrycksfulla egenskaperna (förhållandet mellan motivet och ljuset, färgkombinationen, kontrasten mellan motivet och bakgrunden, etc.) i det totala uttrycket av det aktuella fotografiet. Illustrationen kan inte sägas direkt förmedla de väsentliga uttrycksfulla egenskaperna hos det aktuella fotografiet.

Därför kan man inte säga att illustrationen är en reproduktion eller bearbetning av det aktuella fotografiet, och svaranden kan inte sägas ha kränkt upphovsrätten till det aktuella fotografiet. Dessutom hävdade käranden att överföringsrätten hade kränkts, men eftersom illustrationen inte är en reproduktion eller bearbetning av det aktuella fotografiet, kan inte distributionen av roman-doujinshin som innehåller illustrationen anses kränka överföringsrätten.

Tokyo District Court, March 29, 2018 (2018)

Domstolen avvisade kärandens talan.

Med andra ord, även om det erkändes att “en illustration skapades baserat på ett fotografi” och att “konturerna av mannens huvud till axlar och kaffekoppen och handen som höll den spårades”, eftersom “de väsentliga uttrycksfulla egenskaperna inte behölls” och “de som kommer i kontakt med det inte direkt kan uppfatta de väsentliga uttrycksfulla egenskaperna hos det befintliga verket”, ansågs det inte vara en kränkning av upphovsrätten.

https://monolith.law/reputation/unauthorized-photo-reproduction-on-the-internet-author-moral-rights[ja]

Fallet där en skapare anklagad för plagiering stämde för kränkning av rättigheter

Nästa fall handlar om en kärande som blev anklagad på sociala medier av en anonym person för att “olagligt ha kopierat” något, och som sedan valde att stämma. Käranden blev kritiserad för att ha kopierat olagligt, och flera artiklar publicerades som innehöll bilder som skapats genom att överlappa en annan persons illustrationer på kärandens egna verk. Detta ledde till att kärandens upphovsrätt (rätten att kopiera och sända till allmänheten) och moraliska rättigheter (rätten att behålla identitet) för varje illustration kränktes, kärandens rykte skadades, och kärandens affärsrättigheter kränktes. Käranden krävde att Twitter skulle avslöja uppgifter om avsändaren.

Den anonyma personen postade 18 tweets, inklusive tweets med fyra bifogade bilder med texten “Vad tycker du om detta? Lätt kopiering? Skulle proportionerna vara desamma om du ritade det själv?”, tweets med två bifogade bilder (båda skapade genom att överlappa flera illustrationer av kvinnliga profiler) med texten “Hon har ändrat vinkeln på halsen…”, och tweets med fyra bifogade bilder med texten “Om misstankar om kopiering. På grund av skillnaden i teckningsförmåga mellan profilillustrationen och de illustrationer som vanligtvis ritas, uppstod misstankar om kopiering när jag sökte efter befintliga bilder och passade dem. Bilden jag använde för verifiering är en bild av E-san. Om du gör en bildsökning med ‘profilillustration’ kommer den upp högst upp.” Personen kritiserade också käranden genom att säga “Hon är en vanlig kopierare” och “Detta gör henne nästan skyldig”. (Notera att “kopierad” betyder “plagierad”.)

Käranden hävdade att genom att posta tweets med bifogade bilder av kärandens verk, hade den anonyma personen registrerat data för varje postad bild på svarandens server, som är en “offentlig sändningsanordning ansluten till en offentlig telekommunikationslinje” (enligt den japanska upphovsrättslagen, artikel 2, paragraf 1, punkt 9, nummer 5), vilket gjorde det möjligt att sända till allmänheten. Käranden hävdade också att genom att skapa postade bilder genom att överlappa verk av andra illustratörer på illustrationer som käranden har moraliska rättigheter till, utan kärandens tillstånd, och genom att beskära bilderna, hade den anonyma personen kränkt kärandens rätt att behålla identitet.

Dessutom hävdade käranden att genom att peka ut att “verket har kopierats från en annan illustratörs verk”, gav den anonyma personen intrycket att kärandens illustrationer hade skapats genom att kränka andras upphovsrätt genom kopiering, och att käranden var en person som utförde olaglig kopiering. Som ett resultat sänktes kärandens sociala status, och kärandens rykte skadades. Käranden stämde för att få avsändarens information avslöjad.

https://monolith.law/reputation/defamation[ja]

Domstolen granskade trovärdigheten i kärandens påstående att kärandens illustrationer inte hade kopierats från andras verk. Till exempel, för illustration 1 av käranden och illustration 1-1 som postades som “kopierad”, erkändes det att käranden ägde linjeteckningen för illustration 1. Med tanke på att en linjeteckning är grunden för en illustration som ritas under skapandeprocessen, bekräftades det att käranden hade skapat illustration 1 utan att kopiera postad bild 1-1. Dessutom beskrevs i kärandens påstående den specifika processen för att skapa kvinnliga profilillustrationer, inklusive illustration 1, på begäran av en hantverkare, och det framgick att käranden faktiskt hade kommunicerat med beställaren enligt denna beskrivning. Dessutom, enligt en video som visar hur man skapar en kvinnlig profilillustration liknande illustration 1, erkändes det att käranden hade förmågan att skapa en kvinnlig profilillustration liknande illustration 1. Detta faktum bekräftar att käranden kunde skapa illustration 1 utan att kopiera postad bild 1-1.

Domstolen konstaterade att “baserat på ovanstående, kan vi helt och hållet lita på kärandens påstående att hon skapade illustration 1 utan att kopiera någon annans illustration” (Tokyo District Court, 23 december 2021) och beordrade Twitter att avslöja avsändarens information, eftersom den godkände alla kärandens påståenden.

https://monolith.law/reputation/provider-liability-limitation-law[ja]

Sammanfattning

“Offentliggörande av ett verk som påstås vara en kopia” → “Anklagelser om kopiering” → “Uppståndelse på nätet” → “Författaren ger en kommentar” → “Bashing”. Denna “kopieringskontrovers” uppstår ofta, men att avgöra om upphovsrätten har kränkts eller inte är mycket svårt.

De som kritiserar handlingar som kränker upphovsrätten bör inte själva kränka andras upphovsrätt. I det tidigare nämnda fallet med “en skapare anklagad för kopiering som stämde för kränkning av rättigheter”, kan inläggaren ha kränkt inte bara upphovsrätten (rätten till reproduktion och rätten till automatisk offentlig överföring) och de moraliska rättigheterna (rätten att behålla identitet) av den ursprungliga upphovsmannen, men också upphovsrätten (rätten till reproduktion och rätten till automatisk offentlig överföring) och de moraliska rättigheterna (rätten att behålla identitet) av E-san, som ritade bilden som användes för verifiering som “rare”.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har immateriella rättigheter, särskilt upphovsrätt, fått ökad uppmärksamhet, och behovet av juridisk granskning ökar ständigt. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Mer information finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/practices/corporate[ja]