Kränkande beteende på nätet och intrång i privatlivet

Kränkning av privatlivet

Det är inte bara i fall där brottsligt ansvar, såsom förtal eller förolämpning, uppstår som innehållet i ett inlägg kan bli problematiskt. Om inlägget kränker målets privatliv kan det leda till att upphovsmannen får juridiskt ansvar.

I brottsbalken finns det ingen bestämmelse som bestraffar kränkning av privatlivet. Men även om det inte uppstår något brottsligt ansvar, kan det ändå uppstå civilrättsligt ansvar.

Även om innehållet i ett inlägg är sant kan det leda till juridiskt ansvar vid kränkning av privatlivet

Det är möjligt att många förövare är förvirrade och tänker “jag skrev bara sanningen” efter att en incident har blivit uppmärksammad. Men i fall av privatlivskränkning kan juridiskt ansvar uppstå även om innehållet i ett inlägg är sant.

Faktum är att om det är sant kan det orsaka större skada för offret som har fått sin information offentliggjord, och det kan till och med öka beloppet som begärs i skadestånd. Vid sådana tillfällen, till skillnad från förtal, spelar det ingen roll om det leder till en minskning av den sociala bedömningen. Det enda som spelar roll är om offret känner obehag eller oro.

Vi har förklarat om “Efter festen”-fallet och rätten till privatliv, samt “Fisken som simmar i stenen”-fallet och rätten till privatliv i andra artiklar, men här kommer vi att förklara om “omfattningen av kränkning av privatlivet på nätet”.

https://monolith.law/reputation/privacy-invasion[ja]

De fyra kraven för att uppfylla erkännande och kränkning av privatlivet

I domen för “Efter festen”-fallet (28 september 1964) erkände Tokyo District Court rätten till privatliv som en “laglig skydd eller rättighet att inte obehörigt offentliggöra ens privatliv”, och fastställde fyra krav för att uppfylla en kränkning av privatlivet:

1. Det handlar om en faktisk händelse i privatlivet eller något som kan uppfattas som sådant
2. Det är något som, baserat på den allmänna personens känslighet, skulle anses som något den berörda personen inte skulle vilja offentliggöra
3. Det är något som ännu inte är känt för allmänheten
4. Den berörda personen har faktiskt känt obehag eller oro på grund av offentliggörandet

Detta fastställdes.

Exempel på erkända fall av integritetsintrång

Integritetsintrång har tagits upp i många rättsfall långt innan internet blev allmänt tillgängligt, och rättspraxis har ackumulerats, vilket har klargjort omfattningen av integritetsintrång.

Erkänt intrång i “Efter festen” fallet

Tokyo District Court erkände att integriteten hade kränkts genom att “käranden kände särskild obehag, skam eller avsky” på grund av “beskrivningen av olika händelser i privatlivet”.

Erkänt intrång i “Fisk som simmar i sten” fallet

Tokyo High Court fastslog den 15 februari 2001 (Heisei 13) att “fakta om en individs funktionshinder eller sjukdom är bland de mest oönskade uppgifterna om en individ. Särskilt fakta om funktionshinder som påverkar utseendet blir föremål för omgivningens nyfikenhet i sig självt om det offentliggörs tillsammans med andra attribut hos personen, särskilt om funktionshindret är av en sällsynt typ som i detta fall.” och ansåg att detta utgjorde ett intrång i integriteten. De kritiserade också för “brist på hänsyn till personer med ansiktstumörer”. Högsta domstolen avslog överklagandet utan att hålla en muntlig förhandling.

Erkänt intrång i icke-fiktiva “Omställning” fallet

Högsta domstolen fastslog den 8 februari 1994 att “vid tidpunkten för publiceringen av detta verk hade svaranden ett lagligt skyddsvärt intresse av att inte få fakta om sitt tidigare brott offentliggjorda. I detta verk finns det ingen anledning att rättfärdiga att käranden offentliggjorde dessa fakta genom att använda svarandens riktiga namn. Om käranden använder svarandens riktiga namn i detta verk, är det oundvikligt att fakta om hans tidigare brott kommer att offentliggöras.” och erkände författarens skadeståndsansvar och avslog överklagandet.

Frågan om information om arresteringshistorik och tidigare brott utgör ett intrång i integriteten eller inte är en mycket vanlig fråga på internet.

https://monolith.law/reputation/delete-arrest-history[ja]

https://monolith.law/reputation/necessaryperiod-of-deletion-arrestarticle[ja]

Erkänt intrång i Waseda University Jiang Zemin föreläsningsfallet

Högsta domstolen fastslog den 12 september 2003 att Waseda University, på begäran av Tokyo Metropolitan Police Department, lämnade in en lista över studenter som deltog i en föreläsning av Jiang Zemin, president för Folkrepubliken Kina, och sade att “studentnummer, namn, adress och telefonnummer är enkel information som Waseda University använder för att identifiera individer, och behovet av att hålla denna information hemlig är inte nödvändigtvis högt. Men det är naturligt för en person att inte vilja att denna information ska avslöjas för andra som de inte vill ha, och denna förväntan bör skyddas. Därför bör denna personliga information betraktas som information som rör appellanternas integritet och vara föremål för lagligt skydd.”

Internet och intrång i privatlivet

Exemplen som nämnts ovan har tagits upp sedan före internets utbredning, men även efter internets utbredning har det samlats rättsfall som klargör olika områden för intrång i privatlivet.

Exempel där bilder och namn har publicerats

I ett rättsfall om begäran om avslöjande av sändarinformation till en mellanliggande leverantör angående publicering av bilder och namn på en webbplats, fastslog Tokyo District Court den 27 februari 2009 (Heisei 21) att “det är möjligt att lätt identifiera en specifik individ om man känner till personens namn och utseende. Informationen som visar båda dessa är viktig personlig identifieringsinformation. Dessutom, ett namn utgör en del av personliga rättigheter, och utseendet bör inte fotograferas eller publiceras som en bild utan giltig anledning.” Domstolen fortsatte, “Denna typ av information tillhör en persons privatliv, och individens frihet att bestämma om den ska offentliggöras, och om så är fallet, till vem och på vilket sätt den ska offentliggöras, bör respekteras. Det kan sägas att det är ett lagligt skyddat intresse att denna typ av information inte offentliggörs till oönskade tredje parter utan giltig anledning och på ett oönskat sätt.”

Exempel där yrke, adress och telefonnummer till kliniken har publicerats

En ögonläkare som hade en dispyt på Nifty’s meddelandetavla blev utsatt för publicering av sitt yrke, adress och telefonnummer till sin klinik, trots att det var känt och förutsett att detta kunde leda till aggressiva åtgärder mot läkaren (inklusive trakasserande telefonsamtal som läkaren faktiskt mottog). Läkaren stämde för skadestånd. Även om adressen och telefonnumret till ögonläkarens klinik var publicerade i en yrkesmässig telefonbok sorterad efter region, och därför inte strikt kan sägas vara privata, fastslog Kobe District Court den 23 juni 1999 (Heisei 11) att “det är inte alls orimligt för en person som har offentliggjort sin information för ett visst syfte att inte vilja att denna information ska bli känd utöver det område som inte har något att göra med det syftet, och att det är ett intresse som bör skyddas. Dessutom, rätten att kontrollera information om sig själv är en grundläggande egenskap hos rätten till privatliv, och det bör förstås att detta ingår i den.” Domstolen beviljade läkarens begäran om skadestånd.

Exempel där make/makas namn och adress etc. har publicerats

I ett rättsfall där käranden begärde skadestånd för att information om kärandens make/maka, deras adress och namn och adresser till företag som drivs av deras släktingar hade publicerats på en meddelandetavla som svaranden administrerade, fastslog Tokyo District Court

Svaranden har publicerat ovanstående information om käranden på en meddelandetavla på internet som vem som helst lätt kan få tillgång till. Genom att göra detta har svaranden placerat information som käranden inte vill att oönskade andra ska få tillgång till i en situation där ett obestämt antal tredje parter kan se den. Å andra sidan finns det ingen tillräcklig anledning att offentliggöra ovanstående information om käranden på denna meddelandetavla.

Tokyo District Court, 21 januari 2009 (Heisei 21)

Domstolen beviljade kärandens begäran om skadestånd.

Även om informationen har offentliggjorts i form av företagsregistreringar, betyder det inte att man måste acceptera att den exponeras för ett obestämt antal personer på internetmeddelandetavlor och liknande utan begränsning. Detta gäller även för konkursinformation.

https://monolith.law/reputation/deletion-bankruptcy-information[ja]

Driftsinformation för anonyma bloggar och intrång i privatlivet

Det finns många exempel där inlägg på forum och liknande har ansetts vara intrång i privatlivet, men det finns också andra problem som är unika för internet.

Till exempel, om information om ett konto på en blogg, Twitter, Instagram, etc., som drivs anonymt, offentliggörs, kan det anses vara ett intrång i privatlivet?

En kvinna drev en blogg anonymt där hon dokumenterade sin kamp mot ungdomsbröstcancer. I sitt verkliga liv hade hon hållit sin sjukdom hemlig för alla utom sina närmaste familjemedlemmar och vänner. Men på grund av en post av en svarande blev hennes namn och andra detaljer avslöjade, och det faktum att hon hade ungdomsbröstcancer blev känt för allmänheten. Hon stämde för skadestånd och kompensation för kränkning av hennes privatliv.

Kvinnan hade skrivit på sin blogg att hon hade blivit anställd som musiklärare på en kommunal grundskola i Tokyo A-distrikt, och att det fanns en brassband på skolan som hon undervisade.

Hon hade också publicerat bilder på sin blogg där hennes ansikte var dolt, samt bilder från en fotobås där bara hennes ögon syntes. Hon hade också publicerat en bild av hela brassbandet på skolan med ansiktena dolda.

Å andra sidan, på skolans hemsida, i “meddelande” sektionen av “skolnyheter”, stod det att “lärare XX kommer att undervisa i musik”, och kvinnans namn var tydligt angivet. Dessutom fanns det bilder av skolans brassband på hemsidan, och i några av dem syntes kvinnan.

På grund av detta blev kvinnans namn, ålder och namnet på skolan där hon arbetade identifierade, och det avslöjades av svaranden att hon drev en blogg om sin kamp mot sjukdomen.

Domstolen konstaterade att det faktum att kvinnan hade ungdomsbröstcancer var en okänd fakta för allmänheten, och att hon hade begränsat informationen om platsen för hennes arbetsplats till ett ungefärligt område. Även om bilder av henne hade publicerats, var de antingen bearbetade för att dölja hennes ansikte eller visade henne bakifrån, så det var inte möjligt att identifiera henne som personen på bilderna.

Bloggen handlar om hennes kamp mot sjukdomen, och det kan antas att information om det faktum att hon hade sjukdomen och hennes behandlingsförlopp publicerades där. Det finns inga bevis som kan motbevisa detta antagande. Sjukdomen drabbar främst kvinnor, och det faktum att hon hade sjukdomen, hennes behandlingsförlopp och resultat är privata frågor, och det är rimligt att anta att de inte skulle vilja bli offentliggjorda, även utifrån en genomsnittlig persons känslighet.

Tokyo District Court, 13 juni 2014 (2014)

Och domstolen konstaterade att “svarandens inlägg var oansvarigt och illvilligt, och kränkte kvinnans rätt till privatliv”, och beviljade skadestånd och kompensation för lämpligt belopp, och beordrade svaranden att betala det.

Även om detta inte är en dom som direkt bedömer handlingen att offentliggöra information om konton på bloggar, Twitter, Instagram, etc., som drivs anonymt, kan det sägas vara ett intressant prejudikat när det gäller frågor om privatlivet på internet i dagens samhälle.