MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

IT

Vad är Stablecoins? Förklaring av relationen till elektroniska betalningsmetoder enligt den reviderade 'Japanese Funds Settlement Act' (資金決済法)

IT

Vad är Stablecoins? Förklaring av relationen till elektroniska betalningsmetoder enligt den reviderade 'Japanese Funds Settlement Act' (資金決済法)

Till skillnad från kryptovalutor som Bitcoin, som är kända för sin höga volatilitet, är stablecoins utformade för att bibehålla ett stabilt värde genom att de är utgivna med stöd av fiatvalutor som amerikanska dollar och yen. Detta är en distinkt egenskap hos stablecoins. I den japanska Revised Funds Settlement Act (改正資金決済法, Reiwa 4 (2022)) reglerades för första gången stablecoins.

I denna artikel kommer vi att förklara stablecoins, med utgångspunkt i den japanska Revised Funds Settlement Act (改正資金決済法案, Reiwa 4 (2022)), och särskilt fokusera på deras relation till elektroniska betalningsmetoder.

Vad är Stablecoins?

Stablecoins är en typ av kryptovaluta som karaktäriseras av sin förmåga att bibehålla ett stabilt värde i förhållande till andra tillgångar eller en korg av tillgångar.

Bland de mest kända stablecoins kan nämnas Tether (USDT), DAI, AMPL och JPYC (Japanese JPY Coin).

Stablecoins skiljer sig från typiska kryptovalutor genom sina unika egenskaper.

Medan kryptovalutor är kända för sin höga volatilitet (graden av prisfluktuation), är stablecoins kännetecknade av sitt stabila värde.

Även om kryptovalutor huvudsakligen regleras som betalningsmedel, finns det frågor kring huruvida stablecoins bör klassificeras som valutor, betalningsmedel eller finansiella instrument.

Dessutom, medan det inte finns någon reglering av utgivare för kryptovalutor, uppstår frågan om huruvida nuvarande lagstiftning kan hantera stablecoins.

Således har stablecoins distinkta egenskaper som skiljer dem från traditionella kryptovalutor.

Typer av Stablecoins

Stablecoins kan generellt klassificeras baserat på vilken typ av tillgångar de är kopplade till, som följande:

Fiat-backadeStablecoins som är utgivna med stöd av fiatvalutor som amerikanska dollar eller yen.
Krypto-backadeStablecoins som är utgivna med stöd av andra kryptovalutor som BTC eller ETH.
Algoritmiska (obackade)Stablecoins som reglerar sitt värde genom en algoritm på blockchain.
KorgvalutaStablecoins som är backade av en korg av olika fiatvalutor och vars värde baseras på en vägd genomsnittskurs av de underliggande valutorna.
Råvaru-backadeStablecoins som är utgivna med stöd av fysiska varor som guld eller olja.

Om regleringen av Stablecoins

Om regleringen av Stablecoins

Regleringen av Stablecoins varierar beroende på dess egenskaper. Här följer en förklaring av den juridiska regleringen som gäller för Stablecoins.

Stablecoins position enligt gällande lagstiftning

Stablecoins kan klassificeras som digitala pengar-liknande och kryptovaluta-liknande typer.

De som liknar digitala pengar emitteras med ett pris som är kopplat till värdet av en laglig valuta (till exempel: 1 mynt = 1 yen) och lovar inlösen till samma pris som de emitterades för.

I förhållande till gällande lagstiftning klassificeras dessa digitala pengar-liknande stablecoins som valutabaserade tillgångar.

Å andra sidan, de som liknar kryptovalutor, inkluderar de som försöker stabilisera sitt värde genom algoritmer.

I förhållande till gällande lagstiftning klassificeras dessa kryptovaluta-liknande stablecoins som kryptovalutor.

Om valutabaserade tillgångar och kryptovalutor

Valutabaserade tillgångar definieras enligt följande (i enlighet med artikel 2, paragraf 6 i den japanska Payment Services Act).

6. I denna lag avses med “valutabaserade tillgångar” tillgångar som är uttryckta i japansk valuta eller utländsk valuta, eller där förpliktelserna att fullgöra skulder, återbetalningar eller liknande åtgärder (nedan kallade “skuldfullgörande etc.”) ska utföras i japansk valuta eller utländsk valuta. I detta fall ska tillgångar som skuldfullgörande etc. ska utföras i betraktas som valutabaserade tillgångar.

