Artikelns titel: 'Exempel på när citat är 'NG' enligt 'Japanska upphovsrättslagen' (Text- och bildavsnitt)

Kopiering, ändring eller publicering av verk kan, beroende på omständigheter och syfte, ibland ske utan tillstånd utan att det innebär en kränkning av upphovsrätten.

“När verk kan användas fritt” är noggrant reglerat i upphovsrättslagen, till exempel,

• Kopiering för privat bruk (Artikel 30 i den japanska upphovsrättslagen)
• Kopiering etc. i bibliotek (Artikel 31 i den japanska upphovsrättslagen)
• Publicering i läroböcker etc. (Artikel 33 i den japanska upphovsrättslagen)
• Kopiering etc. som provfrågor (Artikel 36 i den japanska upphovsrättslagen)

tillsammans med “Citering av publicerade verk (Artikel 32 i den japanska upphovsrättslagen)”, är användning av verk inom rimliga gränser också tillåtet.

I denna artikel kommer vi att förklara hur citat bedöms i faktiska rättegångar.

https://monolith.law/reputation/relation-between-the-publication-of-photos-without-consent-and-copyright[ja]

Vad är citat?

Ett citat är när du införlivar någon annans verk i ditt eget arbete, till exempel genom att inkludera någon annans text i din uppsats för att stärka ditt argument och sedan förklara det. Det kan också innebära att du införlivar någon annans konstverk eller dess element i ditt eget arbete.

Citat görs utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren, men det är en laglig handling som tillåts enligt den japanska upphovsrättslagen (Artikel 32). Upphovsrättsinnehavaren kan inte neka till citat. Det enda de kan neka till är olaglig obehörig kopiering som inte uppfyller kraven för citat enligt upphovsrättslagen.

1. Offentliggjorda verk kan citeras. I detta fall måste citatet vara i enlighet med rättvis praxis och måste göras inom en rimlig omfattning för ändamålet med citatet, såsom rapportering, kritik eller forskning.

Japanska upphovsrättslagen Artikel 32

Krav för korrekt citat

I artikel 32 i den japanska upphovsrättslagen finns krav som “i enlighet med rättvis praxis” och “inom en rimlig omfattning för ändamålet med citatet”. Enligt många prejudikat finns det följande praktiska kriterier för att bedöma om ett citat är lagligt eller inte:

1. Verket måste redan vara “offentliggjort”
2. Det måste vara “i enlighet med rättvis praxis”
3. Det måste vara “inom en rimlig omfattning” för ändamålet med citatet, såsom rapportering, kritik eller forskning
4. Det måste vara tydligt vilket förhållande som är “huvud” och vilket som är “underordnat” mellan citatet och resten av verket
5. Det måste vara tydligt vilken del som är “citatet”, till exempel genom användning av citationstecken
6. Det måste finnas en “nödvändighet” att citera
7. “Källan” måste anges

Av dessa krav är det att ange “källan” reglerat i artikel 48 i den japanska upphovsrättslagen, och om detta försummas kan det betraktas som plagiat.

Det finns olika sätt att tydligt markera citatdelen, till exempel genom att använda citationstecken, ändra stycke, eller genom att ange en referenssymbol med en löpande numrering av referenser eller författarnamnet till referensen vid den relevanta platsen.

Om det inte erkänns som ett “citat” och istället betraktas som olaglig obehörig kopiering, kan du bli straffad med fängelse eller böter enligt straffbestämmelserna i den japanska upphovsrättslagen (Artikel 119 och följande).

Rättegång om citat på Twitter

Käranden, som tillverkar smakvätska för e-cigaretter, hade skapat ett Twitter-konto och publicerat profil- och headerbilder på detta konto.

När en användare av det aktuella kontot postade en kritisk artikel om kärandens vätska, blev de blockerade av käranden. Som svar kritiserade de denna blockering och postade ett meddelande på Twitter som uppmanade till försiktighet vid köp av vätskan som käranden säljer. De publicerade också en skärmdump som visade att kärandens konto hade blockerat användaren av det aktuella kontot.

Dessutom frågade de käranden om orsaken till blockeringen och postade en video på Twitter där käranden svarade. Tillsammans med en text som beskrev kärandens svar i videon, publicerade de en stillbild från videon som var en skärmdump. I övre högra hörnet av bilden var kärandens profil- och headerbilder synliga.

Som svar på dessa sju inlägg ansökte käranden om en tillfällig förordning vid Tokyo District Court (Tokyos distriktsdomstol). På grundval av det tillfälliga beslutet avslöjade Twitter företagets IP-adress och tidsstämplar. Käranden begärde sedan att den mellanliggande leverantören skulle avslöja avsändarens information.

https://monolith.law/reputation/indentify-poster-twitter-attorney-fee[ja]

Rättsprocessens förlopp

Käranden, vars namn är okänt, har begärt att uppgifter om avsändaren ska offentliggöras för att kunna kräva skadestånd. Detta på grund av att personen utan tillstånd har publicerat kärandens profilbild och headerbild på Twitter, vilket kränker kärandens rätt till offentlig överföring (enligt den japanska upphovsrättslagen, artikel 23, stycke 1). Dessutom har personen publicerat en stillbild från en video som käranden har tagit, vilket kränker kärandens rätt till sitt eget utseende och ära.

Svaranden, som är en mellanliggande leverantör, hävdade att profilbilden och andra bilder inte är upphovsrättsskyddade verk. Dessutom, även om bilderna som publicerats innehåller profilbilden och andra bilder, ansåg svaranden att detta faller under laglig citering enligt artikel 32 i den japanska upphovsrättslagen.

Å andra sidan hävdade svaranden att:

• Profilbilden och andra bilder har publicerats i sin helhet, och kärandens kontonamn och användarnamn, som är källan till profilbilden och andra bilder, har tydligt angivits.
• Det är möjligt att tydligt skilja mellan bilderna av käranden som ingår i dessa bilder och de delar som har publicerats av avsändaren.
• Profilbilden och andra bilder utgör en mycket liten del av varje inlägg, och huvuddelen av inlägget består av delar som har publicerats av avsändaren.

Svaranden hävdade också att användaren av kärandens konto har blockerat användaren av det aktuella kontot utan giltig anledning. Detta kritiserades, och det framhölls att det var nödvändigt att varna de som köper vätska från käranden. Svaranden hävdade att “avsändaren publicerade dessa inlägg för att tydligare och mer övertygande förmedla sitt argument till allmänheten. Inte bara är nödvändigheten och användbarheten av inläggen erkända, men metoden är också inom rimliga gränser enligt allmän uppfattning.”

Domstolens beslut

Först och främst erkände domstolen att ämnet för profilbilden var käranden, och med tanke på att käranden hade fått tillstånd att använda kvinnans illustration i ämnesbilden, och att den användes i kärandens verksamhet, var det käranden som hade skapat profilbilden, och upphovsrätten tillhörde käranden.

Därefter, angående lagligheten av citatet, eftersom käranden upprepade gånger kritiserade att användaren av det aktuella kontot hade blockerats, och innehållet var en uppmaning till försiktighet när man köpte vätskan som käranden säljer, kunde det inte erkännas att det fanns ett behov att publicera profilbilden och stillbilden på Twitter, med tanke på syftet och innehållet i varje inlägg.

Även med tanke på att profilbilden kan visas på ett framträdande sätt på hela skärmen, och att den kan ses i en storlek som kan vara föremål för oberoende betraktelse på en mobiltelefonskärm genom att utföra operationer, kunde det inte sägas att profilbilden som citerades i varje inlägg var sekundär och att andra anteckningar var primära.

Och sedan,

Med tanke på ovanstående kan det inte erkännas att sättet och metoden för citat i varje inlägg är inom rimliga gränser i förhållande till syftet med citatet enligt allmänna samhällsnormer, och det finns inga omständigheter som räcker för att erkänna att användningen av profilbilden genom citat överensstämmer med rättvis praxis. Därför kan det inte sägas att publiceringen av profilbilden i varje inlägg är ett lagligt citat.

Tokyo District Court, 12 februari 2020 (2020)

Domstolen beordrade leverantören att avslöja sändarens information eftersom det var klart att kärandens rätt till offentlig överföring hade kränkts.

Även om “källan” är tydligt angiven och “citatdelen” är tydligt definierad, om det inte finns något “nödvändighet” att citera, om “huvud- och underordnade relationer” inte är tydliga, och om det inte kan sägas vara inom “rimliga gränser” för syftet med citatet och inte erkänns som överensstämmande med “rättvis praxis”, kan det inte erkännas som ett rättvist citat.

https://monolith.law/reputation/copyright-property-and-author-by-posting-photos[ja]

Sammanfattning

Det är tillåtet att citera eftersom om vi skulle behöva få tillstånd från upphovsrättsinnehavaren i alla fall och betala en användaravgift om det behövs, skulle det hindra en rättvis och smidig användning av kulturella verk som är upphovsrättsligt skyddade. Detta skulle kunna strida mot syftet med upphovsrättssystemet, som syftar till att bidra till kulturell utveckling.

Å andra sidan, för att inte orättvist kränka upphovsrättsinnehavarens intressen, är villkoren för citat strikt definierade och du måste klara en strikt bedömningsstandard. Det finns ofta fall där det är svårt att avgöra om det är en kränkning av upphovsrätten eller inte, så vänligen rådfråga en erfaren advokat.