MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Är AI-programvaruutvecklingskontrakt ett kontrakt eller en uppdrag? Förklaring av viktiga punkter att notera i kontrakt

General Corporate

Är AI-programvaruutvecklingskontrakt ett kontrakt eller en uppdrag? Förklaring av viktiga punkter att notera i kontrakt

AI-teknik har nått ett stadium av praktisk tillämpning, och det finns ett växande behov av att klargöra rättigheter och ansvarsfördelning inom relaterade affärsområden. Samtidigt är lagstiftningen ännu inte i takt med utvecklingen, vilket lämnar många oklarheter.

I detta sammanhang har Japanska Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet (METI) utarbetat riktlinjer för kontrakt mellan parter involverade i AI-utveckling. Baserat på dessa riktlinjer har de i samarbete med Japanska Patentbyrån skapat en “modellkontrakt”. Riktlinjerna pekar på att parterna bör ingå kontrakt vid varje utvecklingsstadium med syftet att “maximera affärsvärdet som genereras av AI”.

I denna artikel kommer vi att detaljerat förklara utvecklingskontraktet för mjukvaruutveckling med användning av AI-teknik.

Egenskaper hos mjukvaruutveckling som använder AI-teknik

Egenskaper hos mjukvaruutveckling som använder AI-teknik

Mjukvaruutveckling som använder AI-teknik har många aspekter som skiljer sig från traditionell mjukvaruutveckling, och det är inte möjligt att direkt tillämpa traditionella utvecklingsmetoder.

Därför har Japanska Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet (METI) skapat “Riktlinjer för kontrakt om användning av AI och data 1.1[ja]” år 2018 (Gregorianska kalendern), vilket visar deras utvecklingspolicy.

Skillnaden mot traditionell mjukvaruutveckling

En stor skillnad mellan traditionell mjukvaruutveckling och AI-mjukvaruutveckling är att “vi vet inte vilket resultat vi får förrän vi provar”.

I traditionell mjukvaruutveckling är det vanligt att först definiera kraven och sedan följa utvecklingsprocessen steg för steg. Denna utvecklingsmetod kallas “vattenfallsmodellen”, eftersom den liknar hur vatten flödar från toppen till botten av ett vattenfall.

Å andra sidan har det påpekats att “vattenfallsmodellen” inte passar för AI-mjukvaruutveckling, på grund av följande egenskaper:

  • Innehållet och prestanda för den tränade modellen är okända vid kontraktstidpunkten
  • Innehållet och prestanda för den tränade modellen påverkas av kvaliteten på träningsdatauppsättningen
  • Vikten av know-how är mycket hög
  • Behovet av att återanvända skapade objekt

I AI-mjukvaruutveckling påverkas prestandan för den tränade modellen av kvaliteten på träningsdatauppsättningen, vilket gör det svårt att garantera prestanda i förväg. Dessutom används know-how från både användare och leverantörer, vilket har stor inverkan på prestandan för den tränade modellen.

Dessutom kan den skapade tränade modellen återanvändas för kommersiella ändamål i många situationer genom att ändra de tränade parametrarna.

På grund av dessa egenskaper anses det önskvärt att AI-mjukvaruutveckling använder en “utforskande stegvis” utvecklingsmetod snarare än den traditionella “vattenfallsmodellen”.

Utvecklingsmetoden “Utforskande fasbaserad”

“Utforskande fasbaserad” utvecklingsmetod är en metod som rekommenderas i riktlinjer utarbetade av Japanska Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet. I dessa riktlinjer föreslås att AI-tekniksystemutvecklingsfasen delas upp i följande fyra steg, och att kontrakt skapas i enlighet med varje steg.

Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet har i samarbete med Japanska Patentbyrån utarbetat olika modellkontrakt för varje steg och presenterat denna policy.

  1. Bedömningsfas → Sekretessavtal (NDA)
  2. PoC-fas → Implementeringsverifieringskontrakt
  3. Utvecklingsfas → Mjukvaruutvecklingskontrakt
  4. Tilläggsinlärningsfas → Användarkontrakt

Referens: Öppen innovationsportal | Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet, Patentbyrån[ja]

För mer detaljerad information om användarkontraktet i steg 4, se följande artikel.

Relaterad artikel: Vad är riktlinjerna för AI-användningsavtal? Förklarar individuella klausuler för att förebygga problem i förväg[ja]

Entreprenad eller uppdrag?

I riktlinjerna anges att AI-programvaruutveckling inte passar väl med entreprenadkontrakt, utan snarare passar med uppdragskontrakt. Detta beror på att entreprenadkontrakt syftar till att slutföra ett jobb och innebär ansvar för kontraktsbrist om arbetet inte kan slutföras.

I utvecklingen av AI-system kan det vara svårt för leverantören att garantera slutförandet i förväg, och det kan finnas en risk att utvecklingen måste avbrytas på vägen.

Därför rekommenderar riktlinjerna att man i kontrakt för AI-systemutveckling bör använda en typ av “uppdragskontrakt” som inte innebär en skyldighet att slutföra arbetet eller ansvar för kontraktsbrist.