Å andra sidan definieras kryptovalutor enligt följande (i enlighet med artikel 2, paragraf 5 i den japanska Payment Services Act).

5. I denna lag avses med “kryptovalutor” följande, med undantag för de som representerar elektroniska registrerade överföringsrättigheter som definieras i artikel 2, paragraf 3 i den japanska Financial Instruments and Exchange Act (från år 1948 (Showa 23), lag nummer 25).
a. Ekonomiska värden som kan användas för betalning av varor, hyra eller tjänster och som kan köpas och säljas med en obestämd part (begränsat till sådana som är elektroniskt registrerade på elektroniska enheter eller andra objekt, exklusive japansk valuta, utländsk valuta och valutabaserade tillgångar, som nämnts i nästa punkt), och som kan överföras med hjälp av elektronisk databehandling.
b. Ekonomiska värden som kan utbytas ömsesidigt med en obestämd part för det som nämns i föregående punkt och som kan överföras med hjälp av elektronisk databehandling.

Det framgår således att valutabaserade tillgångar är undantagna från definitionen av kryptovalutor.

Med detta i åtanke finns det under gällande lag både valutabaserade tillgångar och kryptovalutor inom konceptet av stablecoins, och de stablecoins som klassificeras som valutabaserade tillgångar räknas inte som kryptovalutor.

Därför finns det enligt gällande lag stablecoins som inte klassificeras som kryptovalutor.

Om förskottsbetalningsmedel och valutabaserade tillgångar

Regleringen av förskottsbetalningsmedel definieras i den japanska lagen om betalningstjänster (Funds Settlement Act), artikel 3, stycke 1.

【Citat】(Definition)
Artikel 3 I detta kapitel avses med “förskottsbetalningsmedel” följande:
1. Värdepapper, elektroniska enheter eller andra objekt (nedan kallade “värdepapper etc.” i detta kapitel) som är noterade eller registrerade genom elektromagnetiska metoder (som innebär elektroniska metoder, magnetiska metoder eller andra metoder som inte kan uppfattas av mänskliga sinnen, nedan kallade samma i detta stycke) och som representerar ett belopp (inklusive antalet enheter som kan anses representera ett belopp om det omvandlas till grader eller andra enheter, nedan kallade samma i detta och tredje stycket) och som utfärdas i utbyte mot ett motsvarande värde, inklusive värdepapper etc. eller nummer, symboler eller andra tecken (inklusive de som lägger till registreringen av beloppet på värdepapper etc. i utbyte mot ett motsvarande värde genom elektromagnetiska metoder), som kan användas för att betala för varor eller tjänster från utgivaren eller en person som utgivaren har utsett (nedan kallad “utgivaren etc.” i nästa punkt) genom att presentera, överlämna, meddela eller på annat sätt.
2. Värdepapper etc. som är noterade eller registrerade genom elektromagnetiska metoder och som representerar ett värde motsvarande kvantiteten av varor eller tjänster och som utfärdas i utbyte mot ett motsvarande värde, inklusive nummer, symboler eller andra tecken (inklusive de som lägger till registreringen av kvantiteten på värdepapper etc. i utbyte mot ett motsvarande värde genom elektromagnetiska metoder), som kan användas för att begära leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster från utgivaren etc. genom att presentera, överlämna, meddela eller på annat sätt.

Från artikel 3, stycke 1 i lagen om betalningstjänster, för att betraktas som förskottsbetalningsmedel måste följande element erkännas:

  • Att ett belopp eller kvantitet av ekonomiskt värde är noterat eller registrerat (värdets bevarande)
  • Att det är värdepapper etc. eller nummer etc. som utfärdas i utbyte mot ett motsvarande värde (utgivning mot betalning)
  • Att det används för betalning eller annan kompensation till en specifik person (utövande av rättigheter)

Med dessa element i åtanke kan förskottsbetalningsmedel också anses vara valutabaserade tillgångar.

Det är dock viktigt att notera att det finns diskussioner om huruvida förskottsbetalningsmedel generellt kan betraktas som valutabaserade tillgångar.

Om valutatransaktioner och valutabaserade tillgångar

När det gäller valutatransaktioner, uttalade Högsta domstolen den 12 mars 2001 (Heisei 13) i sin samling volym 55, nummer 2, sida 97, följande:

“Valutatransaktioner” innebär att på uppdrag av en kund, utan att direkt transportera kontanter mellan olika platser, ta emot och genomföra överföring av medel genom att använda ett system för pengaöverföring.”

Med “medel” avses generellt pengar och saker som lätt kan omvandlas till pengar (exempelvis bankinlåning, utländsk valuta). Därför anses stablecoins som klassificeras som kryptovalutor i princip inte vara ett medel för valutatransaktioner (system som möjliggör återbetalning till pengar är ett undantag).

Å andra sidan, när det gäller stablecoins som klassificeras som valutabaserade tillgångar, anses de i allmänhet motsvara valutatransaktioner när de emitteras eller inlöses.

Därför kommer regleringen av bankverksamhet och penningöverföringstjänster att tillämpas på utgivare av valutabaserade tillgångar som stablecoins, men det anses inte att regleringen sträcker sig till mellanhänder.

Positioneringen av stablecoins i den reviderade japanska Payment Services Act (資金決済法) från Reiwa 4 (2022)

Positioneringen av stablecoins i den reviderade japanska Payment Services Act från Reiwa 4 (2022)

I den reviderade japanska Payment Services Act (資金決済法) från Reiwa 4 (2022) kommer stablecoins, som klassificeras som liknande digitala pengar, att regleras som “elektroniska betalningsmedel”.

Dessutom kännetecknas den reviderade japanska Payment Services Act från Reiwa 4 (2022) av en regleringsstruktur som förutsätter en affärsmodell där “utgivare” och “mellanhand” är separata enheter.

Relaterad artikel: Vad är regleringen av kryptovalutor? En förklaring av sambandet mellan japanska Payment Services Act och Financial Instruments and Exchange Act (金融商品取引法)[ja]

Om elektroniska betalningsmedel

I den reviderade lagen om betalningstjänster från Reiwa 4 (2022), definieras elektroniska betalningsmedel i artikel 2, paragraf 5 enligt följande.

(Reviderad lag om betalningstjänster, artikel 2, paragraf 5)
I denna lag avses med “elektroniska betalningsmedel” följande:
1. Ett ekonomiskt värde som kan användas för betalning av varor eller tjänster till en obestämd krets av personer och som kan köpas och säljas med en obestämd krets av personer, inskrivet elektroniskt på elektronisk utrustning eller annat, begränsat till monetära tillgångar (exklusive värdepapper, elektroniska registrerade fordringar enligt artikel 2, paragraf 1 i lagen om elektroniska registrerade fordringar (2007) nr 102, förbetalda betalningsmedel enligt artikel 3, paragraf 1 och andra liknande värden som definieras i förordningar från kabinettet, med undantag för de som definieras i förordningar från kabinettet med hänsyn till likviditet och andra omständigheter). Detta värde kan överföras med hjälp av en elektronisk informationsbehandlingsorganisation (exklusive de som omfattas av nästa punkt).
2. Ett ekonomiskt värde som kan utbytas ömsesidigt med en obestämd krets av personer för det värde som nämns i föregående punkt och som kan överföras med hjälp av en elektronisk informationsbehandlingsorganisation (exklusive de som omfattas av nästa punkt).
3. Specifika förtroenderättigheter

Kraven i ovanstående punkt 1 kan sammanfattas som följer:

  • Kan användas för betalning till en obestämd krets av personer och kan utbytas ömsesidigt med en obestämd krets av personer
  • Är elektroniskt registrerat och kan överföras
  • Representerar en monetär tillgång (för att skilja från kryptovalutor)
  • Är inte värdepapper, elektroniska registrerade fordringar, förbetalda betalningsmedel eller andra liknande värden som definieras i förordningar från kabinettet (med undantag för de som definieras med hänsyn till likviditet och andra omständigheter)
  • Är inte specifika förtroenderättigheter (punkt 3)

Bland stablecoins kan de som klassificeras som monetära tillgångar och liknar digitala pengar anses vara elektroniska betalningsmedel.

När det gäller förbetalda betalningsmedel, definieras de i princip som sådana som inte kan återbetalas i pengar, och anses därför generellt inte vara elektroniska betalningsmedel. Dock kan innehållet i vissa fall göra att de klassificeras som elektroniska betalningsmedel.

Om aktörer inom elektroniska betalningsmedel och liknande transaktioner

I den reviderade lagen om betalningstjänster (改正資金決済法) definieras aktörer inom elektroniska betalningsmedel och liknande transaktioner i artikel 2, punkt 10, på följande sätt.

(Reviderad lag om betalningstjänster, artikel 2, punkt 10)
I denna lag avses med “verksamhet med elektroniska betalningsmedel och liknande transaktioner” att bedriva någon av de handlingar som listas nedan som en näringsverksamhet. Med “utbyte av elektroniska betalningsmedel” avses de handlingar som anges i punkt ett eller två, och med “förvaltning av elektroniska betalningsmedel” avses den handling som anges i punkt tre.
Första punkten: Köp och försäljning av elektroniska betalningsmedel eller utbyte av dessa mot andra elektroniska betalningsmedel.
Andra punkten: Förmedling, mäkleri eller agentur för handlingar som anges i föregående punkt.
Tredje punkten: Att förvalta elektroniska betalningsmedel för någon annans räkning (undantaget de fall som enligt en förordning från Kabinettets kansli bedöms ha liten risk för att brista i användarskyddet, med hänsyn till innehållet och andra faktorer).
Fjärde punkten: Att på uppdrag av en fondöverföringsaktör och i dennes ställe komma överens med användare (begränsat till de som har ett avtal med fondöverföringsaktören om att kontinuerligt eller upprepade gånger genomföra valutatransaktioner) om att genomföra någon av de handlingar som anges nedan med hjälp av elektronisk databehandling, och på grundval av denna överenskommelse öka eller minska beloppet av fordran relaterad till skulden från valutatransaktionen.
A: Att flytta medel enligt avtalet och öka eller minska beloppet av fordran relaterad till skulden från valutatransaktionen som motsvarar beloppet av de flyttade medlen.

Om man bedriver verksamhet som faller under definitionen av aktörer inom elektroniska betalningsmedel och liknande transaktioner, är det nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder ur ett användarskyddsperspektiv och för att motverka penningtvätt och liknande. Det är viktigt att vara uppmärksam på framtida utvecklingar när det gäller specifika regleringar.

Positionering av stablecoins enligt den reviderade Japanese Funds Settlement Act

Sammanfattningsvis kan positioneringen av stablecoins enligt den reviderade Japanese Funds Settlement Act (資金決済法) förklaras som följer i diagrammet nedan.

Stablecoins som försöker uppnå värdestabilitet genom en algoritm och kallas för kryptovaluta-typen kommer att regleras som kryptovalutor. Å andra sidan kommer stablecoins som liknar digitala pengar, och som lovar inlösen till samma pris som de utfärdades för, att betraktas som elektroniska betalningsmedel.

Medan det inte finns någon specifik reglering för utfärdare av kryptovalutor, finns det regleringar för utfärdare av elektroniska betalningsmedel. Därför måste företag som avser att utfärda stablecoins ta hänsyn till kostnaderna för att följa dessa regleringar.

På detta sätt varierar regleringen av stablecoins beroende på deras egenskaper, vilket kräver uppmärksamhet.

Sammanfattning: Konsultera en advokat angående juridiska frågor om stablecoins

Vi har nu förklarat för er som handlar med stablecoins eller driver verksamhet relaterad till stablecoins, om stablecoins i relation till den reviderade Japanese Funds Settlement Act (改正資金決済法) och dess koppling till elektroniska betalningsmetoder.

Kryptovalutabaserade stablecoins regleras som kryptovalutor, medan stablecoins som liknar digitala pengar regleras som elektroniska betalningsmetoder.

Regleringen av stablecoins kräver inte bara kunskap om lagstiftning, utan även om stablecoins och kryptovalutor i allmänhet. Därför rekommenderar vi att de som överväger att starta verksamhet relaterade till stablecoins konsulterar en advokat med specialistkompetens inom området.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma som besitter hög expertis inom IT, och särskilt inom internet och juridik. Vår byrå erbjuder omfattande stöd för affärer relaterade till kryptovalutor och blockkedjeteknik. Följande artikel innehåller mer detaljerad information.

https://monolith.law/blockchain[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen