FAQ om notering av japanska företag på NASDAQ publicerad av advokater

Under 2023 (令和5年), noterades sex japanska företag på NASDAQ. Det kan sägas att alternativet för japanska företag att sträva efter en notering på NASDAQ gradvis blir mer allmänt accepterat.

Emellertid är NASDAQ-noteringar för japanska företag fortfarande ett område med få tidigare exempel. Därför finns det, jämfört med noteringar på den japanska marknaden där kunskap och erfarenhet har ackumulerats i stor utsträckning, en brist på personer med kunskap om NASDAQ-noteringar inom Japan.

Monolith Law Office samarbetar med utländska firmor som har en omfattande erfarenhet av NASDAQ-noteringar för att stödja japanska företags strävan efter att bli noterade på NASDAQ. Därför har vi även nuvarande kunskap om olika frågor som har blivit diskussionspunkter i samband med NASDAQ-noteringar för ett flertal företag utanför Japan. Vi kommer här att förklara dessa punkter som ofta blir diskussionsämnen i form av en FAQ.

Kapitalökning och aktieöverlåtelse inför börsnotering

För företag som siktar på en NASDAQ-notering är frågan om det finns några nackdelar med att genomföra en tredjeparts riktad nyemission eller aktieöverlåtelse innan de blir börsnoterade.

I detta avseende är det nödvändigt att skilja mellan tredjeparts riktad nyemission och aktieöverlåtelse som en privat transaktion. Båda är föremål för offentliggörande till SEC om de sker inom tre år före en börsnotering, men det finns följande skillnader.

För det första, i fallet med en tredjeparts riktad nyemission, kan SEC ställa frågor om varför aktiekursen (företagets marknadsvärde) vid tiden för nyemissionen skiljer sig från aktiekursen (företagets marknadsvärde) vid tidpunkten för börsnoteringen. Särskilt nyemissioner som genomförs inom ett år före börsnoteringen kan ha en betydande inverkan på marknadsvärdet vid börsnoteringen, vilket är ett vanligt problem i praktiken.

Å andra sidan, när det gäller aktieöverlåtelser som utförs av ursprungliga aktieägare, såsom grundare, till parter eller tredje part som en privat transaktion, även om dessa är föremål för offentliggörande till SEC, kommer SEC i allmänhet inte att invända eller ställa frågor om överlåtelsepriset, även om det är till ett lågt pris.

Därför kan man säga att åtminstone efter att förberedelserna för en börsnotering har påbörjats, bör man:

• Vara noggrann med att överväga aktiekursen (företagets marknadsvärde) vid tredjeparts riktad nyemission
• Kunna fastställa villkoren mer flexibelt när det gäller aktieöverlåtelser som en privat transaktion

Detta är något som kan konstateras.

Corporate Governance for NASDAQ-Listed Companies

After listing on NASDAQ, the question arises whether it is necessary to comply with the stringent corporate governance standards of the United States.

This is a complex issue that requires consideration of various factors, making it difficult to provide a simple answer. However, I will outline the key points.

In principle, NASDAQ imposes strict corporate governance rules as per NASDAQ Listing Rule 5605. However, when a Japanese company lists on NASDAQ, it is classified as a “foreign private issuer.” Consequently, the SEC allows for an exception where foreign private issuers are not required to follow NASDAQ’s corporate governance standards but can adhere to the corporate governance regulations of their own country.

As a result, Japanese companies listed on NASDAQ are generally required to implement corporate governance in accordance with the Japanese Companies Act, with some exceptions.

Vilka krav ställs på en CFO (Chief Financial Officer)?

För att ett företag ska kunna noteras på NASDAQ krävs en CFO (Chief Financial Officer).

CFO är ett begrepp som blivit alltmer känt i startup-kretsar, men det är inte en term som finns i japansk lagstiftning. Det innebär att det inte finns någon officiell befattning som CFO enligt japansk bolagslag, utan det är en position som företagen kan välja att skapa på eget bevåg utan någon specifik juridisk betydelse.

I kontrast till detta är en CFO en officiellt krävd position för företag som vill noteras på NASDAQ, och det finns specifika krav som måste uppfyllas av den som ska inneha rollen.

• En CFO kan inneha vilken position som helst inom företaget, vare sig det är som styrelsemedlem, fast anställd eller konsult.
• En CFO måste vara anställd på heltid i företaget. För att vara mer exakt kan personen vara deltidsanställd under förberedelseperioden för notering, men måste vara heltidsanställd vid tidpunkten för noteringen.
• En CFO kan även ha uppdrag i andra företag. Det betyder till exempel att en person som är heltidsanställd i ett företag som ska noteras på NASDAQ samtidigt kan vara VD för ett annat företag.

Eftersom en CFO inte finns definierad i japansk bolagslag kan positionen ibland anses vara mer formell vid en NASDAQ-notering. Dock har en CFO ansvar för att övervaka företagets finansiella rapportering och att följa styrningsstandarder, samt att säkerställa att finansiella rapporter och olika typer av rapportering är i enlighet med Allmänna accepterade redovisningsprinciper (GAAP) och SEC:s regler. Denna roll är extremt viktig för att upprätthålla investerares förtroende och för att hantera tillsynsmyndigheternas övervakning efter att företaget har blivit publikt. Det är därför viktigt att tillsätta en lämplig person i rollen som CFO.

NASDAQ-notering för MS-bolag (och andra företag som har svårt att börsnoteras i Japan)

MS-bolag, eller Medicinska Servicebolag, är företag som har skapats för att låta vissa medicinska institutioner bedriva sjukhusverksamhet som inte nödvändigtvis kräver att vara en medicinsk institution enligt lag. Dessa företag kan i praktiken inte noteras på den japanska aktiemarknaden, men frågan är om de kan noteras på NASDAQ.

Slutsatsen är att det faktum att ett företag är ett MS-bolag inte utgör ett hinder för en NASDAQ-notering. NASDAQ kännetecknas av att om de formella noteringskraven är uppfyllda, kan även ett MS-bolag noteras.

Det bör dock noteras att MS-bolag ofta är beroende av en specifik medicinsk institution för en stor del av sin omsättning, vilket kan innebära en lägre stabilitet i företagets långsiktiga ledning. Men detta påverkar faktorer som “marknadsvärde vid noteringstidpunkten” och “huruvida investerare faktiskt kommer att investera”, snarare än frågan om “möjligheten till notering”.

Denna diskussion är inte unik för MS-bolag. Som nämnts ovan, om de formella kraven är uppfyllda, kan företag noteras på NASDAQ, vilket gäller även för andra typer av företag som har svårt att noteras eller i praktiken inte kan noteras på den japanska aktiemarknaden.

Andelen utestående aktier vid börsnotering baserad på vinstkriterier

För att bli noterad på NASDAQ Capital Market finns det tre huvudkriterier: kapitalkriterier, marknadsvärdeskriterier och vinstkriterier. Speciellt i Japan anses vinstkriteriet vara det “allmänt” accepterade kriteriet nuförtiden.

Vinstkriteriet innebär att ett företag kan bli noterat på NASDAQ om det uppfyller vissa krav, såsom att ha en nettoinkomst från fortsatt verksamhet på över 750 000 amerikanska dollar. I detta fall måste det flytande marknadsvärdet av aktierna vara minst 5 miljoner amerikanska dollar.

Med flytande marknadsvärde avses det totala börsvärdet av de aktier som erbjuds vid tidpunkten för noteringen. Med andra ord, vid en NASDAQ-notering måste minst 5 miljoner amerikanska dollar i aktier erbjudas till försäljning. Detta innebär att om ett företags totala marknadsvärde är till exempel 20 miljoner amerikanska dollar, skulle 25 % av aktierna erbjudas, och om det är 50 miljoner amerikanska dollar skulle 10 % erbjudas.

Vad innebär “marknadsvärde” vid börsnotering baserat på marknadsvärdeskriterier?

Marknadsvärdeskriterier avser standarder som (1) ett flytande marknadsvärde på 15 miljoner USD för aktier och (2) ett totalt marknadsvärde på 50 miljoner USD för börsnoterade värdepapper.

För det första, (1) det totala marknadsvärdet för börsnoterade värdepapper hänvisar till det totala marknadsvärdet av alla utestående aktier vid tidpunkten för börsnotering. Till exempel, om ett företag som ska börsnoteras har utfärdat 8,75 miljoner aktier före börsnoteringen och utfärdar ytterligare 3,75 miljoner aktier vid börsnoteringen, blir det totala antalet utestående aktier efter börsnoteringen 8,75 miljoner plus 3,75 miljoner, vilket är 12,5 miljoner aktier. Om varje aktie utfärdas till ett pris av 4 USD, blir det totala marknadsvärdet vid börsnoteringen 4 USD multiplicerat med 12,5 miljoner aktier, vilket är 50 miljoner USD. Detta uppfyller kravet på ett “totalt marknadsvärde på 50 miljoner USD för börsnoterade värdepapper”.

För det andra, (2) flytande marknadsvärde avser, som nämnts tidigare, marknadsvärdet av de aktier som utfärdas vid börsnoteringen. I det tidigare exemplet är marknadsvärdet av de aktier som utfärdas vid börsnoteringen 4 USD multiplicerat med 3,75 miljoner aktier, vilket är 15 miljoner USD. Detta uppfyller kravet på ett “flytande marknadsvärde på 15 miljoner USD”.

Med andra ord,

• Det är möjligt att samla in 15 miljoner USD från marknaden (om man använder vinstkriterier är standarden, som nämnts tidigare, 5 miljoner USD, vilket innebär att marknadsvärdeskriterierna är högre)
• De nya aktier som utfärdas för att samla in dessa medel utgör mindre än 30 % av det totala (vilket innebär att det är möjligt att samla in ovanstående belopp även med ett så stort marknadsvärde)

Detta innebär att det är möjligt att börsnotera ett företag med dessa kriterier.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma med hög specialisering inom IT, särskilt internet och juridik. Med erfarenhet och en stark meritlista inom startup-juridik och ett internationellt nätverk, erbjuder Monolith Advokatbyrå fullständigt stöd för japanska företags notering på NASDAQ. För mer information om stöd för NASDAQ-notering, se följande artikel.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: Stöd för NASDAQ-notering[ja]