Utvecklingstyper för tränade modeller

Utvecklingstyper för tränade modeller

Under en arbetsgrupp vid det japanska ekonomi-, handels- och industriministeriet (Japanese Ministry of Economy, Trade and Industry) framkom det att det finns tre huvudkategorier av tränade modeller som skapas:

  1. Typ som endast genererar tränade modeller
  2. Typ som utvecklar system som inkluderar tränade modeller
  3. Typ som tar emot återuppdrag för att skapa tränade modeller

I den första typen är användarens roll endast att tillhandahålla data, och leverantören skapar självständigt endast den tränade modellen. Det kan också vara så att både användaren och leverantören gemensamt tillhandahåller data. I denna typ levererar leverantören den tränade modellen till användaren.

I den andra typen utvecklar leverantören självständigt hela systemet som inkluderar den tränade modellen baserat på användarens data. I detta fall levererar leverantören systemet som innehåller den tränade modellen.

Den tredje typen gäller när systemintegratörer eller liknande tar emot ett uppdrag att utveckla hela systemet från användaren och sedan återuppdrar endast skapandet av den tränade modellen till leverantören. Systemintegratörerna tillhandahåller expertkunskap till leverantören, som sedan levererar den tränade modellen. Baserat på detta bygger systemintegratörerna systemet och levererar det till slutanvändaren.

Nedan kommer vi att fokusera på den första typen, som endast genererar tränade modeller, eftersom den har hög allmän användbarhet. Vi kommer att diskutera kontraktsinnehåll och saker att tänka på vid ingående av avtal.

Viktiga punkter vid utformning av AI-teknik mjukvaruutvecklingsavtal

Enligt Japanska Ekonomi-, Handels- och Industriministeriet och Japanska Patentverket bör man inom AI-teknikutveckling fokusera på att “maximera det totala affärsvärdet som genereras från immateriella rättigheter och liknande”.

I utvecklingsavtalet bör man särskilt uppmärksamma “rättigheternas tillhörighet” och “leveransmetod”, och definiera dessa mellan parterna med tanke på AI:s utveckling och framsteg.

Separera upphovsrätt och patent och organisera ägandet

I AI-utvecklingsavtal är det önskvärt att separera upphovsrätt och patent och organisera ägandet. Upphovsrätten uppstår tydligt vid tidpunkten för utvecklingens slutförande. Å andra sidan är det oklart om immateriella rättigheter som patent uppstår före utvecklingen.

I standardavtalet tilldelas upphovsrätten för den tränade modellen till leverantören, samtidigt som man i “användningsvillkoren” (standardavtal artikel 17) balanserar båda parters intressen.

Eftersom det är oklart om patent uppstår vid tidpunkten för avtalets ingående, definieras det ursprungligen enligt principen om uppfinnarens rättigheter i patentlagen (standardavtal artikel 18).

Inställning av leveransmetod för resultat

Hur den tränade modellen levereras till användaren kan påverka leverantörens skydd av immateriella rättigheter.

Genom att tillhandahålla den tränade modellen i ett läsbart och återanvändbart format ökar risken för informationsläckage och avtalsbrott. Det är viktigt att leverantören noggrant överväger leveransmetoden för resultatet och bestämmer det i förväg med hänsyn till denna risk.

Nyckelpunkter vid framställning av AI-teknik mjukvaruutvecklingsavtal

Nyckelpunkter vid framställning av AI-teknik mjukvaruutvecklingsavtal

AI-teknik mjukvaruutvecklingsavtal bör utformas med tanke på att maximera värdet som skapas genom framsteg inom AI-teknik, och det bör ingås av både leverantören och användaren som gemensamma utvecklare.

Nedan förklaras nyckelpunkterna vid framställning av gemensamma utvecklingsavtal, baserat på modellavtalet som gemensamt presenterats av det japanska ekonomi-, handels- och industriministeriet och det japanska patentverket.
(Referens: Öppen innovationsportal | Japanska ekonomi-, handels- och industriministeriet, Japanska patentverket, Gemensamt forsknings- och utvecklingsavtal (AI)[ja])

Tillhörighet av upphovsrätt till detta arbete etc. (Artikel 17)

Upphovsrätten uppstår nästan säkert när utvecklingen är klar, så det är nödvändigt att bestämma dess tillhörighet i förväg i kontraktet.

I standardkontraktet anges att upphovsrätten till den tränade modellen i princip tillhör leverantören, medan upphovsrätten till samverkanssystemet och dokumenten tillhör användaren.

Samtidigt som upphovsrätten till den tränade modellen tillhör leverantören, justeras båda parters intressen genom att överväga saker som båda parters affärsmodeller och användarens bidrag till utvecklingen, och genom att tillämpa rabatter på tjänsteavgifterna och andra användarvillkor.

Artikel 17

Upphovsrätten till detta arbete och den intellektuella egendom som uppstår i samband med genomförandet av denna gemensamma utveckling (nedan kallad “detta arbete etc.”) (inklusive rättigheterna enligt artikel 27 och 28 i den japanska upphovsrättslagen, nedan samma i detta avtal), tillhör A, med undantag för upphovsrätten som B eller en tredje part tidigare ägde. Dock överförs upphovsrätten till detta samverkanssystem och detta dokument (nedan kallat “detta samverkanssystem etc.”) till B samtidigt som hela avgiften betalas.

Resten utelämnas

Utdrag från Patentverkets användaravtal 2021 ver2.0 (AI-utgåva)[ja]

Tillhörighet av patenträttigheter för det aktuella resultatet etc. (Artikel 18)

Det är ofta oklart om immateriella rättigheter som patenträttigheter uppstår vid starten av utvecklingen. Därför tillämpar modellkontraktet principen i den japanska patentlagen (Japanska Patentlagen) och antar uppfinnarsystemet (Artikel 29, paragraf 1 i Japanska Patentlagen). I patentlagen betraktas den som har bidragit väsentligt till att lösa problem som är unika för uppfinningen som “uppfinnaren”.

I det här fallet anses patenträttigheterna vanligtvis tillhöra leverantören som har utvecklat den tränade modellen. Men om användarens bidrag, som att tillhandahålla know-how, till skapandet av den tränade modellen är starkt, kan det också finnas utrymme för att rättigheterna tillhör användaren.

Artikel 18

 Patenträttigheter och andra immateriella rättigheter (utom upphovsrätt, hädanefter kallade “patenträttigheter etc.”) som gäller det aktuella resultatet etc. tillhör parten till vilken den som skapade det aktuella resultatet etc. tillhör.

Fortfarande utelämnat

Utdrag från Patentverkets användaravtal 2021 ver2.0 (AI-utgåva)[ja]

Bekräftelse av tillhandahållande och avslutning av tjänster (Artikel 10)

I gemensam utveckling av tränade modeller är det nödvändigt att förutbestämma leveransmetoden för resultatet i kontraktet.

Om den intellektuella äganderätten till den tränade modellen tillhör leverantören, kan det inte garanteras att den intellektuella äganderätten skyddas effektivt, beroende på leveransmetoden till användaren.

Exempel på metoder för att tillhandahålla resultatet av den tränade modellen inkluderar följande:

  • Tillhandahålla endast outputinnehåll via API
  • Tillhandahålla krypterad eller obegriplig kod
  • Tillhandahålla binär kod
  • Tillhandahålla källkod, etc.

Risken för informationsläckage och risk för kontraktsbrott varierar beroende på leveransmetoden. Det är viktigt att leverantören noggrant överväger leveransmetoden med hänsyn till dessa risker och noggrant diskuterar detta med användaren.

Artikel 10

 Partiet A ska tillhandahålla källkoden för detta samarbetsystem, som är en del av resultaten av detta projekt, genom att installera den på partiet B:s server före den deadline för leverans av resultat som anges i Bilaga (1) Artikel 8 “Slutförande av tjänster”. Dessutom ska partiet A tillhandahålla en PDF-fil av detta dokument till partiet B. När det gäller den tränade modellen, som är en del av resultaten av detta projekt, ska den hållas tillgänglig för API-leverans på partiet A:s server under den bekräftelseperiod som anges i ovanstående “Slutförande av tjänster”.

Resten utelämnas

Utdrag från Patentbyråns användaravtal 2021 ver2.0 (AI-avsnitt)[ja]

Sammanfattning: Nyckelpunkterna i utvecklingsavtalet är att maximera värdet som AI skapar

AI-teknikprogramutveckling har en egenskap att “vi vet inte vilket resultat vi får förrän vi provar”. Därför rekommenderas det i riktlinjerna att anta en “utforskande fasbaserad” utvecklingsmetod och att avtal ingås vid varje utvecklingsstadium.

Det gemensamma utvecklingsavtalet kräver att båda parter är medvetna om att maximera affärsvärdet som skapas genom framstegen inom AI-teknik, och att det skapas baserat på modellavtalet från det japanska ekonomi-, handels- och industridepartementet och patentbyrån.

När du skapar ett AI-teknikprogramutvecklingsavtal är det viktigt att anlita en advokat som har djup kunskap om AI-verksamhet och erfarenhet av programutvecklingsavtal.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolith Advokatbyrå är en juridisk byrå med omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik.

AI-verksamhet medför många juridiska risker, och det är absolut nödvändigt med stöd från advokater som är väl insatta i juridiska frågor relaterade till AI. Vårt team, bestående av advokater och ingenjörer som är kunniga inom AI, erbjuder avancerat juridiskt stöd för AI-verksamhet, inklusive ChatGPT. Detta inkluderar att skapa kontrakt, granska lagligheten av affärsmodeller, skydda immateriella rättigheter och hantera sekretess. Mer detaljer finns i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås områden: AI (ChatGPT etc.) juridik[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen