Viktiga punkter att notera när du säljer mat i en nätbutik - En förklaring av den japanska livsmedelshygienlagen

Nätshopping har nu blivit en del av vårt dagliga liv. Även om vem som helst nu kan öppna en nätbutik, finns det flera lagar som gäller för att driva en nätbutik. Så vilka lagar gäller när man säljer mat via nätshopping? I den här artikeln kommer vi att förklara den japanska livsmedelshygienlagen (Food Sanitation Act).

De lagar som gäller för att driva en nätbutik kan delas in i “lagar som gäller för alla nätbutiker”, såsom den japanska lagen om specifika kommersiella transaktioner (Act on Specified Commercial Transactions), lagen mot orättvis konkurrens (Unfair Competition Prevention Act), lagen om visning av premier och gåvor (Premiums and Representations Act), lagen om elektroniska kontrakt (Electronic Contract Act), lagen om specifika elektroniska meddelanden (Act on Regulation of Transmission of Specified Electronic Mail) och lagen om skydd av personuppgifter (Personal Information Protection Act), samt “lagar som gäller för specifika branscher”. I den här artikeln kommer vi att fokusera på den japanska livsmedelshygienlagen, som är en av “lagarna som gäller för specifika branscher”.

https://monolith.law/corporate/onlineshop-act-on-specified-commercial-transactions[ja]

https://monolith.law/corporate/onlineshop-act-against-unjustifiable-premiums-misleading-representation[ja]

https://monolith.law/corporate/onlineshop-email-act-protection-of-personal-information[ja]

Livsmedelshygienlagen (Japanese Livsmedelshygienlagen)

Syftet med Livsmedelshygienlagen är att skydda folkhälsan genom att införa nödvändiga regler och andra åtgärder för att säkerställa livsmedelssäkerheten. Detta för att förhindra uppkomsten av hälsohot som orsakas av mat och dryck, och därmed bidra till att skydda nationens hälsa.

Affärstillstånd

Enligt bestämmelserna i den japanska livsmedelshygienlagen kan endast restauranger och företag som har erhållit affärstillstånd bedriva verksamhet inom livsmedelsindustrin. De branscher som kräver affärstillstånd kan grovt indelas i följande kategorier:

• Matlagning
• Tillverkning
• Behandling
• Försäljning

Därför krävs ett affärstillstånd baserat på den japanska livsmedelshygienlagen i följande exempel:

• Du vill sälja mat du har lagat hemma
• Du vill starta en verksamhet som tillverkar och säljer mat
• Du vill sälja mat du har köpt in på en webbshop
• Du driver ett café men vill sälja originalbakverk på en webbshop

Om du driver ett café borde du redan ha ett tillstånd för att driva en restaurang, men när du säljer på internet kan det vara nödvändigt med ett separat affärstillstånd baserat på den japanska livsmedelshygienlagen.

Livsmedelshygienansvarig

Om du startar en nätbutik som säljer livsmedel, behöver du i grunden ett företagstillstånd baserat på den japanska ‘Livsmedelshygienlagen’ (食品衛生法) och en ‘Livsmedelshygienansvarig’. Det är fastställt i förordningen för genomförandet av den japanska ‘Livsmedelshygienlagen’ att en livsmedelshygienansvarig ska finnas på varje tillståndsplats.

Om du redan driver en restaurang i en fysisk butik, bör du ha erhållit kvalifikationer som livsmedelshygienansvarig. Men om du inte driver en restaurang i en fysisk butik och planerar att starta försäljning av livsmedel på nätet från grunden, behöver du erhålla kvalifikationer som livsmedelshygienansvarig.

Livsmedel・Tillsatser・Utrustning・Förpackningar

Syftet med den japanska livsmedelshygienlagen (Food Sanitation Act) är att förhindra olyckor orsakade av förtäring, såsom livsmedelsföroreningar, förruttnelse och matförgiftning. Livsmedelshygien enligt livsmedelshygienlagen innebär hygien relaterad till konsumtion som involverar livsmedel, tillsatser, utrustning och förpackningar. Som ett medel för detta reglerar det inte bara livsmedel, utan också tillsatser i livsmedel, utrustning som används för matlagning och förpackningar.

Livsmedel är alla ät- och drickbara saker, med undantag för läkemedel och icke-läkemedelsprodukter (enligt artikel 4 i den japanska livsmedelshygienlagen). Detta inkluderar inte bara mat och dryck, utan också till exempel leksaker som ett spädbarn kan sätta i munnen.

Tillsatser är ämnen som används i livsmedelsproduktionen eller för bearbetning eller konservering av livsmedel genom tillsats, blandning, impregnering eller andra metoder.

Följande typer av livsmedel eller tillsatser är olämpliga och förbjudna (enligt artikel 6 i den japanska livsmedelshygienlagen):

• Ruttna, förändrade eller omogna saker
• Saker som innehåller skadliga ämnen eller misstänks göra det
• Saker som är förorenade med patogena mikroorganismer eller misstänks vara det
• Orena eller ohälsosamma saker

Det är också förbjudet att äta sjuka eller misstänkt sjuka djur och fjäderfä (enligt artikel 10 i den japanska livsmedelshygienlagen).

Utrustning innebär maskiner, verktyg och andra saker som används för insamling, tillverkning, bearbetning, matlagning, lagring, transport, display, överlämnande eller konsumtion av livsmedel eller tillsatser och som kommer i direkt kontakt med livsmedel eller tillsatser.

Förpackningar är saker som innehåller livsmedel eller tillsatser, eller som är inslagna i dem, och som överlämnas som de är när livsmedel eller tillsatser överlämnas.

Reglering enligt Livsmedelshygienlagen (Japanese Food Sanitation Act)

Enligt Livsmedelshygienlagen (Japanese Food Sanitation Act) finns det olika regler för att säkerställa att konsumenterna får tillgång till säkra livsmedel. Till exempel, enligt artikel 55 i Livsmedelshygienlagen (Japanese Food Sanitation Act), krävs tillstånd från prefekturguvernören eller motsvarande för att driva en verksamhet som hanterar livsmedel, som en restaurang. Detta tillstånd måste inte bara erhållas en gång, utan måste förnyas med jämna mellanrum.

Dessutom är hantering av livsmedel som inte uppfyller de standarder och kriterier som fastställts, såsom tillverkning, bearbetning, användning, tillagning och försäljning, förbjudet, förutom de metoder som fastställts av ministeriet för hälsa, arbete och välfärd.

Det finns också olika regler, som att förbjuda försäljning av nyutvecklade livsmedel tills det finns bevis för att de är säkra (artikel 7 i Livsmedelshygienlagen (Japanese Food Sanitation Act)), eller att förbjuda försäljning av kött från sjuka djur (artikel 10 i Livsmedelshygienlagen (Japanese Food Sanitation Act)). Genom att följa dessa regler garanteras livsmedelssäkerheten.

Observera att mjölk och mjölkprodukter, som konsumeras av en bred åldersgrupp från spädbarn till äldre, och som kan ha en mycket stor inverkan om det finns hygienproblem, skiljer sig från andra livsmedel. De regleras av en speciell förordning kallad “Milk etc. Ordinance” (officiellt namn: Ordinance on Component Standards for Milk and Milk Products), där detaljerade standarder och kriterier har fastställts.

Ändringar i livsmedelshygienlagen

Med ökningen av äldre och barnfria hushåll, ökad efterfrågan på utomhusmat och take-away, samt en ökning av importerade livsmedel, har antalet fall av matförgiftning och antalet drabbade personer inte minskat. Många av dessa fall av matförgiftning uppstår i restauranger och butiker som säljer färdigmat, men med en ökad distribution har miljön blivit mer gynnsam för spridning av matförgiftning. För att motverka denna trend och minska matförgiftning, antogs en lagändring av livsmedelshygienlagen i juni 2018 (Heisei 30) och trädde i kraft i juni 2020 (Reiwa 2). I denna ändring har följande sju punkter ändrats avsevärt.

1. Förstärkning av åtgärder mot storskaliga eller omfattande fall av matförgiftning

Med tanke på händelser som utbrottet av E. coli O-157 matförgiftning som huvudsakligen inträffade i Kanto-regionen 2017, har en ny “Regional samarbetsråd” inrättats för att förhindra uppkomsten och spridningen av storskaliga eller omfattande fall av matförgiftning, och för att möjliggöra samarbete och samordning mellan nationella och regionala myndigheter. Vid utbrott av storskalig eller omfattande matförgiftning kommer detta råd att användas för att snabbt svara på situationen.

2. Införande av “HACCP-baserad hygienhantering” som ett system

HACCP är en hygienhantering som säkerställer livsmedelssäkerheten. Det är nu en internationell standard eftersom det hjälper till att förebygga livsmedelsolyckor och snabbt identifiera orsakerna när olyckor inträffar. I Japan har införandet ännu inte gått framåt, särskilt bland små och medelstora företag, så det beslutades att införa det som ett system.

I princip krävs det att alla livsmedelsföretag, utöver allmän hygienhantering, genomför HACCP-baserad hygienhantering. Dock kan små företag med färre än 50 anställda använda en förenklad metod baserad på en guide som publiceras på hemsidan för Japans hälsoministerium.

3. Obligatorisk rapportering av “hälsoskador orsakade av specifika livsmedel”

Om det uppstår hälsoskador som misstänks vara kopplade till livsmedel som innehåller ingredienser som kräver särskild uppmärksamhet enligt Japans hälsoministerium, är det nu obligatoriskt för företag att rapportera denna information till myndigheterna. Syftet är att samla in skadeinformation för att korrekt rapportera de hälsorisker som kan uppstå vid konsumtion och förhindra ytterligare skador.

4. Införande av ett positivt listsystem för “livsmedelsredskap och förpackningar”

Tidigare kunde livsmedelsredskap och förpackningar användas så länge de inte innehöll ämnen med användningsbegränsningar, enligt det så kallade “negativa listsystemet”. Men med denna ändring har det ändrats till ett “positivt listsystem” där endast ämnen som har bedömts vara säkra kan användas. Detta är ett svar på den moderna trenden att inte bara livsmedel, utan också behållare och förpackningar som används vid matlagning och försäljning, bör beaktas i livsmedelshygienen.

5. Översyn av “verksamhetstillståndssystemet” och införande av ett “verksamhetsanmälningssystem”

I samband med införandet av HACCP-baserad hygienhantering, krävs nu att även företag som tidigare inte behövde tillstånd för att bedriva verksamhet (de som har ett tillståndssystem på egen hand av lokala myndigheter) anmäler eller erhåller tillstånd för sin verksamhet. Detta gör det möjligt för prefekturer att få en överblick över vilka livsmedelsföretag som finns i varje region, och att genomföra mer noggrann hygienhantering och vägledning för företagen.

6. Obligatorisk rapportering till myndigheterna om “frivillig återkallning (återkallelse) av livsmedel”

För att förhindra ytterligare hälsoskador orsakade av livsmedel och för att öka transparensen i återkallningsinformation, har ett system inrättats där företag som tillverkar eller importerar livsmedel måste rapportera till staten via lokala myndigheter när de återkallar produkter. Den rapporterade informationen kommer att publiceras på hemsidan för Japans hälsoministerium i en lista, så att konsumenter enkelt kan se vilka produkter som har återkallats.

7. Förbättring av säkerhetscertifiering för “importerade och exporterade” livsmedel

För att säkerställa säkerheten hos importerade livsmedel, krävs nu att importerat kött följer HACCP-baserad hygienhantering och att mejeriprodukter och fiskprodukter åtföljs av ett hälsointyg.

För att visa att livsmedel som ska exporteras uppfyller hälso- och hygienkraven i importlandet, krävs nu att förfarandena för utfärdande av hälsointyg och liknande genomförs av nationella och lokala myndigheter.

Sammanfattning

Även om vi inte kunde beröra det i denna artikel, har den japanska “Livsmedelsmärkningslagen” som standardiserar livsmedelsmärkningskraven som fastställts i den japanska “Livsmedelshygienlagen”, “Lagen om standardisering och korrekt märkning av jordbruks- och skogsbruksprodukter (JAS-lagen)” och “Hälsopromotionslagen”, införts för livsmedelsmärkning vid försäljning av livsmedel. Tillverkare, bearbetare, importörer eller säljare av livsmedel måste följa denna lag.

Åtgärder från vårt kontor

Monolis Advokatbyrå är en juridisk byrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. På senare år har behovet av juridisk granskning kring nätshopping ökat allt mer. Vårt kontor analyserar juridiska risker för affärsverksamhet som redan har startats eller planeras att startas, med hänsyn till olika lagregleringar, och strävar efter att legalisera verksamheten så mycket som möjligt utan att stoppa den. Detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/practices/corporate[ja]