MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

Internet

Förhållandet mellan offentliggörande av foton etc. utan samtycke och upphovsrätt

Internet

Förhållandet mellan offentliggörande av foton etc. utan samtycke och upphovsrätt

Om dina fotografier eller liknande publiceras utan ditt samtycke, kan du möjligen stämma för intrång i porträtträttigheter.

https://monolith.law/reputation/portraitrights-onthe-internet[ja]

Men vad händer om fotografier du har tagit publiceras utan ditt samtycke? I detta fall kan du möjligen stämma för upphovsrättsintrång. Upphovsrättslagen ger upphovsmannen många rättigheter från det ögonblick verket skapas. Dessa kan klassificeras i tre kategorier: “upphovsrätt”, “moraliska rättigheter” och “närliggande rättigheter”. “Upphovsrätt” är rätten att monopolisera användningen av verket och att ge tillstånd till andra eller kräva avgifter för användning. Eftersom upphovsrättslagen består av många rättigheter, kallas den ofta för en bunt av rättigheter, och varje enskild rättighet inom upphovsrättslagen kallas en delrätt. De delrättigheter som blir problematiska vid publicering på nätet är “rätten till reproduktion” och “rätten till offentlig överföring”.

Upphovsrättslagen (Rätten till reproduktion)

Artikel 21

Upphovsmannen har exklusiv rätt att reproducera sitt verk.

(Rätten till offentlig överföring)

Artikel 23 Upphovsmannen har exklusiv rätt att offentligt överföra sitt verk (inklusive att göra det tillgängligt för automatisk offentlig överföring).

2 Upphovsmannen har exklusiv rätt att offentligt överföra sitt verk som överförs offentligt med hjälp av en mottagningsanordning.

Artikel 21 “Rätten till reproduktion” är rätten att kopiera (reproducera) verket, vilket är den mest grundläggande och viktiga rättigheten inom upphovsrätten, och upphovsmannen har exklusiv rätt till detta. Med andra ord, endast upphovsmannen har denna rätt. Artikel 23 “Rätten till offentlig överföring” är rätten att sända till allmänheten eller göra det möjligt att sända via internet, TV-sändningar, kommunikationskaraoke, etc., och även här har upphovsmannen exklusiv rätt.

https://monolith.law/corporate/quote-text-and-images-without-infringing-copyright[ja]

Exempel på fall där upphovsrätten har kränkts och begäran om avslöjande av sändarinformation har gjorts

Nedan presenterar vi ett exempel på en kränkning av upphovsrätten.

Det finns ett fall där käranden, vars namn är okänt, har lagt upp ett foto som de själva har tagit på ett internetforum, vilket kränker upphovsrätten (rätten till reproduktion och offentlig överföring), och har begärt att internetleverantören ska avslöja sändarens information.

Käranden använde en app för att ta en selfie (där fotografen tar ett foto av sig själv med hjälp av en smartphone eller liknande) av sig själv, och lade sedan upp detta foto på sin Twitter-profil. Sändaren i fråga kopierade detta foto utan kärandens tillstånd och lade upp det i artiklar med rubriker som “Du är ful även i SNOW” och “En nödvändig app för fula människor”, och postade det på forumet “Host Love”.

Domstolen erkände att eftersom fotot var en selfie, var käranden upphovsman till fotot, och att fotot som publicerades i artikeln var en kopia av kärandens verk. Domstolen fastslog att sändarens inlägg av artikeln var en kränkning av kärandens rätt till reproduktion och offentlig överföring av fotot. Domstolen fastslog att käranden hade en legitim anledning att få sändarens information avslöjad för att kunna utöva sin rätt till skadestånd, och godkände begäran.

Svaranden hävdade att “Artikeln i fråga är bara en länk till kärandens Twitter-konto, och personen som postade artikeln har varken kopierat eller offentligt överfört fotot som visas på skärmen”. Men domstolen avvisade detta argument och sa:

Visningen av kärandens Twitter-kontoskärm, inklusive fotot som publicerades i artikeln, är inte en länk, utan en bild som har klistrats in i artikeln. Det är bara så att om en tittare klickar på ikonvisningen kommer bilden att förstoras och visas tillsammans med inläggets text.


Tokyo District Court, 9 juni 2017 (2017)

Och avvisade svarandens argument.

https://monolith.law/reputation/disclosure-of-the-senders-information[ja]

https://monolith.law/reputation/provider-liability-limitation-law[ja]

Fall där upphovsrättsintrång anklagades för obehörig användning av betalda bilder på webben

Det finns ett fall där ett företag som säljer betalda bilder krävde skadestånd för att deras betalda bilder användes utan tillstånd på en juridisk och ekonomisk byrås webbplats. Domstolen erkände först att företaget hade kränkt upphovsrätten (rätten till reproduktion och offentlig överföring) genom att flera bilder publicerades på webbplatsen, och erkände också att de exklusiva rättigheterna till bilderna hade kränkts.

När man kräver skadestånd för obehörig användning av betalda bilder, är det ofta att användaren hävdar att de “fick dem från en annan webbplats” och inte svarar. Tidigare var det nödvändigt att bevisa att det fanns avsikt eller vårdslöshet i upphovsrättsintrånget hos sådana förövare, vilket höjde tröskeln för offrets bevisbörda. Men domstolen, med tanke på att anställd E, som använde bilderna utan tillstånd, tidigare hade grundat ett webbdesignföretag och gjort hemsideskapande till sin verksamhet,

Med tanke på E:s bakgrund och position, är det rimligt att anta att E, trots att han var fullt medveten om att hans publiceringshandlingar kunde leda till kränkningar av upphovsrätten och liknande, ändå valde att reproducera dessa bilder, göra dem överförbara, och inte visa upphovsmannens namn vid detta tillfälle. Det är rimligt att anta att det fanns åtminstone potentiell avsikt, inte bara vårdslöshet, i kränkningen av upphovsrätten och liknande för dessa bilder.

Tokyo District Court, 15 april 2015 (2015)

Detta blev ett viktigt prejudikat där man kan vinna om man bara bevisar det faktum att de användes utan tillstånd, utan att behöva bevisa om förövaren hade avsikt eller vårdslöshet.

Dessutom erkändes också kränkning av “upphovsmannens moraliska rättigheter”, rätten att visa namnet. Som nämnts i början är “upphovsmannens moraliska rättigheter” en del av upphovsrättslagen och är ett samlingsnamn för rättigheter som skyddar upphovsmannen, som är skaparen av verket, från att bli psykiskt skadad.

Upphovsrättslagen (Rätten att visa namnet)

Artikel 19

Upphovsmannen har rätt att visa sitt riktiga namn eller pseudonym som upphovsmannens namn på originalverket av sitt verk, eller vid tillhandahållande eller presentation av sitt verk till allmänheten, eller att inte visa upphovsmannens namn. Detsamma gäller för visning av originalverkets upphovsmanns namn vid tillhandahållande eller presentation av ett sekundärt verk som är baserat på originalverket till allmänheten.

2. Den som använder ett verk kan, om inte upphovsmannen uttrycker en annan avsikt, visa upphovsmannens namn i enlighet med vad upphovsmannen redan har visat för verket.

Det var tillåtet att utelämna visning av namnet om man betalade en avgift, men det ansågs att “det finns inga bevis som räcker för att erkänna att man hade godkänt att utelämna visning av namnet även i fall där verket används olagligt”. På detta sätt erkändes användarens ansvar för den åtalade juridiska och ekonomiska byrån, och det beordrades att betala totalt cirka 300 000 yen i skadestånd till kärandena.

Exempel på obehörig publicering av provbilder på Facebooks omslagsfoto etc.

Låt oss titta på ett exempel som inträffade på en bekant sociala medier plattform.

Det finns ett fall där en fotograf, som är käranden, stämde ett företag eller dess representant, som är svaranden, för att ha publicerat fotografens bilder på företagets webbplats etc. utan tillstånd, vilket kränkte fotografens rättigheter till sina fotografiska verk.

Fotografen överlämnade data med provbilder (märkta med “sample” i nedre högra hörnet av varje bild) som han hade tagit på en fotoutställning till svarandeföretaget. Men eftersom de inte kunde komma överens om priset, blev det ingen försäljningskontrakt för bilderna. Därför skickade fotografen ett e-postmeddelande till företaget och begärde att de skulle förstöra datan. Trots detta publicerade företaget två av fotografens bilder på sin webbplats och som omslagsfoto på Facebook, efter att ha gjort ändringar som att ta bort “sample”-märkningen. Dessutom visade de inte alls fotografens namn.

Domstolen erkände att de två bilderna i fråga var kreativa, eftersom fotografens personlighet framträdde i deras komposition och ljusmängd samt andra kameraarbeten, och erkände dem som fotografiska verk som fotografen hade upphovsrätt till. Eftersom företaget hade publicerat bilderna på sin webbplats och på Facebook trots att fotografen hade begärt att datan skulle förstöras, och eftersom de hade publicerat de opublicerade bilderna utan att visa fotografens namn, ansåg domstolen att de hade kränkt fotografens rättigheter till reproduktion och offentlig överföring, samt hans moraliska rättigheter (rätten till offentliggörande och rätten att få sitt namn visat) antingen avsiktligt eller av oaktsamhet. Domstolen beordrade företaget att betala 50 000 yen för utövandet av rättigheterna till reproduktion och offentlig överföring av de två bilderna, 100 000 yen för att kompensera för det psykiska lidande som orsakats av kränkningen av de moraliska rättigheterna (rätten till offentliggörande och rätten att få sitt namn visat), och 100 000 yen för advokatkostnader, för en total summa av 250 000 yen.

Det ansågs att rätten till offentliggörande också hade kränkts, eftersom bilderna inte hade publicerats från fotografens webbplats eller Twitter, utan var opublicerade bilder.

Upphovsrättslagen (Rätten till offentliggörande)

Artikel 18: Upphovsmannen har rätt att tillhandahålla eller presentera för allmänheten verk som ännu inte har publicerats (inklusive verk som har publicerats utan hans samtycke. Detsamma gäller i denna artikel.) Detta gäller också för sekundära verk baserade på det ursprungliga verket.

Fallet med olovlig återpublicering och förtal av bundna foton på Twitter

Det finns ett fall där en modell för bundna foton, som är den gemensamma upphovsmannen, har krävt upphovsrättsintrång, kränkning av privatlivet och kränkning av porträtträttigheter mot den svarande som olovligt återpublicerade foton som den gemensamma upphovsmannen hade postat på Twitter och fortsatte att förtala käranden.

Fotot är en automatisk bild tagen med en fast kamera, där en kvinna är bunden med rep och hängd på en pelare framför en man A som sitter med en piska i ett tatami-rum i ett husliknande byggnad. Valet, kombinationen och placeringen av motivet, inställningen av kompositionen och kameravinkeln, förhållandet mellan motivet och ljuset, hur skuggorna läggs, betoningen av delar, och den övergripande uttrycket av bakgrunden, visar fotografens personlighet och kreativitet, och det erkändes som ett verk. Dessutom erkände domstolen att A, som är den gemensamma upphovsmannen, hade överfört upphovsrätten till käranden och sedan publicerat fotot på sin egen Twitter med kärandens tillstånd. Den svarandes handling att ladda upp fotot som A hade publicerat på sin egen Twitter utan kärandens tillstånd, ansågs ha kränkt kärandens rätt till reproduktion och offentlig överföring.

Svaranden hävdade att det inte var något upphovsrättsintrång eftersom han bara återpublicerade ett foto som var offentligt på Twitter, men det faktum att fotot var offentligt på Twitter, och att återpubliceringen bara var på Twitter, var inte någon anledning att förneka upphovsrättsintrång.

Dessutom, med tanke på innehållet i fotot, ansågs det vara något som man inte skulle vilja offentliggöra baserat på den allmänna personens känslighet, och det ansågs att att offentliggöra ett sådant foto utan personens tillstånd kan kränka rätten till privatliv. Det ansågs att “faktumet att kvinnan i fotot var käranden var inte känt för samhället, och det var först genom svarandens handlingar att det blev möjligt att identifiera att kvinnan i fotot var käranden, och detta faktum blev offentligt.”

Svaranden, genom att ladda upp fotot på sin egen Twitter, gjorde det möjligt att identifiera att kvinnan i fotot var käranden, och med tanke på att han twittrade “En professionell repkonstnär skulle aldrig hänga upp en amatörmodell, det är ett faktum som alla som har en smak för rep vet”, och “En annan lögn har blivit avslöjad!”, kan det sägas att svaranden utförde handlingen för att avslöja ett foto som käranden inte skulle vilja offentliggöra, och det erkändes att han hade avsikt att kränka rätten till privatliv och personliga intressen.


Dom i Tokyo District Court den 27 september 2018

Och, “Oavsett om man kallar det porträtträttigheter eller inte, anses en person ha en personlig rättighet att inte få sina foton publicerade utan anledning”, och kränkningen av rätten till privatliv erkändes. Det finns ett fall där användaravgiften för att använda foton av samma typ som fotot på internet är 121 500 yen för en publiceringsperiod på mer än sex månader men mindre än ett år. Därför beordrade domstolen att svaranden skulle betala 121 500 yen, vilket är det belopp som motsvarar det belopp som käranden borde ha mottagit från svaranden för utövandet av sin upphovsrätt, 300 000 yen, vilket är det belopp som krävs för att kompensera för den mentala smärta som käranden har lidit på grund av kränkningen av rätten till privatliv, och 50 000 yen i advokatkostnader, för en total summa av 471 500 yen.

https://monolith.law/reputation/crime-on-twitter[ja]

Sammanfattning

Om någon publicerar foton eller liknande som du har tagit utan ditt samtycke, kan du eventuellt stämma dem för att ha kränkt dina upphovsrättigheter (rätten till kopiering och offentlig överföring). Självklart, om du själv är motivet i bilden kan du också hävda kränkning av porträtträttigheter, och om det handlar om en artikel som förtalar dig kan du eventuellt kräva skadestånd för förtal, kränkning av din heder, och intrång i din integritet. Vänligen konsultera våra erfarna advokater på vår advokatbyrå.

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen