MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

Internet

Kan retweets utgöra förtal? Tre situationer att vara försiktig med när det gäller förtal på X (tidigare Twitter)

Internet

Kan retweets utgöra förtal? Tre situationer att vara försiktig med när det gäller förtal på X (tidigare Twitter)

X (tidigare Twitter) är ett praktiskt socialt nätverk som många användare kan använda anonymt, men om det används felaktigt kan det leda till ärekränkning. Men i vilka situationer kan ärekränkning uppstå?

Här förklarar vi möjligheten till ärekränkning i tre olika sammanhang på X (tidigare Twitter): ‘inlägg’, ‘retweets’ och ‘DM (direktmeddelanden)’.

Vad är förtal?

Vad är förtal?

I brottsbalken definieras förtal på följande sätt.

Brottsbalkens paragraf 230, första stycket

Den som offentligt framställer en sakfråga och därigenom kränker någons anseende kan, oavsett om uppgiften är sann eller inte, dömas till fängelse i högst tre år eller till böter på högst 500 000 yen.

Med andra ord, förtal konstitueras när någon “offentligt”, “framställer en sakfråga” och “kränker någons anseende”.

“Offentligt” innebär “inför ett obestämt antal personer”, och detta “obestämt antal” kan antingen vara “obestämt” eller “många”. Det räcker att en av dessa är uppfylld. Uttryck på internet anses i princip vara “offentliga”.

I juridiska termer används ordet “sakfråga” och ordet “sanning” med klart skilda betydelser. För att förtal ska kunna konstitueras måste innehållet i uttrycket vara en “sakfråga”, vilket betyder “en konkret händelse” och kan förstås som “en händelse vars sanningshalt kan verifieras med bevis”.

“Anseende” avser den objektiva sociala bedömningen av en persons karaktär, dygd, rykte, kreditvärdighet och andra personliga värden som samhället tilldelar. Handlingar som sänker denna sociala bedömning utgör förtal.

Relaterad artikel: Vad innebär nedgången i socialt anseende som krävs för att förtal ska anses föreligga? En advokat förklarar[ja]

X (tidigare Twitter) och förtal genom inlägg

I ett fall av förtal på X (tidigare Twitter), låt oss betrakta exemplet där en kärande, som är verkställande direktör för företaget a aktiebolag, stämde en svarande som tidigare arbetat som deltidsanställd på företaget. Käranden hävdade att dennes ära hade kränkts genom artiklar som svaranden publicerat på X (tidigare Twitter) och Ameba-bloggen och begärde skadestånd.

Svaranden hade i sina inlägg påstått att företaget a aktiebolag, där käranden är verkställande direktör, hade affärer med en organisation kopplad till den organiserade brottsligheten och att både käranden och dennes dotter var djupt involverade med den organiserade brottsligheten. Vidare påstods det att käranden hade använt företagets tillgångar för att köpa roller åt sin dotter, som är en kändis, samt att käranden var inblandad i människohandel, penningtvätt och mord eller handlingar som kan anses likvärdiga med dessa brott. Domstolen fann att dessa påståenden gav läsaren intrycket att de var sanna och att de därmed sänkte kärandens sociala anseende.

Domstolen bedömde dock att det inte fanns tillräckliga bevis för att dessa påståenden var sanna. Som grund för detta beslut noterade domstolen att de flesta bevis som svaranden presenterade var andra inlägg på internet eller artiklar från veckotidningar, och att även efter en noggrann granskning av dessa källor, var de flesta inte mer än spekulativa rykten om underhållningsindustrin. Dessutom var ursprunget för vissa artiklar oklart, eller det var oklart vilken relation de hade till käranden, vilket gjorde det omöjligt att acceptera de nämnda påståendena som sanna. Domstolen fann också att det inte fanns tillräckligt övertygande material eller grunder för att svaranden skulle ha rimliga skäl att tro att dessa påståenden var sanna och dömde därför till förmån för käranden för förtal, och beordrade svaranden att betala 1 miljon yen i skadestånd för kränkning av ära och 100 000 yen för advokatkostnader, totalt 1,1 miljoner yen. (Tokyos distriktsdomstol, 12 september 2019)

Detta är ett typiskt exempel på ett fall av förtal genom inlägg på X (tidigare Twitter).

X (tidigare Twitter) och “Retweet” i samband med förtal

Twitterの「リツイート」と名誉毀損

På X (tidigare Twitter) kan användare inte bara posta sina egna uttalanden utan också dela andras inlägg (originaltweets) genom att göra en retweet.

Referens: X användarvillkor[ja]

När man gör en retweet finns det två metoder: att vidarebefordra originaltweeten utan att lägga till någon egen kommentar (enkel retweet) och att lägga till en egen kommentar och vidarebefordra tweeten i sitt eget namn (citerad retweet). Det har funnits fall där en enkel retweet på X (tidigare Twitter) har ansetts utgöra förtal, och där personen som gjorde den enkla retweeten, med andra ord den som endast gjorde en retweet, har hållits ansvarig för förtal.

Enkel retweet och förtal

Den svarande är en journalist med över 180 000 följare, och käranden är en person som tidigare tjänstgjort som borgmästare i Osaka och guvernör. Den svarande fann en artikel på X (tidigare Twitter) som sa om käranden, “Har du glömt när du blev guvernör i Osaka i 30-årsåldern och talade fräckt till äldre chefer som var över 20 år äldre än dig, och drev dem till självmord? Skäms!” och retweetade detta enkelt på X (tidigare Twitter).

Den tidigare guvernören och borgmästaren, som är kärande, hävdar att detta inlägg ger intrycket till allmänheten att käranden är en person som använder sin position för att utöva så intensiv maktmissbruk att det driver andra till självmord. Därför anser käranden att inlägget utgör förtal och har stämt den svarande för skadestånd baserat på olaglig handling för att ha retweetat inlägget på X (tidigare Twitter).

Båda parters påståenden om enkel retweeting

I frågan om enkel retweeting hävdar käranden att även om det i det aktuella inlägget har använts en form av retweeting där det ursprungliga tweetet citeras, bör en retweet som postas direkt på ens eget konto behandlas som ett eget uttalande och därmed ses som svarandens yttrande.

Mot detta argumenterar svaranden att retweet-funktionen inte bara används för att sända ut egna åsikter utan också inkluderar spridning av tredje parts innehåll (det ursprungliga tweetets innehåll). Syftet med denna spridning kan variera; det kan vara ett uttryck för samtycke till det ursprungliga tweetets innehåll eller en introduktion av innehållet just för att det är kritiskt. Svaranden hävdar att de endast har gjort en enkel retweet av det ursprungliga tweetet i syfte att förmedla information, och därför bör det aktuella inlägget ses som uttalandet av den som postade det ursprungliga tweetet, inte som svarandens eget inlägg (uttalande), och svaranden bör inte betraktas som den ansvariga aktören för det aktuella inlägget.

Domstolens bedömning: Enkel retweet är ett uttryck för samtycke

Domstolen har bedömt att en enkel retweet är en handling som uttrycker samtycke till det ursprungliga tweetets innehåll. Som grund för detta anges att det är osannolikt att någon skulle citera ett ursprungligt tweet utan någon kommentar om syftet är att kritisera innehållet eller introducera (sprida) det för att väcka diskussion. Dessutom är det vanligt att lägga till en kritisk eller neutral kommentar för att klargöra att personen som postar har en annan ståndpunkt än den ursprungliga tweetens upphovsperson. En enkel retweet bör därför förstås som en handling som uttrycker samtycke till det ursprungliga tweetets innehåll och som sådan är det också ett uttalande eller en åsikt från den svarande själv. Följaktligen bör den svarande bära ansvar för innehållet som handlingens huvudman, konstaterade domstolen.

I detta fall var den centrala delen av den enkla retweeten uttrycket “drev till självmord”, vilket är en påstådd specifik fråga om en annan person som kan avgöras med bevis. Därför ansågs den enkla retweeten peka ut att käranden, som var guvernör i Osaka-prefekturen, hade talat nedlåtande till en högre tjänsteman i Osaka-prefekturen och drivit någon av dessa tjänstemän till självmord. Enligt en genomsnittlig läsares uppmärksamhet och läsning skulle detta ge intrycket att käranden är en person som utövar maktmissbruk som leder underordnade till självmord. Domstolen fastslog att det inte fanns någon sådan händelse och att den enkla retweeten var ett uttryck som sänkte kärandens sociala anseende. Som ett resultat erkändes förtal och domstolen beordrade den svarande att betala 300 000 yen i skadestånd för sveda och värk, samt 30 000 yen för advokatkostnader, totalt 330 000 yen (Osaka District Court, 12 september 2019 (Reiwa 1)).

Den svarande överklagade, men Osaka High Court avslog överklagandet (Osaka High Court, 23 juni 2020 (Reiwa 2)).

DM (Direktmeddelanden) anses inte vara “offentliga”

DM (Direktmeddelanden) anses inte vara 'offentliga'

På X (tidigare Twitter) finns det en funktion som tillåter användare att skicka “DM” (Direktmeddelanden). DM är en funktion liknande e-post som endast kan skickas till en specifik mottagare, och innehållet i ett DM offentliggörs inte utan kan endast läsas av den person till vilken det skickades.

På X visas en ikon i form av ett brev, och genom att öppna mottagarens skärm och trycka på brev-ikonen kan du skicka ett DM till den personen. Det finns inställningar för att inte ta emot DM från personer man inte följer, samt att ta emot alla DM. DM från personer man följer kommer dock i regel fram.

Om någon upprepade gånger skriver stötande meddelanden som “äcklig” eller “dö” i DM, eller om man blir föremål för förtal, sexuella trakasserier eller hot, kan det leda till att man känner sig pressad och i värsta fall kan det resultera i nervösa sammanbrott. Men är det möjligt att göra gällande en rättighetskränkning i sådana fall med DM?

Tyvärr kan man inte göra gällande förtal genom Twitter DM, även om man utsätts för grundlösa förtal. Som tidigare nämnts, förtal kräver att någon “offentligt” framställer “fakta” som skadar en annan persons rykte, men eftersom DM endast kan läsas av mottagaren, anses det inte vara “offentligt”.

Självklart kan brott som hot, tvång, utpressning eller brott mot lagen om stalkerförbud vara tillämpliga, och det finns faktiskt fall där DM-aktiviteter har bedömts som brott, men det är inte möjligt att göra gällande förtal.

Relaterad artikel: Nätförtal och brottet hot[ja]

Sammanfattning: Konsultera en advokat angående förtal på sociala medier

När du utför inläggshandlingar på X (tidigare Twitter), inklusive enkla retweets, krävs försiktighet. Om inlägg på X (tidigare Twitter) görs med sådan omsorg kan plattformens egenskaper utnyttjas fullt ut, och ett fritt och interaktivt utrymme för diskussion kan skapas. Förtal på sociala medier kan, om det lämnas obehandlat, leda till allvarlig skada. Tveka inte att rådfråga en specialist.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk byrå med hög specialisering inom IT och juridik, särskilt när det gäller internet. På senare år har vi sett att ignorering av skadliga rykten och förtal som sprids online kan leda till allvarliga skador. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera skadliga rykten och hantera situationer där ett företags eller individs rykte snabbt kan komma att skadas på nätet. Mer information finns i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås verksamhetsområden: Åtgärder mot skadliga rykten[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen