Vad är X:s (f.d. Twitter) strategier för att hantera förtal och smutskastning? En genomgång av hur man begär borttagning

I takt med att sociala medier har blivit alltmer utbredda har det blivit enklare för alla att sprida information. Samtidigt har dock antalet inlägg som innehåller förtal och kränkningar ökat. Särskilt X (tidigare känt som Twitter) är en plattform där användare lätt kan bli utsatta för sådana skadliga inlägg.

I den här artikeln kommer vi att presentera konkreta åtgärder för att hantera förtal och kränkningar på X. Vi kommer även att förklara de specifika stegen du bör ta för att begära borttagning av sådana inlägg.

Anledningar till att förtal och kränkningar är vanliga på X (tidigare Twitter)

X (tidigare Twitter), som lanserades den 21 mars 2006, har sett en stadig ökning av användare och hade i oktober 2017 (Heisei 29) rapporterat om 45 miljoner användare enbart i Japan. Det är en välkänd sociala medieplattform som används av människor över hela världen, men den har också varit skådeplats för många fall av förtal och kränkningar.

Antalet inlägg ökar i takt med antalet användare, vilket innebär att även antalet kränkande inlägg ökar. Det finns dock flera olika faktorer som bidrar till den höga förekomsten av förtal och kränkningar, vilka vi kommer att förklara mer ingående.

Hög grad av anonymitet sänker tröskeln för aggressiva inlägg

På X (tidigare Twitter) behöver du inte registrera ditt riktiga namn när du skapar ett konto. Det är en sociala medieplattform med hög grad av anonymitet där användare kan interagera enbart med ett självvalt användarnamn. Eftersom inlägg inte avslöjar ditt riktiga namn och din bostadsort förblir okänd för andra användare om du inte väljer att dela den, blir tröskeln för att göra aggressiva uttalanden mycket låg.

Funktioner som ökar spridningsförmågan

X (tidigare Twitter) har en retweet (repost)-funktion som gör det möjligt att fritt dela om sina egna eller andras inlägg. Med bara ett tryck eller klick kan information spridas enkelt, vilket ger en mycket hög spridningsförmåga. Om en inflytelserik influencer med många följare delar ett inlägg, ökar spridningsförmågan ytterligare och informationen kan snabbt spridas över hela världen.

Många användare med bristande informationskompetens

På sociala medieplattformar som X (tidigare Twitter) finns det användare som kallas “impressionszombies”, som är desperata efter att öka antalet visningar av sina inlägg. Användare som fokuserar på visningar prioriterar att skapa virala inlägg framför innehållet i sina inlägg. För att skapa virala inlägg kan de använda sig av förtal och kränkningar och medvetet provocera fram kontroverser. Speciellt på X, där anonymiteten är hög och antalet användare är stort, finns det många användare med bristande informationskompetens.

Juridiska åtgärder mot förtal på X (tidigare Twitter)

X (tidigare Twitter) är ett socialt nätverk med ett mycket stort antal användare, vilket oundvikligen leder till en hög förekomst av förtalande inlägg. Därför kan vem som helst bli måltavla för förtal. Även om du inte använder X regelbundet, finns det en risk att du blir förtalad på X utan din vetskap. När du utsätts för förtal är det av yttersta vikt att inte ignorera det eller bara gråta sig till sömns, utan att vidta lämpliga åtgärder. Här förklarar vi vilka juridiska åtgärder du bör vidta om du blir förtalad på X.

Brott som förtal och förolämpning

Om någon sprider förtal eller förolämpningar på X (tidigare Twitter), kan innehållet leda till brottmål för förtal (strafflagen §230) eller förolämpning (strafflagen §231). Förtal definieras enligt följande:

Den som offentligt framställer fakta och därigenom skadar en persons anseende, oavsett om dessa fakta är sanna eller inte, kan straffas med upp till tre års fängelse eller böter på högst femhundratusen yen.

Källa: Historik över bestämmelserna för förolämpning och förtal | Justitieministeriet[ja]

När detta tillämpas på inlägg på X, finns det tre villkor som måste uppfyllas för att förtal ska anses ha begåtts:

• Det måste ha skett offentligt
• Det måste innebära framställning av fakta
• Det måste ha skadat någons anseende

Om ett inlägg som kan ses av ett obestämt antal personer skadar målets anseende och sänker deras sociala värdering, kan det leda till att förtal anses ha begåtts. Det spelar ingen roll om de framställda fakta är sanna eller inte.

Förolämpning definieras på följande sätt:

Även utan att framställa fakta, kan den som offentligt förolämpar någon bli dömd till förvaring eller böter.

Källa: Historik över bestämmelserna för förolämpning och förtal | Justitieministeriet[ja]

När detta tillämpas på inlägg på X, finns det två villkor som måste uppfyllas för att förolämpning ska anses ha begåtts:

• Det måste ha skett offentligt
• Det måste innehålla förolämpande innehåll

“Det måste ha skett offentligt” är ett krav som är gemensamt med förtal, men en stor skillnad för förolämpning är att det inte krävs att fakta framställs. Att offentligt svara på inlägg på X eller citera retweets med ord som “idiot”, “ful”, eller “äcklig” kan potentiellt anses vara förolämpning. Dock, om meddelandet skickas privat via direktmeddelande och inte offentligt, uppfylls inte kravet “det måste ha skett offentligt”, och då anses varken förtal eller förolämpning ha begåtts.

Krav på skadestånd (inklusive ersättning för sveda och värk)

Om du har blivit utsatt för förtal eller kränkningar på sociala medier som X (tidigare Twitter), kan du kräva skadestånd, inklusive ersättning för sveda och värk, från den som förtalat dig. Om du har lidit skada på grund av inlägg som skadar ditt anseende eller olovlig publicering av personlig information eller fotografier, kan du, utöver eventuella brottspåföljder, göra anspråk på civilrättsligt skadestånd och ersättning för sveda och värk. Beloppet för skadeståndet bestäms utifrån inläggets innehåll och frekvens och kan variera från tiotusentals till över en miljon yen, beroende på fallet.

Att kräva skadestånd är en civilrättslig tvist och är en separat fråga från brottspåföljder för ärekränkning eller förolämpning. Därför kan det finnas möjligheter att få skadestånd godkänt i civilrättsliga termer, även om en domstol redan har avgjort att handlingen inte utgör ett brott mot strafflagen för ärekränkning eller förolämpning.

X (tidigare Twitter)s regler för hantering av förtal och smädelse

X (tidigare Twitter) har inte ignorerat problemet med förtalande och smädande inlägg. Företaget har fastställt egna regler för att hantera sådana situationer.

Inlägg som är förbjudna på X (tidigare Twitter)

Först och främst har X (tidigare Twitter) en lista över innehåll som är förbjudet att posta. Bland dessa finns regler som rör inlägg som kan leda till förtal och smädelse:

Våldsamma uttalanden: Det är förbjudet att göra hot om våld eller skada, uppvigla till våld eller hylla det, eller att uttrycka en önskan om sådana handlingar. Aggressiva handlingar/trakasserier: Det är förbjudet att dela aggressivt innehåll, engagera sig i trakasserier riktade mot en specifik person, eller uppmuntra andra att göra detsamma. Hatbrott: Det är förbjudet att attackera andra baserat på ras, etnicitet, ursprung, social status, sexuell läggning, kön, könsidentitet, religion, ålder, funktionshinder eller allvarliga sjukdomar.

Källa: X Regler | X Hjälpcenter

Som dessa regler visar är inlägg som attackerar andra eller innebär trakasserier förbjudna på X. Genom att förbjuda aggressivt innehåll, arbetar företaget för att förhindra förtal och smädelse.

Om kontostopp på X (tidigare Twitter)

Om någon bryter mot reglerna på X (tidigare Twitter) leder det inte omedelbart till straffrättsliga påföljder, men kontot kan bli avstängt (fryst). Typiska exempel på konton som kan bli avstängda är “falska konton” och “konton som skapats i syfte att attackera en person”.

Falska konton är de som utger sig för att vara kända personer och postar inlägg. Beroende på innehållet i de falska inläggen kan det skada den verkliga kända personens rykte.

Konton som “skapats i syfte att attackera en person” kan leda till inlägg som är förtalande och smädande. Dessa konton kan bli avstängda baserat på rapporter från användare eller beslut från X-företaget.

Hantering av förtal och borttagningsbegäran på X (tidigare Twitter)

På X (tidigare Twitter) hanteras förtalande inlägg enligt företagets egna regler, men det är alltid X:s bedömning som ligger till grund för åtgärderna. Även om du rapporterar till X finns det ingen garanti för att de kommer att vidta åtgärder som att stänga av konton, och det är inte säkert att de agerar omedelbart. Därför är det nödvändigt att du själv hanterar situationen på ett lämpligt sätt. Här förklarar vi hur du kan hantera förtal själv och hur du begär att inlägg tas bort.

Självständiga borttagningsbegäran till X (tidigare Twitter)

Om du har blivit förtalad kan du själv begära att X (tidigare Twitter) tar bort inlägget. Genom att snabbt rapportera överträdelser till X kan du påskynda borttagning av inlägget eller att kontot stängs av.

Följande är stegen för att begära borttagning hos X:

1. Gå till det inlägg du vill rapportera
2. Klicka eller tryck på menyns ikon (⋯) högst upp
3. Välj “Rapportera inlägg”

Förutom att rapportera direkt från inlägget som ska tas bort kan du också rapportera via kontaktformuläret i “Hjälpcentret”.

Borttagningsbegäran genom advokat

Det är möjligt att själv begära att X (tidigare Twitter) tar bort inlägg, men det finns ingen garanti för att de kommer att åtgärda din begäran. Dessutom kan du inte få ett svar om när de kommer att hantera det. Det är svårt att hantera förtal enbart genom personliga rapporter till X.

Det är möjligt att kontakta upphovspersonen direkt, till exempel via direktmeddelande, för att begära borttagning, men detta kan också öka risken för att situationen förvärras. Därför rekommenderar vi att du anlitar en advokat och genomför borttagningen genom de rättsliga förfaranden som beskrivs nedan.

Hantering när en borttagningsbegäran för förtal på X (tidigare Twitter) inte godkänns

Även om du personligen rapporterar förtal på X (tidigare Twitter) eller begär borttagning genom en advokat, kan det hända att din begäran inte godkänns. Här förklarar vi hur du kan agera om din borttagningsbegäran på X inte accepteras.

Be en advokat om att hantera det genom juridiska förfaranden

Om din borttagningsbegäran till X (tidigare Twitter) inte godkänns, kan du ansöka om en interimistisk åtgärd för borttagning av inlägget hos domstolen. I domstolsförfarandet måste du argumentera för vilka rättigheter som har kränkts baserat på lagstiftningen, vilket kan vara svårt att göra på egen hand. Dessutom rekommenderas det att anlita en advokat för att samla effektiva bevis i rättsprocessen.

Genom att anlita en advokat kan du inte bara begära borttagning av inlägget genom juridiska förfaranden, utan också identifiera användaren som förtalat dig och kräva skadestånd, eller göra en brottsanmälan för ärekränkning eller förolämpning till polisen.

Konsultera polisen

Eftersom juridiska förfaranden vid domstol kan vara tidskrävande och komplicerade, kan det vara bra att först rådgöra med polisen. Om innehållet i inlägget är hotfullt och får dig att känna dig i fara, eller om det kan anses vara ärekränkning eller förolämpning, finns det en möjlighet att polisen kan agera och behandla det som ett brottmål.

Särskilt om inlägget innehåller hot som får dig att känna för din säkerhet, är det mycket viktigt att snabbt få polisen att agera för att skydda dig själv.

Även om ditt besök hos polisen endast resulterar i en “konsultation”, finns det andra åtgärder som att lämna in en anmälan om brott, göra en anklagelse eller klagomål. Beroende på fallet kan det variera, så det rekommenderas att du konsulterar en advokat om vilka åtgärder som är möjliga att vidta gentemot polisen.

Begäran om avslöjande av avsändarinformation vid förtal på X (tidigare Twitter)

Om du utsätts för förtal på internet, till exempel på X (tidigare Twitter), kan du begära att få information avslöjad för att identifiera vem som har gjort inlägget. Detta är en rättighet för offret och definieras i artikel 5 i lagen om begränsning av ansvar för tjänsteleverantörer (Japanese Provider Liability Limitation Law). Det kan vara svårt att vidta rättsliga åtgärder om det inte går att identifiera vem som står bakom ett förtalande inlägg, så att fastställa avsändaren är en viktig del av att hantera förtal. Här förklarar vi hur man begär avslöjande av avsändarinformation och vad man bör tänka på när man gör en sådan begäran.

Vad är en begäran om avslöjande av avsändarinformation?

Om du har blivit utsatt för förtal eller andra skador på sociala medier som X (tidigare Twitter) eller på internetforum, kan det finnas fall där du kan kräva skadestånd. Men om inläggen eller posterna har gjorts anonymt, är det omöjligt att veta vem som är avsändaren och därmed kan du inte kräva skadestånd.

För att identifiera vem som har gjort ett visst inlägg finns det en process som kallas för en begäran om avslöjande av avsändarinformation. Även om inlägg på internet görs anonymt, finns det information som IP-adresser lagrade hos internetleverantörer, vilket kan göra det möjligt att spåra avsändaren. Om avsändaren kan identifieras, blir det lättare att vidta juridiska åtgärder såsom att kräva skadestånd eller att göra en brottsanmälan.

Uppmärksamhet på tidsperioder för informationsutlämningsbegäran och loggförvaring

Genom att begära utlämnande av avsändarinformation kan man i vissa fall identifiera avsändaren, men det är viktigt att vara uppmärksam på den tid det tar att genomföra en sådan begäran. Lagringstiden för loggar varierar beroende på internetleverantören, och vissa behåller loggarna endast för en kort period, som ungefär tre månader. Därför kan det hända att även om man gör en begäran om utlämnande, så kan avsändaren inte längre identifieras om lagringstiden för loggarna har passerat.

Det är därför av yttersta vikt att agera snabbt innan loggarnas lagringstid löper ut. Konsultera en advokat tidigt för att göra en begäran om utlämnande av information. Det kan bli nödvändigt att ansöka om en interimistisk förvaltningsåtgärd för att bevara loggarna eller en interimistisk åtgärd för att förbjuda radering av avsändarinformation hos domstolen.

Även om en begäran om avslöjande av avsändarinformation inte alltid beviljas

Enligt artikel 5 i den japanska lagen om begränsning av ansvar för tjänsteleverantörer (Provider Liability Limitation Law) finns det bestämmelser för att en person som har blivit utsatt för förtal kan begära att avsändarens information avslöjas. Det är dock inte alltid så att en sådan begäran automatiskt beviljas. För att få avsändarens information avslöjad måste följande krav vara uppfyllda:

• Det måste röra sig om distribution av information via specifik elektronisk kommunikation
• Begäran måste komma från den person vars rättigheter har kränkts
• Rättskränkningen måste vara uppenbar
• Det måste finnas en legitim anledning att begära informationen
• Motparten måste vara en tjänsteleverantör som är relevant för avslöjandet
• Den information som begärs att avslöjas måste motsvara avsändarens information

I fall av förtal på X (tidigare Twitter) som leder till en begäran om avslöjande av avsändarinformation, är de kritiska punkterna “att rättskränkningen måste vara uppenbar” och “att det måste finnas en legitim anledning att begära informationen”.

När det gäller “att rättskränkningen måste vara uppenbar” kan en begäran om avslöjande nekas om inlägget inte är en tydlig förtal genom namngivning, utan snarare antyder något. Även om inlägget tydligt namnger någon och sänker personens sociala status, om det finns ett offentligt intresse eller allmännytta och inte strider mot sanningen, anses det inte vara olagligt och begäran om avslöjande kommer inte att beviljas.

Angående “att det måste finnas en legitim anledning att begära informationen”, är det svårt att få igenom en begäran om avslöjande om anledningen bara är “att man vill veta vem som skrev det”. Legitima skäl kan vara “för att kräva skadestånd från personen”, “för att begära att inlägget tas bort”, “för att begära åtgärder för att återställa ens heder” eller “för att göra en brottsanmälan”. Om det finns rationella och legitima skäl ökar chansen att begäran om avslöjande beviljas.

För mer information om förfarandet för att begära avslöjande av avsändarinformation på X, se följande artikel.

Fall där förtal på X (tidigare Twitter) har erkänts

Här presenterar vi faktiska fall där krav på skadestånd och straffrättsligt ansvar för förtal på X (tidigare Twitter) har erkänts.

Fall där skadeståndskrav för ärekränkning beviljades

Det finns ett fall där en användare på X (tidigare Twitter) kontinuerligt ärekränktes av en okänd användare, och efter att ha identifierat personens identitet, framställde ett skadeståndskrav som beviljades (dom av Saitama distriktsdomstol, Reiwa 1 (2019) den 17 juli).

Detta är ett fall från 2017 till 2019 där samma person upprepade ärekränkande inlägg genom att byta konton.

Kvinnan som blev utsatt för ärekränkning rapporterade överträdelsen till Twitter, men fick ingen hjälp och beslutade att identifiera avsändaren genom en begäran om avslöjande av sändarinformation och stämde sedan personen.

Som ett resultat av rättegången erkändes inläggen som ärekränkande och den anklagade beordrades att betala 2 miljoner yen i skadestånd för sveda och värk, inklusive advokatkostnader, totalt 2 638 000 yen. Dessutom beordrades betalning av 10 000 yen per dag tills ett ursäktsbrev utfärdats, utöver skadeståndet.

Detta är ett sällsynt fall där ett skadeståndskrav på 2 miljoner yen beviljades, trots att Twitter inte agerade på rapporten.

Fall där skadeståndskrav för retweets har godkänts

På X (tidigare Twitter) finns det fall där skadeståndskrav har godkänts även när någon har retweetat en annan persons inlägg (Osaka High Court, Reiwa 2 (2020) 23 juni dom[ja]). En före detta guvernör krävde skadestånd för ärekränkning på grund av en journalists retweet och kravet godkändes i både första och andra instans. Detta är ett fall som visar att även om det är en retweet av någon annans inlägg, kan skadestånd för ärekränkning beviljas om innehållet sänker en persons sociala anseende.

Det finns också fall där skadeståndskrav har ställts för inlägg från konton med lås. I detta fall var frågan om “inlägg från låsta konton saknar offentlighet” en tvistefråga. Men även för låsta konton, som redan kan ses av flera godkända användare, och där andra användare kan få tillstånd att omedelbart se och retweeta inläggen, avvisade domstolen argumentet att det saknades offentlighet och godkände skadeståndskravet.

Således finns det domar som betraktar retweets som likvärdiga med personens egna uttalanden och som inte anser att låsta konton saknar offentlighet.

Relaterad artikel: Är förtal via Twitter-konton med lås att betrakta som ärekränkning? Två domar förklaras[ja]

Fall där förolämpningsbrott på grund av förtal erkänts

I maj 2020 inträffade en tragisk händelse där den kvinnliga professionella brottaren Hana Kimura tog sitt liv efter att ha blivit föremål för förtal och trakasserier på sociala medier som Twitter (vid den tiden). Efter att ha medverkat i ett TV-program i mars, blev hennes beteende i programmet föremål för kritik bland tittarna, vilket ledde till en lavin av kränkande kommentarer som “Dö, skitstövel” och “äcklig” på hennes sociala medier.

Hana Kimuras självmord, som en direkt följd av förtal från TV-tittare, fick stor uppmärksamhet i nyheterna. Flera personer som hade postat förolämpningar blev polisanmälda av Hana Kimuras mor och andra anhöriga, och dessa personer blev sedan formellt anklagade för förolämpningsbrott. En man, som hade postat särskilt skadliga kommentarer, åtalades av Tokyo District Public Prosecutors Office och dömdes till en bötesstraff (en form av ekonomiskt straff som är lättare än böter enligt strafflagen).

Detta fall behandlades som ett brottmål där utredningsmyndigheterna agerade och den som gjort uttalandena fick bära straffrättsliga konsekvenser, vilket markerade en viktig händelse i kampen mot förtal på internet. Dessutom, som en direkt följd av detta fall, skärptes straffen för förolämpningsbrott den 13 juni 2022, där den lagstadgade straffskalan höjdes från “häktning eller bötesstraff” till “fängelse i upp till ett år eller böter på upp till 300 000 yen eller häktning eller bötesstraff”.

Sammanfattning: Kontakta en advokat omedelbart för ärekränkning och borttagningsförfrågningar på X (tidigare Twitter)

Ärekränkning på plattformar som X (tidigare Twitter) kan drabba vem som helst och är inte bara något som berör de som använder sociala medier regelbundet. Om du skulle bli utsatt för ärekränkning är det viktigt att agera snabbt.

Det finns flera åtgärder att vidta, från att begära borttagning av inlägg till att kräva skadestånd och avslöjande av avsändarens information. Dessa åtgärder kan vara komplexa och betungande att hantera på egen hand, därför rekommenderas det starkt att konsultera en advokat.

I synnerhet när det gäller begäran om avslöjande av avsändarens information finns det en tidsfråga gällande loggförvaring, så det är avgörande att snabbt agera för att säkra bevis innan de försvinner. Att snabbt gå vidare med borttagningsförfrågningar och juridiska åtgärder är av stor vikt för att lösa problem med ärekränkning.

Vår byrås åtgärder

Monolith Juridikbyrå är en advokatfirma med omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har spridningen av ryktesskador och förtal på nätet, kända som “digitala tatueringar”, orsakat allvarlig skada. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera dessa “digitala tatueringar”. Följande artikel ger mer information.

Monolith Juridikbyrås expertisområden: Digital Tattoo[ja]